I år stod Karl Sanner för underhållningen. Jag var riktigt peppad inför evenemanget, eftersom det gav sådana aro/ace-vibbar med beskrivningen att det skulle fokusera på musik som INTE handlar om romantisk kärlek. Och jag blev inte besviken, det blev en jättetrevlig timme i Teaterbaren. 😊👍

På vägen därifrån fick vi syn på en ångbåt som förde tankarna till Madicken. ☺

Jag visste att teatern hade lite gerillamarknadsföring för Amélie på en husvägg, så det ville jag förstås gå och titta på. 😊

Musikalen är dock bättre. Såklart. Musikaler är alltid bäst. 😍💖 Inte så att Amélie kommer hamna på min topplista över episka favoritmusikaler (tror jag), men den var helt klart väldigt bra och överträffade mina förväntningar. 😊 Den var rolig och söt och udda och awkward och hoppingivande. Och musiken var medryckande, jag nynnade på den långt efteråt. 🎶

Så underbart att få hänga på min älskade teater titt som tätt igen också. 😍❤🎭 Jag betraktar mig ju lite som en inventarie på teatern och har känt mig ganska vilsen när jag inte fått gå dit som vanligt under pandemin. 😔 Men nu tar jag skadan igen! Redan imorgon ska jag tillbaka, och sedan nästa helg igen. 😊

Stöldgods från gårdagens föreställning. 😉 Nävars. Nino kastade ut ett gäng sådana här lappar i olika färger från scenen...och en landade typ på mig. Så den fick följa med hem. Som en souvenir. 😊

En glädjande nyhet jag noterade igår. Det har i alla tider varit en toalett för damer och en för herrar. Förra året noterade jag att det satts upp tillfälliga lappar om att toaletterna gjorts könsneutrala, som någon slags coronaåtgärd. Men nu har det kommit upp permanenta könsneutrala toalettskyltar, som dessutom verkar ha punktskrift under den "vanliga" texten. Heja, teatern! 👏 Så små enkla medel det kan räcka med för att skapa en mer inkluderande miljö. 😊👍

Två Pridelands-planscher av Oliver Hallström, som var en av konstnärerna som ställde ut några av sina verk under East Pride Day för några veckor sedan. Jag såg dessa två som målningar då och blev helt kär och ville verkligen fråga konstnären om jag fick köpa dem...men jag vågade inte. 😔 När jag kom hem googlade jag dock runt lite också upptäckte att de gick att köpa i alla möjliga olika varianter, så jag valde ett av planschformaten. Och nu pryder de min hallvägg och visar med all önskvärd tydlighet att det är mitt hem en kommit in i. 😄♠️🏳️‍🌈 

 

Idag är även dagen då både finaste Taylor och mitt älskade Lyckopiller har släppt nya låtar... 

 

Första singeln från 1989 (Taylor's Version). Notera ljudet av Taylors riktiga hjärtslag i låten. 😍 Det här var verkligen oväntat, vi sitter ju alla och väntar på att RED (Taylor's Version) ska släppas i november och trodde väl inte att det skulle komma singlar från något annat album än det...men det gör ingenting alls - tvärtom! Ju mer Taylor desto bättre! 😍 

 

Första singeln med nya bandet. Så himla fin låt! 😍 Åh, vad jag längtar efter att få åka på dansbandsspelningar igen! 😍 

 

Lyckan från gårdagen höll i sig när jag vaknade, och jag kände mig euforisk större delen av förmiddagen. 😊💖

Idag var jag mer beredd på att hotellfrukosten skulle vara relativt torftig, så det kom inte som någon chock. Och jag vet inte om det var lite annorlunda utbud idag eller om det bara var jag som var mer uppmärksam, för idag hittade jag både servetter och ost. Osten var dock inte skivad, och verktyget som låg på den var en gaffel...så jag fattade inte riktigt hur jag skulle ta av osten och avstod därför. 🤔

Idag upptäckte jag även hotellets vackra trapphus. Innan hade jag hållit mig till hissen, men jag hade ju sett på utrymningskartorna att det skulle finnas trappor och när jag på förmiddagen skulle gå ut och köpa matsäck till hemresan var det så mycket andra gäster i rörelse att jag kände mig bekvämare med att leta reda på trapporna än att trängas i den pyttelilla hissen (det stod att den skulle rymma upp till sex personer, men jag skulle inte kunna tänka mig att åka i den tillsammans med fler än en eller max två personer jag känner - och inte alls tillsammans med främlingar).

