Söndagsångesthantering


Söndagsångesten kom krypande under eftermiddagen. Men jag lät den inte ta över. Jag drog igång Fearless (Taylor's Version)-albumet på hög volym och satte mig och skrev ner min vidmakthållandeplan i terapiblocket (tänker att det kan vara bra att ha den där också och inte bara på bloggen). Sedan gjorde jag om en gammal vanillinsockerburk till ett vackert pennställ med inslagningspapper som syrran köpte till mig igår. 🦄🌈 Och efter att ha tagit mina kvällsmediciner satte jag mig och tittade på ett Buffy-avsnitt. Jag trodde att jag skulle hinna se två-tre stycken innan jag blev för trött och behövde gå och lägga mig. Men Quetiapin-tabletterna verkade snabbt, det är nästan så att jag undrar om det kanske är för mycket för mig att ta fyra varje kväll, jag kanske borde minska ner till tre? Eller så är det bara det att jag behöver tid att vänja mig vid dem igen eftersom jag var utan ett tag. 🤷‍♀️ Nåväl, ikväll har jag tagit fyra och jag känner att jag håller på att glida iväg. Så...natti natti! 😴

Peace, love, music ☮️💖

Nu har jag sovit dåligt två nätter i rad. Natten till igår vaknade jag någon gång mellan två och tre och kunde inte somna om förrän bortåt femtiden, oklart varför. Och inatt var det ju Eurovision... 😴 
 
Igår var det lördag och systerdag. 💖 Eftersom jag var så himla trött blev det en ganska stillsam dag. Vi färgade syrrans hår och tittade på två filmer. Vi gick dock en liten sväng på stan också för att vi behövde köpa några saker. Jag skulle köpa tre saker i en teknikaffär och var lite nervös inför det, eftersom det är en affär där en handlar över disk och måste framföra sitt ärende istället för att bara lägga upp varorna på disken och betala. 😖 Där arbetar nästan bara manspersoner, men när mitt könummer ropades upp var det ett totalt Pärlsocker (alltså blond och väldigt söt tjej som gör Malin sjukt nervös 😱) som stod där och log emot mig. Det gjorde ju inte det hela lättare precis... Tur att jag hade lagt alla tre varorna i en inköpslista på mobilen som jag kunde visa upp för henne, för jag fick inte ur mig så mycket vettigt. 😖 När jag fått kvittot och syrran och jag var på väg ut från butiken (syrran hade packat ner varorna jag köpt i en tygkasse, för det hade jag inte sinnesnärvaro att komma ihåg att göra själv) noterade jag att jag inte fått en rabatt som jag trodde att jag skulle få...och då uppstod ju dilemmat att välja om jag skulle gå tillbaka till Pärlsockret och påpeka detta eller inte. Jag ville verkligen inte klaga på henne men jag tycker att rätt ska vara rätt, jag ville också gärna prata med henne igen fast jag egentligen inte vågade. 😫 Men vi gick faktiskt tillbaka, och Pärlsockret kollade i datorn vad som blivit fel...och konstaterade att jag missuppfattat vilka varor som det var rabatt på och inte. Hon frågade om jag ville häva köpet, men det ville jag inte (jag ville ju ha de varor jag köpt och dessutom skulle mina nerver inte klara av att vistas i Pärlsockrets närvaro mycket längre till). Jag tackade så mycket för mig och tumlade ut ur butiken tillsammans med syrran. Jag antar att det får ses som lite social exponering ändå? 🤷‍♀️ 
 
Igår kväll var det som sagt Eurovision Song Contest och jag tvingade mig själv att hålla mig vaken ända till slutet (okej, jag nickade till lite under den sjukt utdragna redovisningen av rösterna). Jag chattade med Pride-familjen under hela programmet också, det var roligt som vanligt. 🏳️‍🌈💖 Årets tävling hade ovanligt många riktigt bra bidrag. Jag hejade förstås på Sverige, men är ändå glad över att Ukraina vann och tycker faktiskt att det var det enda rimliga i år. Eurovision startade som ett fredsprojekt, för att förena Europas länder genom musik efter andra världskrigets söndrande av kontinenten. Att Ryssland inte fick delta i år och att Ukraina vann med överlägsen majoritet talar sitt tydliga språk. ☮️🕊️ 
 
