Mina Trassel-metaforer
Jag kollade på Trassel igår kväll. Fjärde gången på mindre än en vecka. Hm...jag tycker om den (uppenbarligen). Det är verkligen MIN film. :)
Jag har ju en viss förkärlek för metaforer och symbolik. Och det finns gott om sådant i Trassel som jag kan applicera på mig själv. Rapunzel är jag, hennes "mamma" är mitt Ångestmonster - och tornet är min trygghetszon där Ångestmonstret vill få mig att stanna kvar istället för att pröva mina vingar ute i den stora läskiga världen.
Ångestmonstrets hånfulla skrämselpropaganda.
Att våga ta steget ut ur trygghetszonen och göra något som Ångestmonstret motsätter sig. Så läskigt...men så befriande!
De splittrade känslorna. Ångestmonstret går in i "rage mode" när Malin blir alltför exalterad...och så är den inre konflikten ett faktum.
Men det är värt att utmana sig själv och sitt Ångestmonster för att uppfylla sina drömmar. Det är SÅ värt det!
Usagi-san + Rapunzel = Malin-favoriter
Jobbade några timmar imorse. Sedan gick jag och hämtade syrran, så gick vi hem till mig och kollade på Modig och Trassel (ja, jag vet att jag såg dem typ nyss, men de är ju så bra - och syrran höll med mig om att det finns mycket av mig i Rapunzel).
Och sedan upptäckte jag att det kommit ett nytt Junjou Romantica-kapitel i engelsk översättning...
Someone's got a nosebleed... ;)
Oh, dear. Funderar på att se Trassel en gång till. Tycker mer och mer om den hela tiden. :) Så det känns som en fin avslutning på dagen. Och dessutom känner jag att jag behöver, eh...varva ner lite efter kvällens läsning. ;)
Färdig med fuffens
Kissen kissar på golvet. Matte får lägga mattan i tvätten. Hemsk arbetsfördelning i detta hem. ;)
Förutom att skura golv har jag ägnat mycket av de senaste dagarna åt examinationsuppgiften i japanskakursen. Nu är den äntligen inskickad! I flera timmar har jag suttit och våndats och undrat varför i helvete jag frivilligt utsätter mig för all denna ångest som studiedeadlines innebär. Men så fort uppgiften är inskickad så försvinner den där deadlinesångesten...för att mycket snart ersättas av betygsångesten. Hm. Why do I do this?! :P
Men men...det är som det är. Vet ni förresten vad jag mer har gjort idag?! Jag har sett Weasley-tvillingarna och den flygande bilen! :D De kom till Norrköping för att inviga Harry Potter-utställningen. Och jag gick lite nördigt hem tidigare från jobbet för att få vara med om detta. ;) Det var sjukt mycket folk där och jag mådde inte alls bra...men så ringde jag till syrran och fick lite peppning och sedan hittade jag en pelare att luta mig emot och när stjärnorna väl dök upp kändes det betydligt bättre. :)
James och Oliver Phelps, som spelar Weasley-tvillingarna i Harry Potter-filmerna.
Den flygande bilen har landat i Norrköping. ;)
När jag känt att jag behövt distansera mig lite från pluggandet de senaste kvällarna så har jag kollat på två av mina senaste filminköp. Två Disney-filmer faktiskt. Riktigt bra sådana till och med. Modig och Trassel. Hade inte sett någon av dem tidigare och blev mycket positivt överraskad av Disneys framsteg på genusfronten. Speciellt när det gäller Modig. Wow, säger jag bara. Merida är verkligen så långt ifrån mähäiga Snövit man kan komma. :D Trassel är lite mer åt det klassiska söt-flicka-finner-cool-pojke-och-gifter-sig-hållet, men på en rätt bra nivå ändå. Och det som verkligen får Trassel att gå hem hos mig är Rapunzels personlighet, hennes rädslor, drömmar, naivitet, nyfikenhet, splittrade känslor, personliga utveckling...jag känner att jag kan identifiera mig med henne. :)
Nu börjar det bli sent, så jag ska nog gå och lägga mig snart. Jag tänker nämligen gå och jobba imorgon, trots att det är röd dag. Har så mycket att göra...och dessutom är det rätt skönt att jobba på helgdagar, när telefonerna är tysta och inga kunder kommer och ringer på dörren. Jobbet blir himla effektivt då. :)
Malin reagerar på...