Det blev lunch på Max även idag. Och idag siktade jag in mig på en plats vid ett eluttag så att jag kunde ladda min mobil, eftersom jag checkat ut från hotellet men inte skulle kliva ombord på tåget på ett antal timmar ännu. Och idag fattade jag faktiskt när mitt beställningsnummer ropades upp, för "sytten" (17) var betydligt mer begripligt än gårdagens höga nummer. 👍

Jag hade någon slags idé om att jag skulle hänga på centralstationen tills mitt tåg skulle gå...men när jag ätit klart var det tre timmar kvar, och jag kände mig ganska uppstressad i den hetsiga miljön. 😖 Så jag gick därifrån och sökte mig till turistcentret istället. Och här har jag suttit i snart två timmar. Det är lugnt och skönt, jag har en mjuk sittplats och möjlighet att ladda min telefon. Så här kommer jag stanna en stund till. 😊👍

Jag vaknade vid sextiden imorse och kände mig superexalterad över att den stora dag som jag gått och väntat på äntligen kommit - dagen då jag skulle få se musikalen Atlantis live på danska för första gången någonsin. 😍❤ Jag tog på mig min sedan länge utvalda outfit och väntade på att frukostmatsalen skulle öppna.

Hotellfrukosten var lite av ett antiklimax. Den var inte som de brukar vara i Sverige, om vi säger så. Det enda pålägg som fanns var olika typer av kött - inte en enda liten ostskiva. 😲 Och de grönsaker som fanns var skurna i stavar och således inte särskilt påläggsvänliga. 😕 Någon mjölk att dricka hittade jag inte heller. Och inga servetter. Så det blev bröd med smör men utan pålägg samt yoghurt och apelsinjuice. Jag blev för all del mätt. Men det var inte riktigt vad jag såg framför mig när jag längtade efter hotellfrukosten imorse. 

Nåväl. Efter frukosten återvände jag till mitt rum och laddade upp inför min första riktiga tur i centrala Köpenhamn. Satte Hello Kitty-plåster på hälarna för att undvika skavsår (jag har ett par skor som jag inte är så van vid att gå i) och laddade mobilen maximalt (tack och lov att laddaren går att använda i danska eluttag 🙏). Jag var lite nervös för att gå ut på stan. Det var ju så lugnt och tryggt på mitt hotellrum, där kunde jag väl hänga tills det blev dags att gå till musikalen på eftermiddagen...?

Men nej, jag tog mig faktiskt ut. Och jag tog mig genom heeela Strøget, fram och tillbaka. Jag gick in i exakt tre butiker, men handlade bara i den sista. En del butiker vågade jag inte gå in i, för att de antingen var så små eller verkade så exklusiva. Men det var mysigt bara att strosa och betrakta folklivet.

Mitt inköp från shoppingrundan. Jag såg den och blev helt kär, och visste att detta var den här resans gosedjur (jag brukar köpa ett gosedjur på nästan varje resa). Klart att jag behöver en rosa bläckfisk med enhörningar på liksom. 🦄💖 Adalena har jag döpt henne till, med anledning av huvudsyftet med min weekend i Köpenhamn. 😉