Apropå politik så är visst den koranbrännande tönten i stan idag igen. 😒 Och den här gången höll han till bara cirka 250 meter från mitt hem, vilket kändes ganska olustigt. Mamma har förmanat mig via telefon X antal gånger både igår och idag att jag inte borde ge mig ut och åka till bågskyttelokalen idag utan hålla mig inne i min lägenhet. Men hon hade inte behövt vara orolig. Dels blev det tydligen en lugn demonstration idag och dels orkade jag inte åka iväg och träna bågskytte, den enda gången jag överhuvudtaget lämnat hemmet idag var för att gå ut med soporna. Jag har ägnat mig åt andra saker idag, som att baka hallonmuffins. 🧁 
 
Och så har jag äntligen tagit tag i projektet att renovera min hallbyrå. Den ska målas helt i guld och få nya, diamantformade glasknoppar. Det kommer bli helt epic! 😍 
 
Jag har slipat och spacklat idag. Tror att det får räcka för idag faktiskt. Får se om jag orkar/hinner fortsätta med projektet imorgon kväll - det är ju gymbesök efter jobbet och sedan ska jag ut och affischera tillsammans med Pride-familjen. 🏳️‍🌈 
 
Byrålådorna i den här byrån verkar inte ha dragits ut i sin helhet särskilt ofta. När jag tog ut dem idag för att påbörja renoveringsprojektet hittade jag ett skrynkligt papper bakom lådorna med en skiss på en klänningsidé som jag ritade 2008(!) och totalt har glömt bort. Den var ju riktigt fin - jag kanske faktiskt skulle ta och sy den? 😊 
 

Tay Day, Gay Day 💖

Idag är det fredagen den 13:e...vilket betyder att det är Tay Day! 💖💖💖 Och det firar vi (eller jag i alla fall) genom att titta på en massa Heartstopper-videor med Taylor-musik som börjat befolka YouTube under de senaste veckorna. 😍😍😍 Två av mina besattheter kombinerade = perfektion! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ace-bingo ♠️

Så det har plötsligt blivit en grej i en av acegrupperna jag är med i på Facebook att fylla i en acebingobricka och posta i gruppen. Jag tänker inte lägga ut min på Facebook, jag gör det här istället...


Jag har bara markerat dem jag känner mig helt säker på. Några skulle jag vilja markera lite halvt, men dem lät jag vara...

"Hates sex scenes" till exempel. Alltså, det är ju himla awkward och onödigt i både filmer och böcker för det mesta. Men sedan har vi ju Brian och Justin från Queer as Folk...och Yaoi...så, hm, den rutan får väl vara blank då. 🙈

"Still wants to date". Alltså, jag vet inte. Jag tycker att det är väldigt skönt att inte ha något förhållande, och att lära känna nya människor är himla ångestladdat. Jag känner ingen större längtan efter att "träffa någon". För det mesta. Sedan har jag svaga stunder emellanåt när jag tänker att det skulle vara mysigt att ha en flickvän. Men det brukar gå över ganska fort. Nyligen började en tjej skriva till mig i en app, hon bor här i stan, är asexuell och Swiftie och älskar Heartstopper, vad är oddsen liksom?! 😍 Är det här en ny kompis? Eller en potentiell flickvän? Vad VILL jag ens att det ska vara?! Jag vet inte. Jag vet verkligen inte. Men jag blir glad när jag ser att jag har fått ett nytt meddelande från henne i alla fall.

