Sovrumsprojektet: nya sängen på plats

 
 
Ja, det är väl nästan en vecka sedan sängen kom på plats, men jag har inte hunnit/orkat fota förrän nu. Älskar verkligen mitt "nya" sovrum. Det är så himla fint! 
 
Såhär såg det ut innan... 
 
 

Lilla Malin på äventyr

Igår berättade mamma om ett tillfälle när jag var liten. Vi var på väg hem från en skogsutflykt tillsammans med några andra familjer som vi umgicks med. Vi passerade ett träd med långa grenar som hängde ner som en gardin, och en av pojkarna gick in bakom grenarna. Och jag lämnade mammas sida och följde med! Ängsliga lilla Malin som var så rädd för allting tog plötsligt beslutet att gå iväg från den största tryggheten i hela världen och ge sig ut på ett litet äventyr. Mamma sa att hon kom ihåg det för att det var så fantastiskt. Att jag vågade. 
 
Så jag kan ta mig an utmaningar. Jag kan utvecklas. Och jag har gett mig ut på många äventyr sedan den där lilla episoden. Men jag måste få göra det i min egen takt, när jag själv känner mig redo. Om någon pressar mig blir det inte bra, det måste ske på mina egna villkor. 
 
Lilla Malin.

Kidnappad!

Jag fick en kidnappning i födelsedagspresent, den genomfördes idag. Jag blev förd till hemlig ort, vilket visade sig vara Vadstena. Där åt vi picknick i parken och shoppade och åt glass och gick på två guidade visningar på slottet (varav en var unik och bara hölls idag). En mycket mysig dag! 😊 Nu är jag dock väääldigt trött, så nu ska jag sova. Natti! 😴 
 
Spänt litet kidnappningsoffer på resecentrum imorse. 
 
Vadstena slott. 
 
På borggården till Vadstena slott. 
 
Musikunderhållning på borggården. 
 
Båt med fint namn i vallgraven. 
 
Högst upp i tornet där till höger finns en vind som visades av en guide för ett begränsat antal personer idag (den är inte tillgänglig annars, det var bara idag). Vi fick tag på biljetter till en av visningarna och det var jättehäftigt! Men lite läskigt också, vi fick klättra och hålla i oss ordentligt och se efter var vi satte fötterna för att inte ramla ner! Jag var skakig i benen en bra stund efteråt. Men det var verkligen en jättespännande upplevelse! 
 
Två glada systrar. (Jag har uppenbarligen drabbats av stockholmssyndromet gentemot mina kidnappare.) 😜

Mera tårar

 
Idag har jag gråtit igen. Samma anledning som sist. Är det såhär det ska vara nu - en gråtattack i veckan?! Det orkar jag fan inte, det är jävligt påfrestande att känna sig totalt misslyckad och värdelös. 😔

Idag är det min dag

Jahapp. Nu är jag 28 år. Det känns bra, tycker jag. 👍 Har ingen som helst åldersnoja och det har varit en mycket fin dag. Det känns allmänt trevligt att fylla år faktiskt. Grattis, Malin! 😊 
 
På jobbet fick jag denna underbara rosa tårta och några pinnar Hello Kitty-glass. Och så smällde de av en guldkonfettibomb och sjöng för mig (det sistnämnda var väldigt jobbigt, har aldrig känt mig bekväm med att folk har sjungit för mig när jag fyllt år). Så nu har vi guld över hela kontoret. Jättefint! 😄 
 
Promenad i Rhododendrondalen och fika på Färgargården med familjen framåt kvällen. Mysigt! 💖

Ensam på yogan?!

När jag kom till yogalokalen tidigare ikväll sa läraren att "det blir nog bara du och jag idag". Jag fick såklart omedelbart panik. Herregud, ensam med läraren - då skulle ju verkligen ALLT fokus hamna på mig HELA TIDEN! Och min röst skulle höras supertydligt under alla mantran. Så fruktansvärt jobbigt och obehagligt (och kontraproduktivt för avslappningen). 
 
Övervägde såklart att dra därifrån. Men hon hade ju åkt dit och bytt om till sina yogakläder och satt igång musiken och tänt alla stearinljusen bara för min skull, så det kunde jag ju bara inte göra. 
 
Lade mig på en matta och funderade febrilt över hur jag skulle klara av situationen. Men när jag väl hade börjat förlika mig med tanken på att vara i centrum för uppmärksamheten den kommande timmen dök det plötsligt upp en till person som skulle vara med på passet. OMG, vad jag älskade den människan när hon klev in genom dörren! Ville nästan rusa upp och krama henne (men det förstår ni nog att jag inte gjorde). 
 