Efter min tur och retur på Strøget började jag känna mig hungrig. Och min tanke var att köpa någonting i en mataffär och äta på hotellrummet, för restauranger undviker jag helst av både ångest- och allergiskäl (och i detta fall även språkskäl). Men när jag passerade centralstationen fick jag syn på några Max-skyltar och blev SÅ lättad (att gå in på typ H&M på Strøget var uteslutet, eftersom det ändå finns hemma också, men när det gäller mat vill jag helst köra på trygga säkra kort). På Max har jag ju ett vegetariskt och allergivänligt favoritmål, och jag vet att en kan beställa i en maskin och inte behöver prata med någon. Så jag pilade in och lade min beställning och satte mig ner för att vänta på maten. Först då slog det mig att personalen förstås skulle komma att ropa upp mitt ordernummer på DANSKA när min beställning var redo! 😱 Danska språket är överlag svårt att förstå - men danska SIFFROR är helt jävla obegripliga. 😖 Och inte visades de hämtningsklara beställningarna på skärmen heller, som de brukar, utan en fick förlita sig helt på personalens utrop. Men jag granskade brickan och konstaterade att där stod ett mjölkpaket och att burgaren hade en grön etikett. Så jag gick fram och viftade med mitt kvitto och frågade på engelska om det var min order. Och det var det. ☺👍

Mätt och belåten återvände jag till mitt hotellrum en stund innan det blev dags att gå till Tivoli. Jag kikade lite på sådant jag passerade därinne, men mitt främsta fokus var att hitta fram till konsertsalen där musikalen skulle spelas.

Plötsligt såg jag dem - Atlantis-affischerna! Åh, vilken lycka! 😍😍😍

Jag slog mig ner på en bänk utanför. Och lade märke till något alldeles fantastiskt inne i lokalerna. De sålde ju merch! Inte "bara" program, utan riktig MERCH. 😍😍😍

"Hi! I want EVERYTHING!" sa jag när jag kom framstormande till shoppen (som en av de första besökarna på plats). Så nu är jag lycklig ägare till ett program, en tröja, en mugg och en påse. 😍😍😍

Jag kände mig SÅ exalterad när jag stod i foajén och väntade på att bli insläppt i salongen.

Scenen inför första respektive andra akten. Och jag satt självklart längst fram i mitten. Det är så en ska uppleva teater och musikal - längst fram i mitten. 😊 Och kvällens föreställning är så en ska uppleva Atlantis - för det första på originalspråk och för det andra som den mest ambitiösa och storslagna uppsättning som någonsin gjorts av musikalen ifråga. Det var SÅ mäktigt! 😍 Superskickliga skådespelare med grymma röster, fantastisk scenografi (notera bland annat det RIKTIGA VATTNET på scenen), fint samspel mellan skådespelarna och att var och en verkligen passade för att spela sin roll, den magiska ljussättningen, den episka musiken, de väl genomtänkta kostymerna, den nyskrivna sången som smälte väl ihop med de "gamla" sångerna och passade mycket bra in i storyn, att scener som tagits bort i alla tre uppsättningar jag sett i Sverige faktiskt fick vara kvar som de var i originalet, att mindre bra sekvenser från originalet skalats bort eller gjorts om... Jag fick vid upprepade tillfällen gåshud och tårar i ögonen, jag applåderade tills jag fick ont i händerna och det hände att jag sjöng med i sångerna. 

Efteråt var jag i total extas. Jag svävade fram med ett fånleende i hela ansiktet och kände mig mer eller mindre förälskad. 😍😍😍 Hallå, får en bosätta sig i Tivolis konsertsal och se samtliga föreställningar av detta episka mästerverk?! För det vill jag. Verkligen. 😍😍😍

Sedan jag kom hem till hotellrummet har jag gjort mig i ordning för kvällen och tittat på en livesändning med mitt finaste Lyckopiller och hans nya band (som jag hoppas få se IRL inom en inte alltför avlägsen framtid). 😊💖 Och nu är det jättesent, och jag och min lilla bläckfisk ska sova. 😴 Natti natti!