"AroAce". Jag är helt på det klara med att jag är asexuell. Och jag har länge kallat mig homoromantisk. Men jag undrar om jag kanske befinner mig lite på det aromantiska spektrumet också. Jag har börjat kalla mig demi-homoromantisk (ja, min läggning är en never ending story 😣) och det passar nog rätt bra tror jag. Jag har liksom inte kysst någon på över tolv år och jag känner ingen större längtan efter att ingå i ett förhållande. Det var många år sedan jag verkligen var kär i någon sist och inte ens då ville jag agera på de känslorna. Så...jag är nog lite aro. Demi. 🤷‍♀️

Nick ❤️ Charlie


Under de senaste kvällarna har jag sträckläst Alice Osemans böcker SolitaireNick and Charlie och This Winter. Innan hade jag bara läst Loveless och Heartstopper-böckerna av henne och de är helt fantastiska. 💖 Och eftersom jag är inne i en period av djup Nick-och-Charlie-besatthet sedan teveserien släpptes på Netflix ville jag såklart grotta ner mig i övriga böcker som de figurerar i. Därav de senaste kvällarnas läsmaraton.

Jag började med Solitaire...och blev lite smått chockad. 😳 Den har verkligen en helt annan ton än de övriga böckerna. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den, men obehaglig är nog ett passande ord. Den är så mörk och destruktiv och förvirrande. Det smärtar mig att säga det, men jag tror faktiskt inte att jag tyckte om den. 😔 (Någonting måste den dock ändå ha haft, eftersom det bara tog mig två kvällar att läsa ut denna relativt tjocka bok.)

Så det var med viss bävan jag gick vidare till Nick and Charlie. Men där väntade en bergochdalbana av bubblande lycka och hjärtskärande sorg som verkligen inte gjorde mig besviken. Det var precis det här jag eftersökte när jag gav mig in i den här läsningen. Nick och Charlie. De är så sjukt söta tillsammans och jag bara älskar dem. 💖💖💖

Jag önskar av hela mitt hjärta att de alltid kommer att vara tillsammans. 🙏❤️ Jag trodde att This Winter skulle vara en fortsättning, men den utspelar sig strax innan Solitaire startar. Så det blev en liten fördjupning av händelser som nämns i fjärde Heartstopper-boken, vilken sträcker sig över både This Winter och Solitaire. (Ursäkta om denna utläggning blir förvirrande. 🙈)

Nick and Charlie är helt klart den bästa av de senaste kvällarnas tre böcker. Jag har till och med bläddrat igenom boken flera gånger efteråt och läst om extra fina stycken i den. 😍❤️

Vad jag vill ha sagt är väl egentligen hur himla mycket jag älskar Nick och Charlie och deras relation. (Ja, det här är ett totalt fangirlande inlägg.) Och jag längtar verkligen tills den femte Heartstopper-boken kommer och jag hoppas innerligt att det blir en andra säsong på Netflix. Iiiiihhhh!!! 😍😍😍

Sociala utmaningar

Det kanske inte verkar så märkvärdigt. Men det var stort för mig. Att jag vågade sträcka ut en hand och fråga Pride-familjen om någon ville chatta med mig under första semifinalen av Eurovision Song Contest igår kväll. Att jag faktiskt tog initiativ till (digitalt) umgänge. Det händer tämligen sällan, för det är någonting jag tycker är jätteläskigt. Jag hakar gärna på om någon annan tar initiativ till att umgås...men jag vågar sällan göra det själv. Jag tror att det handlar om en rädsla för att bli avvisad.

Men igår frågade jag. Och en kille svarade omedelbart ja, till min stora lättnad. Och sedan var vi fyra personer som var aktiva i gruppchatten under de kommande tre timmarna (även om vi bara var två som faktiskt tittade på programmet). Det kändes fint. Roligt och mysigt. Och jag är så stolt över att det faktiskt var JAG som initierade det hela. 💖

På kontoret idag skrev en av mina chefer till mig på chatten och bad mig komma in i konferensrummet och gå igenom ett bokslut med en kund som satt där. Helt oförberett. Min initiala reaktion var ren och skär PANIK. 😱 Sedan tog jag ett djupt andetag och försökte samla mig, skrev ut de handlingar jag trodde att kunden skulle vara intresserad av att titta på och begav mig till konferensrummet. Och det gick bra (tror jag i alla fall). Jag svarade på frågor och förklarade. Och jag överlevde.