Födelsedagsfirande i dagarna tre
Sådär. Då var kalashelgen över. Det började med lite firande på jobbet i fredags förmiddag. Sedan minikalas med Livrädd och syrran i fredags kväll. Sedan det stora kalaset med familjen igår. Och så till sist en liten "efterfest" med min stödperson idag. Så...jag är rätt trött nu. Men nöjd. :)
Har ägnat en stor del av dagen åt examinationsuppgiften i japanskakursen. Skulle egentligen behöva sitta med den några timmar till, men jag orkar faktiskt inte. Förhoppningsvis har jag lite mer energi imorgon efter jobbet (inte särskilt troligt, men hoppet är ju det sista som överger människan). För på tisdag eftermiddag/kväll ska jag på en kunds årsstämma och på onsdag är ju deadline. Gaaahh!! Hur blev det såhär?! :O
En sockerbagare, hon bor i staden, hon formar kallor mest hela veckan...
The fabulous cake. Jag är inte precis någon konditor, men jag tycker att det blev rätt bra ändå. :)
Lite smånervös värdinna strax innan lördagskalaset...men det blev ju jättebra. :)
Festdukat bord.
Besvärande examinationsfrågor
Har äntligen tagit tag i japanskaexaminationsuppgiften som ska vara inlämnad senast på onsdag. Första delmomentet (av fyra) är nu avklarat. Herreguuud, vilka jobbiga frågor det innehöll! :O
Några mycket besvärande exempel...
Examinationsfråga: あなたはどうしてにほんごをべんきょうしていますか。(Varför valde du att studera japanska?)
Malins svar: För att kunna läsa Yaoi på originalspråk! Eh, jag menar...för att jag älskar Yohio såklart!
Examinationsfråga: あなたのすきなさっかはだれですか。 (Vilken är din favoritförfattare?)
Malins svar: Nakamura-sensei! Eller, alltså...Astrid Lindgren, menar jag förstås. Harkel, harkel.
(Och nej, jag lät självklart inte mina första, alltför spontana svar stå kvar i dokumentet jag tänker lämna in till läraren.)
Så var man ett år äldre
Detta möttes jag av när jag öppnade Google förut. :D Och på Facebook dräller födelsedagshälsningarna in. Och mamma ringde redan klockan fem imorse. Det är rätt nice att fylla år ändå. :)
Även om jag känner mig fruktansvärt gammal...jag får till exempel inte åka tåg med ungdomsbiljett längre och snart kommer jag inte ha halv arbetsgivaravgift längre...uuuuuäähhh!! :S Med andra ord betraktas jag som vuxen nu. 26 år...usch, jag är verkligen GAMMAL! :O
Ingen tårta fick jag med mig till jobbet heller. Blommorna jag gjorde igår kväll föll sönder och samman när jag försökte lyfta upp dem och lägga dem på tårtan imorse. :( Så jag får göra nya i eftermiddag och lägga dessa direkt på tårtorna jag ska bjuda på under helgen, istället för att göra som det står i recepten eftersom det uppenbarligen inte fungerar. Blä.
Men men...nu struntar jag i tårtorna ett tag och ägnar mig åt bokslut och deklarationer istället. Ha en superfin Malin-dag, alla fina människor! :)
Tårtbakning och japanskatest à la Malin-stil
Har fullt upp med att städa lägenheten och baka tårtor under de få timmar som jag är både hemma och vaken, därav min bristande närvaro här på bloggen. Bilder kommer förmodligen senare, när hela den här födelsedagscirkusen är över. :)
Har knappt ens hunnit börja med examinationsuppgiften i japanskakursen som ska vara inlämnad nästa vecka. Gaaahh!! :O Men motivationen till att börja med den dalade ganska snabbt igår kväll. Då fick jag nämligen syn på denna bild i mitt nyhetsflöde på Facebook...