Så vi blev tre personer. Läraren och jag och en till. Och det gick jättebra. 😊👍

Homeparty med Gudrun



Precis hemkommen från homeparty på universitetet med fantastiska Gudrun Schyman. Har förnyat mitt medlemskap i partiet och känner mig superpeppad. 😊👍

Det är bättre idag

Dagens soundtrack. 
 
Det kändes tungt imorse, men det har blivit bättre under dagen. Och ikväll ska jag på yoga, så då lär det ju bli ännu bättre. :-)

Jag har gråtit idag

Jag är så less på att höra att jag måste ändra på mig. Att jag inte duger som jag är. Att jag måste bli någon annan. Att jag är för tyst, för tillbakadragen, för passiv, för undvikande. För fel för att vara en fungerande människa i dagens samhälle. 
 
Även om det levereras i välmening och i förskönande omskrivningar. Såsom att jag har utmaningar som jag måste jobba med om jag vill komma framåt och lyckas i mitt framtida yrkesliv. 
 
Alltid kommer det. Genom hela livet har jag fått det deklarerat för mig i olika sammanhang, att det är FEL på mig. Det spelar ingen roll hur mycket jag hela tiden utvecklas som person, hur mycket mer jag vågar och klarar av nu än tidigare, hur många obehagliga situationer jag försätter mig i och klarar av. Jag möter mina rädslor varenda fucking dag (mer eller mindre). Efter en dag på jobbet, omgiven av människor och telefonsamtal, är jag helt energidränerad. 
 
Jag har social fobi. Och det är komplicerat. 
 

Tack, Ukraina!

Den obligatoriska frågan såhär dagen efter ESC - Vann rätt låt? Ja, det tycker jag faktiskt. Jag gillade de flesta låtarna i årets ESC (ovanligt nog) men hade ingen direkt favorit. I finalen hoppades jag väl dock lite extra på att Sverige (lite partisk kanske) eller Frankrike eller Australien skulle vinna. Men när det stod klart att slutstriden stod mellan Ukraina och Ryssland satte jag allt mitt hopp till Ukraina. Nog för att Rysslands låt var skitbra, men aldrig i livet att Ryssland får anordna ett sådant evenemang som ESC! 
 
ESC är typ världens största "gayhögtid"...hur skulle den kunna hållas i ett land där situationen för HBTQ-personer är fullkomligt vidrig?! Massor av ESC-fans skulle riskera att fängslas och/eller misshandlas för att de viftat med regnbågsflaggor eller kysst någon av samma kön offentligt eller inte klätt sig könsstereotypt eller på annat sätt spridit så kallad "gaypropaganda", då det är olagligt i Ryssland sedan 2013. 
 
Så...det var skönt att Ukraina vann (även om situationen för HBTQ-personer i Ukraina inte heller är helt oproblematisk). Lite extra roligt att det dessutom var med en låt som riktade skarp kritik mot just Ryssland. Landet har en hel del på sitt samvete, såväl historiskt som i nutid. Bra att det uppmärksammas. 
 
Det stora ögonblicket. Världen jublar och jag andas ut. 
 
Vinnarlåten. 
 
PS. Innan du kommenterar att jag ska "sluuuta blanda in politiiik i ESC" så kan du ju fundera över anledningen till att tävlingen överhuvudtaget kom till. Det är politik, vare sig du gillar det eller inte. Och det går inte att frikoppla olika saker från varandra. Allting hänger ihop och det personliga är politiskt. Just deal with it.

Sovrumsprojektet: färdigmålat och avmaskerat


Bilderna gör inte riktigt rummet rättvisa. Väggarna är så otroligt vackra! Gång på gång går jag in och sätter mig på golvet och bara stirrar på mitt verk. Längtar efter att fylla rummet med inredning...det kommer att bli alldeles underbart! 💖 
 
Avslutar med en bild från vår sovmorgon imorse. Och nu säger vi godnatt igen! Natti natti!