Små saker, kan tyckas. Men stora för mig.

Min vidmakthållandeplan

Igår var det dags för gymbesök med kollegorna igen. Det var jätteroligt, även om det kanske inte ser ut så på min selfie (det var liksom folk i närheten och jag tycker att det är jättejobbigt att ta selfies inför publik 🙈). Idag har jag förstås träningsvärk från helvetet, men så är det ju. 
 
Idag har jag haft samtal med terapeuten. Vi jobbade med min vidmakthållandeplan och kom fram till följande: 
 
Vad har jag lärt mig under behandlingen? 
✔️ Exponering. Att under kontrollerade former och i lagom takt bredda livet och bryta undvikanden. 
✔️ Beteendeaktivering. Att förändra måendet genom att GÖRA saker. "Move your ass and your mind will follow." 
✔️ Fokusskifte. Att släppa självfokus genom att medvetet rikta fokus utåt, mot vad jag ser och hör och upplever i min omgivning. 
✔️ Kognitiv flexibilitet. Att inte låsa fast mig vid en negativ tolkning utan se att en situation kan tolkas på olika sätt och att allt som händer faktiskt inte är kopplat till mig. 
✔️ Alternativa beteenden till känslomässiga beteenden. Att inte automatiskt gå in i ett beteende som minskar känslans intensitet i nuet men vidmakthåller problematiken och istället välja ett beteende som är hjälpsamt på lång sikt även om det känns läskigt eller svårt i stunden. 
✔️ Självmedkänsla. Att ha förståelse och medkänsla för mig själv och mina problem istället för att vara dömande och självkritisk. 
 
Hur ska jag fortsätta arbeta med de färdigheter jag lärt mig under behandlingen? 
✔️ Ha terapiblocket synligt framme hemma och läsa i det regelbundet för att påminna mig själv om vad jag lärt mig. 
✔️ Repetera kapitlen om kognitiv flexibilitet och känslomässiga beteenden i Unified Protocol
✔️ Gå Sofia Viottis onlinekurs i självmedkänsla
✔️ Lyssna på ljudfiler om medveten närvaro och självmedkänsla. 
✔️ Fortsätta utmana mig själv och göra sådant jag vill göra även om det känns läskigt. 
 
Vilka är mina risksituationer för försämrat mående? 
✔️ Hösten. När mörket och kylan kommer krypande, naturen dör och livslusten förtvinar. 
✔️ Söndagar. När jag blir rastlös och låg i min ensamhet. 
✔️ PM(D)S. När det månatliga helvetet gör entré. 
✔️ Stress. När ingenting jag gör verkar tillräckligt och jag inte får den återhämtning jag behöver. 
✔️ Semester. När jag rasar totalt utan mina vardagsrutiner och får alltför mycket tid över för grubbel. 
 
Vad kan jag göra för att hantera risksituationer? 
✔️ Hålla mig sysselsatt. 
✔️ Planera in aktiviteter. 
✔️ Prata med mamma och syrran. 
✔️ Ta hand om mig själv och göra saker som jag tycker är roliga och mår bra av. 
 
Vad ska jag göra om jag börjar må sämre under en längre tid? 
✔️ Ta kontakt med psyk och be om akutsamtalstid. 
✔️ Chatta med Mendly
 

Återhämtning och rastlöshet

Det blev både intensivt och sent igår, så jag kände mig helt förstörd när jag vaknade imorse. 😴 Total social baksmälla. 😖 Jag behövde den här dagen för återhämtning, så det blev inget bågskytte den här helgen heller. Dagens lämna-hemmets-trygga-vrå-projekt bestod i att gå ut med soporna och det kändes stort nog.