Jag har känt mig ganska nervös sista tiden, när det börjat närma sig. Jag har aldrig varit i Danmark ensam förut. Och i Köpenhamn har jag aldrig varit överhuvudtaget (Kastrup är det närmaste, men att hänga en stund på en flygplats är väl inte riktigt att "vara" där). Men när jag satt på tågstationen hemma i Norrköping i förmiddags tog förväntan över. Visst var jag fortfarande lite nervös, men mest exalterad. Äntligen dags! 😍

När jag klev ombord på tåget fann jag en djupt sovande man hopkrupen på min plats och platsen bredvid. 😴 Jag rörde lätt vid hans axel och försökte få kontakt med honom. När han till slut kvicknade till satte han sig upp på min plats. Men när han förstod att jag ville sitta där tog han sin nästan orimligt lilla väska och lomade iväg genom mittgången. Jag misstänker starkt att han inte hade någon tågbiljett (dels för att det strax dök upp en tjej som faktiskt hade sittplatsen bredvid mig och dels för att vi kommit en bra bit ner i Småland innan tågvärden insåg att han inte kollat min biljett än och förklarade det med att det hade varit lite rörigt vid Norrköping med en del personer som var *ohörbart mummel som jag tolkade som obehöriga resenärer*). Tjejen som satte sig bredvid mig istället för den sömniga mannen var supertrevlig, hon hälsade glatt på mig och kommenterade att jag hade så mycket fina färger på mig och när jag inte hittade eluttaget för att kunna ladda telefonen visade hon mig var det fanns. 😊 Jag konstaterade att hon var söt och att hon doftade gott av vanilj (jag blev inte intresserad, det var bara en iakttagelse). Vi skulle antagligen ha kunnat ha en trevlig pratstund hela vägen ner till Malmö, men så mycket social exponering hade sannolikt gjort mig tämligen utmattad så jag är tacksam över att vi båda två satt tysta och lyssnade på musik i våra respektive hörlurar resten av färden. 🎶 Jag inledde med att lyssna igenom hela Atlantis-soundtracket, sedan varvade jag med lite allt möjligt annat innan jag återvände till Atlantis någonstans i Skåne.

Att anlända till Malmös centralstation var tämligen överväldigande. Så himla mycket folk överallt! 😱 Jag hade någon slags ambition om att gå in på Pressbyrån och köpa en korsordstidning, men efter att ha kastat några flyktiga blickar på tidningshyllorna flydde jag nerför rulltrappan till min perrong istället. Där var det lite mindre folk, men jag kände mig fortfarande uppstressad. Jag pratade med syrran i telefon medan jag väntade på tåget som skulle ta mig till Danmark, vilket gjorde mig lite lugnare. Jag tog bara en enda bild i Malmö, den ovan. För att den var så suspekt. Ballongförbud, liksom?! 🤔 Vad kan en tänka sig för skyltar på en perrong - förbud mot rökning, varning för ficktjuvar...men nej, i Malmö är det ballongförbud. 🎈😂

Jag kan inte tänka mig att jag såg särskilt världsvan ut, men på tåget från Malmö till Köpenhamn var det två(!) olika kvinnor som ställde frågor till mig. Den första skulle till Helsingborg, så jag upplyste henne om att tåget vi satt på gick till Danmark och inte till Helsingborg, och hon hoppade av på nästa station där jag till min lättnad såg att det stod ett Helsingborgståg inne. 👍 Den andra kvinnan skulle till Köpenhamns centralstation och frågade mig om tåget gick dit eller till flygplatsen. Jag svarade att det gick till båda, och när vi närmade oss Köpenhamn fångade jag hennes blick och nickade och hon förstod och tackade och gick av tåget. 👍 Båda kvinnorna pratade engelska, kan jag tillägga. Vilket även jag gjorde senare när jag checkade in på hotellet. Det kommer jag göra under resten av helgen också. För även om folk här kanske fattar svenska så fattar jag definitivt inte danska, så för att undvika pinsamma situationer och missförstånd håller jag mig till engelska. 🙈

Mitt hotellrum är litet men mysigt. 😊 Jag bor väldigt centralt och hade någon slags idé om att jag skulle ge mig ut och utforska stadskärnan efter att jag installerat mig på hotellrummet. Men efter typ fem timmar på resande fot var jag helt slut, så jag bara tog en dusch och kröp ner i sängen. Och här kommer jag stanna tills imorgon bitti. 😴

Jag avslutar inlägget med en bild på mitt fina tak. Det är trevligt att ligga och titta upp i det. 😊 Natti natti!