Ond bråd död

Det händer så mycket hemskheter hela tiden och det är inte ofta jag orkar engagera mig i och uppröras av allt som rapporteras i tidningarna. Men fallet med den försvunna studenten Victor i Linköping har jag bevakat mycket noggrant. Idag hittades hans döda kropp i en damm på golfbanan nära universitetet. Det gjorde så ont i mig när jag läste det. Sannolikheten för att han skulle vara död var väl egentligen ganska stor (jag menar, det är tio dagar sedan någon såg honom senast), men jag hoppades ändå in i det sista att han skulle hittas välbehållen till slut. Men så blev det inte. Det är så hemskt. Så tragiskt. Så fucking meningslöst. Han var bara 22 år, pluggade på universitetet och deltog i en fest på campus en försommarkväll...och sedan dog han. Varför?! 
 
Jag har själv pluggat på detta campus, vilket gör att det känns extra obehagligt - jag menar, att något sådant här kan hända i en miljö jag känner till så väl. Usch och fy.

Priset för sociala utmaningar

Jag är väldigt glad över att jag deltog i födelsedagsfirandet ikväll. Dels var det himla trevligt, och dels var det en seger över Ångestmonstret som ville att jag skulle stanna hemma. Men det var verkligen påfrestande för mig. Efter två timmar på en restaurang, i ett sällskap på ett tiotal personer där den enda jag kände var födelsedagsbarnet, gick jag hem och kollapsade på soffan framför ESC. Helt utmattad och med en överjävlig huvudvärk. Det är priset för sociala utmaningar liksom. Inte för att jag konverserade så värst mycket (såklart), satt mest tyst och lyssnade och log och svarade på tilltal. Men bara det, att vara där, tog alla mina krafter och jag var en av de första som bröt upp. Nu varvar jag ner med kissen framför ESC. En skön final på kvällen. 
 

Livet är fint just nu


Åh, jag blir så glad av det här fantastiska sommarvädret! 😄 Och jag känner att livet är väldigt fint just nu. Pride-helgen är över och allting gick hur bra som helst och var så otroligt roligt. Idag har jag klarat av min första dag "in charge" på kontoret i chefens semesterfrånvaro, varit på ett skönt yogapass och nu sitter jag uppkrupen i soffan och kollar på Eurovision Song Contest. Imorgon ska syrran och jag fortsätta måla väggarna i mitt sovrum. På torsdag ska jag delta i födelsedagsfirande för en i Pride-familjen. Och på lördag blir det shopping och ESC-final. Och snart fyller jag ju år också. Ja, det är himla nice just nu.

Sovrumsprojektet: maskering och första strykningen


Prideparaden 2016

Jag är så lycklig. Vi var typ 3 000 personer som gick i paraden genom centrala Norrköping idag. Det är liksom tre gånger så många som förra året! Fattar ni hur fantastiskt detta är?! Jag blir så lycklig, så rörd, så fylld av hopp. KÄRLEK!!! 
 
Jag fick en del uppmärksamhet för min klänning. Folk tyckte att den var väldigt fin. 

Gemenskap. 
 
Att gå typ längst fram i paraden, vända sig om och se en kärleksfull FLOD av människor och regnbågsfärger...herregud, jag finner inga ord! 
 
HAPPY PRIDE!!!

Happy Pride!


Sovrumsprojektet: spackel

Nödvändiga målarredskap (ja, stereon ingår i den kategorin). 
 
Inspektion av den fyrbenta arbetsledaren. Hittills verkar allt falla till hennes belåtenhet (och min med). 
 
Trodde först inte att det skulle behöva spacklas så mycket. Men så blev jag pedantisk och upptäckte fler och fler hål och ojämnheter som jag aldrig lagt märke till tidigare. Så nu är väggarna fulla av vita fläckar.

Sovrumsprojektet inlett


Mitt sovrum just nu. Lite spartanskt kanske. 😜 Men det kommer att bli superbra när det blir klart. Ska äntligen måla om de här hemska väggarna till en betydligt trevligare färg. 😄

Pride behövs

Det är jävligt uppenbart att Pride behövs. Inatt brändes en Pride-flagga utanför ett gymnasium här i stan. Enligt polisen KAN det EVENTUELLT finnas ett hatbrottsmotiv. 
No shit, Sherlock... 
 
Ingen vidare kul nyhet, men jag tänker inte låta det förstöra den glädje som Pride fyller mig med. Kärleken vinner alltid över hatet. Visa det genom att delta i paraden på lördag! 
 
 

Snart Pride!

Yay! Nu har de stora affischerna kommit upp. Och i helgen är det äntligen dags för Pride! Jippi! 😄 
 
Jag blir så glad av att se de här enorma affischerna på stan. Visst blev de fina?!