Den här duvan satt utanför mitt sovrumsfönster imorse. 🕊💖

När jag väl pallrade mig upp imorse tog jag tag i det tämligen nödvändiga projektet att göra matlådor (jag hade bara en enda kvar i frysen). Syrran erbjöd sig att hjälpa mig med det igår, men jag kände inte alls för det då så vi gjorde andra saker istället. Men idag gick det inte att prokrastinera längre.

Jag har även ägnat lite tid åt att störa mig på fågelskrämman som satts upp utanför mitt köksfönster för att hålla fåglar borta från restaurangens uteservering. Den har bara suttit där några dagar, men den håller redan på att driva mig till vansinne. Att ständigt se någonting som flaxar runt utanför mitt fönster...det får mig att flippa totalt. 😵 Jag är ännu inte säker på om jag bara behöver tid att vänja mig vid denna rimliga(?) installation eller om det vore legitimt att höra av mig (till restaurangen? eller hyresvärden?) och klaga på detta orimliga(?) störningsmoment i min boendemiljö. 🤷‍♀️

Mest tid idag har jag dock lagt på att plöja igenom samtliga fyra hittills utgivna Heartstopper-böcker. 😍 Det tog sisådär fem timmar. Genom de första två böckerna (som första säsongen av teveserien är baserad på) kände jag mig bara bubblande glad över hur söta Nick och Charlie är tillsammans. 💖💖💖 I den tredje började allvaret smyga sig in och i den fjärde blev jag riktigt ledsen. 😭 Jag visste att det skulle bli så (jag har ju läst dem förut), men på något sätt var jag ändå inte riktigt beredd. Charlies psykiska ohälsa träffar mig som ett slag i magen i den fjärde boken och jag vill bara gråta. 😭

Ja, jag började känna mig väldigt låg och rastlös under eftermiddagen. 😔 Jag kunde inte riktigt ta mig för någonting. Till slut lade jag mig och började läsa Solitaire, vilket antagligen inte var helt lämpligt med tanke på mitt plötsligt så sköra tillstånd och författarens egna content warnings...men jag ville inte riktigt släppa Nick och Charlie, och innan jag kan läsa romanen om dem kände jag att jag borde läsa boken som kommer innan den i serien. Så...ja, det är vad jag har gjort nu ikväll. Har läst ungefär en tredjedel. Rastlösheten vill dock inte släppa, så jag vet inte riktigt om jag gör berättelsen rättvisa. Vi får se.

Bakning, böcker, teater

Jag har kommit in i någon slags bakningsperiod. Jag har liksom bakat tre(!) gånger den här veckan (hittills 😉), senast imorse...

Morgonens projekt. Rosa muffins med hallon i. 😋

Idag är det lördag, vilket innebär systerdag. 😊💖 Syrran och jag har besökt en butik som säljer begagnade böcker, i syfte att leta researchlitteratur till ett nytt romanprojekt jag börjat fundera på under våren. Vi lyckades hitta EN av böckerna på listan...plus tre kassar fulla med andra böcker. 📚🙈 Men hallå, det går faktiskt inte att ha för många böcker. För få bokhyllor däremot... 😉

Vi har även tittat på film och spelat tevespel och haft djupa samtal om allt möjligt. En väldigt mysig och givande dag, som vanligt. 🙏❤️

På kvällen besökte jag min älskade teater tillsammans med mamma och hennes man. 🎭 Vi skulle se Expedition Kyla och eftersom jag gillar att "dress for the occasion" spann jag vidare på köldtemat i pjäsen och landade i en outfit med Frost-tema. ❄️

Jag köpte som vanligt ett program innan föreställningen. Och kvinnan i kassan gav mig även en tygkasse. Det gjorde mig glad. 😊🙏💖

Föreställningen var helt crazy, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. 😂🙈 Den var rolig, galen, snuskig, fyndig, tankeväckande, förbryllande. Det räcker dock absolut att ha sett den en gång, känner jag.

Nu är det väldigt sent och jag känner dessutom att Quetiapin-tabletterna börjar kicka in ordentligt, så det är nog bäst att jag slutar skriva nu. Natti natti!

Från körsbärsblommor till kärleksmums 💖

Jag fick en spontaninbjudan om att hänga med Pride-familjen ikväll. 🏳️‍🌈 Men när meddelandet kom var klockan liksom tjugo över fem på fredagseftermiddagen, så jag hade ju hunnit både sätta igång en tvättmaskin och byta om till pyjamas. 😂 Dessutom såg jag fram emot mina kvällsplaner att maratontitta på underbara Heartstopper (igen 😉). Så jag önskade dem en trevlig kväll och kröp ner i sängen och satte igång Netflix. Jag är glad över inbjudan ändå. Det känns fint att vara önskvärd och efterfrågad. 🙏❤️

Körsbärsträden nedanför mitt sovrumsfönster har börjat blomma nu. 😍🌸 Så jag var bara tvungen att stanna och fota dem på vägen till jobbet imorse.

Kärleksmums, fast med extra vanillinsocker istället för kakao (för att jag skulle kunna färga smeten rosa och glasyren lila 😁). Ett litet efter-jobbet-projekt idag. Jag intalar mig att jag bakar inför min födelsedag...men jag känner mig själv tillräckligt väl för att inse att de här kommer vara uppätna långt innan dess. 😂

This Love 💖

Finns det något bättre sätt att börja dagen på än med ny musik från Taylor? 😍 (OBS, retorisk fråga. 😉) Klockan sex imorse släpptes "This Love (Taylor's Version)" och den är bara ren perfektion. 💖💖💖 (Och ja, den har gått på repeat hela dagen.) 
 

Äntligen nytt recept! 💊

Igår eftermiddag fick jag ett SMS från Cirkus Psyk om att mitt recept på Quetiapin nu var förnyat och gick att hämta ut på apoteket. ÄNTLIGEN!!! Det tog "bara" en och en halv vecka. 🙄

Normalt beställer jag alltid mina mediciner på nätet, men eftersom det var ett krisläge nu och jag inte ville vara utan tabletterna en enda kväll till gick jag förbi ett fysiskt apotek på väg hem från jobbet.

Det kändes väldigt ovant, det var länge sedan jag hämtade ut mediciner på det sättet. Och jag hade faktiskt hunnit glömma bort det där awkward ögonblicket som alltid uppstår efter att farmaceuten scannat min legitimation och fått upp min avhandlingslånga medicinlista på skärmen. 🙈 Det där lilla ögonblicket innan hen hinner koppla på sitt professionellt neutrala ansiktsuttryck igen. Den oförställda häpnaden över hur sjukt många mediciner denna unga och synbart friska människa går på. 💊💊💊

Nåväl. Jag fick min ask med tabletter, tog fyra stycken igår kväll och har sovit så himla bra inatt. 🙏😴 Och inte nog med det, min skräpinhalator tog slut nu i veckan så då började jag använda Symbicort igen (som jag ju börjat få utskrivet igen). Så himla skönt att ha fått tillbaka några av mina livlinor i tillvaron. 🙏


Sömnproblem, prideprogram, vidmakthållandeplan, valkompass (ja, jag är för trött för att orka komma på en smart rubrik)

Jag är fruktansvärt trött. 😴 Jag har fortfarande inte fått något nytt recept på Quetiapin, plus att det har varit något skumt ljud i mitt sovrum den senaste tiden som gjort det omöjligt att sova. 😖 Terapeuten lovade att skälla lite på min läkare idag, så förhoppningsvis får jag mina tabletter snart. Och igår kväll flyttade jag på några saker i Rapunzel-skåpet och efter det hörde jag inte det störande ljudet, så jag hoppas att det är åtgärdat nu (jag har provat andra saker under de senaste kvällarna och det verkar först ha hjälpt men sedan har ljudet lik förbannat kommit tillbaka). Det är verkligen tortyr att inte få sova! 😫 
 
Igår kom mamma och hämtade mig efter jobbet och sedan åkte vi och köpte guldfärg till min hallbyrå. Det kommer bli SÅ fint! 😍 Det var jättemysigt att hänga med mamma, även om det bara var en liten stund. När jag följt henne till hennes bil fortsatte jag hem till en tjej i Pride-familjen. Vi träffades nästan hela styrelsen för att äta middag och skriva ihop ett pressmeddelande med anledning av att årets episka festivalprogram släpptes idag. 🏳️‍🌈 
 
 
Idag har jag haft samtal med terapeuten. Hon sammanfattade vad vi arbetat med under terapin och sedan gav hon mig några frågor att fundera på till nästa samtal, att skriva min vidmakthållandeplan utifrån: 
✔️ Vad har jag lärt mig under behandlingen? 
✔️ Hur ska jag fortsätta arbeta med de färdigheter jag lärt mig under behandlingen? 
✔️ Vilka är mina risksituationer för försämrat mående? 
✔️ Vad kan jag göra för att hantera risksituationer? 
✔️ Vad ska jag göra om jag börjar må sämre under en längre tid? 
Jag har väl typ börjat acceptera att hon snart kommer att försvinna ur mitt liv och känner mig inte fullt lika skräckslagen inför detta faktum längre. Men visst är det jobbigt. 😟 
 
Idag har jag även svarat på frågorna i Expressens valkompass inför höstens val, och eftersom F! tramsigt nog inte togs i beaktande i den här valkompassen så blev jag vänsterpartist... 
 
 
Inte särskilt chockerande resultat, det är ungefär såhär det har brukat se ut för mig historiskt (ja, förutom att F! fanns med tidigare och hamnade på min förstaplats). Men det är ändå trevligt att få bekräftat att jag har hjärtat på rätta stället och vettiga värderingar. ❤️🙏

1 maj 🚩

Det blev ju inte mycket sömn inatt, så jag kände mig helt förstörd imorse. 😣 Men jag tog mig ändå ut i trapphuset (inte så tidigt som jag tänkt, men ändå) och plockade undan påskpyntet och satte ut sommarpyntet...


Nu när vi gått in i maj tycker jag faktiskt att det är dags för sommarpyntet. Och det blev jättefint. 😊👍

Maj, ja. Idag har jag varit på mitt livs första 1 maj-demonstration. 🚩 Några från Pride-familjen skulle gå (såklart - de är vänsterpartister) och jag bestämde mig för att göra dem sällskap. 🏳️‍🌈 De tappade hakan när jag dök upp, och en av dem slängde upp mobilen för att skaffa bildbevis på denna oväntade närvaro att skicka till en kille i Pride-familjen som var tvungen att jobba idag och därför inte kunde vara med (han skulle nog inte ha trott det om han inte sett det 😉). Jag hade gjort mitt bästa för att smälta in, med röd klänning och röda leggings och rosa palestinasjal, men vet inte riktigt om mitt vänsterpartistlajvande var helt övertygande. 😂 Pride-familjen blev i alla fall glada över att jag kom, och välkomnade mig över till "den rätta sidan". 😉 Efter demonstrationen började de prata om att sätta upp mitt namn på partiets valsedlar till nästa val. 🙈


Cirka två timmar ägnade jag åt att lajva vänsterpartist. Och det innebar en jäkla social exponering, jag var helt slut efteråt. I början av demonstrationståget försökte jag skrika med i slagorden, men jag känner mig inte bekväm med att höja min röst så jag tystnade snart och bara gick där. Jag försökte att inte titta alltför mycket på publiken utmed vägen heller. Så det gick väl rätt bra, även om jag hade konstant ångestpåslag under hela demonstrationsrundan genom city. Efteråt var det häng i Vasaparken, med uppträdanden och tal. Jag stod en stund och tittade på när en tjej i Pride-familjen gjorde ansiktsmålningar på barn, sedan sa jag hej då och drog mig hemåt. Väldigt trött, men väldigt nöjd med dagen. 😴👍