...och jag kunde utan vidare utläsa vad som stod i pratbubblorna! Alltså har jag redan uppnått ett av mina främsta mål med att studera japanska - att kunna läsa Yaoi på originalspråk. ;) Nu var det i och för sig inte så himla avancerat i just den här bilden (mest stönljud), men ändå. Det jagade bort motivationen till att fortsätta traggla. :P
Hm. Får försöka ta tag i japanskastudierna igen senare, typ på söndag eller något. För nu måste jag faktiskt gå och lägga mig. Ska gå upp extra tidigt imorgon och göra klart en av tårtorna, så att jag kan ta med den till Körsbärsdalen och bjuda mina kollegor. Jag är rätt nervös för det faktiskt, har ju inte hunnit provbaka och smaka den innan, så jag vet ju inte alls om den är god och inte blir den så himla vacker heller, blommorna ser mest ut som stekta ägg. :S Men det är väl tanken som räknas...?
Jag spyr snart på all valpropaganda!
Jag gick och förtidsröstade på väg hem från jobbet idag. Ångestmonstret fick mig att stanna och tveka utanför vallokalen (fanskapet är visst inte för demokrati), men så fick jag syn på en mycket pedagogisk instruktionslapp på väggen ovanför valsedlarna om hur det hela skulle gå till. Så då kände jag mig genast lugnare, smög in och läste noggrant igenom instruktionerna (det är så himla långt mellan valen så jag hinner ju glömma hur man gör!), tog en valsedel, gick in bakom en skärm, gick fram till tanterna som satt och tog emot rösterna, stod otåligt och trampade i väntan på att hela proceduren skulle vara över...och sedan gick jag därifrån, mycket nöjd med mig själv över att ha uträttat min medborgerliga plikt (och över att jag inte lät Ångestmonstret hindra mig från att göra det).
För övrigt är jag jääävligt trött på det här med EU-valet nu. Det är så himla mycket tjat om det överallt. Bla bla bla...
Ett litet axplock av all propaganda jag möts av under promenaden till och från jobbet.
Gaaahh!! Gimmie a break! :O Man kan ju inte gå någonstans utan att mötas av detta ständiga tjat. Förutom hem. På min hallmatta är det än så länge bara Sverigedemokraternas äckliga propaganda som dunsat ner (men exakt vad det stod i den vet jag inte, för jag rev sönder och kastade eländet så snart jag insåg vad det var). Syrran däremot har fått info från flera partier. Varför får inte jag det?! Inte för att jag klagar, det är rätt skönt att slippa...men jag bara undrar. Antar att det kommer mer till hösten, när det börjar dra ihop sig till nästa cirkus...
Mellan hopp och förtvivlan
Mäklaren ringde i förmiddags. Enligt dutten varade samtalet bara i 43 sekunder, men det kändes mycket längre än så. Hon frågade om jag var intresserad av lägenheten, och när jag sa att jag inte var det ville hon veta varför, och sedan ville hon veta vad jag letade efter och om hon fick kontakta mig igen om det skulle dyka upp något intressant. Jag svarade kortfattat och nekande för att få det hela överstökat så fort som möjligt. Och sedan satt jag och hade ångest över vad jag sagt och vad jag inte sagt. Men men...nu är det över.
Har ägnat eftermiddagen och kvällen åt att baka tårta. Jag hade så fina visioner i huvudet av hur den skulle se ut. Hjärtformad och rosa och dekorerad med Zantedeschia aethiopica. Och nog blev den hjärtformad alltid. Och rosa (om än inte så slät och fin som jag föreställt mig). Men blommorna...herregud, de är ju helt omöjliga att göra! :( Den spontana reaktionen när jag insåg det var förstås att börja stortjuta och kasta sockerpastan ifrån mig. Men det gjorde jag inte. Jag tog mig samman och försökte igen...och igen och igen och igen. Har inte lyckats få till dem ännu, men min söta syster har lovat att hjälpa mig senare under veckan. :)
Har precis kollat på senaste avsnittet av Game of Thrones. För första gången utan att syrran kollat först och förvarnat mig om eventuella äckliga scener som jag är för känslig för att se. Det var väl vågat av mig?! ;) Tänker inte komma med några spoilers, men kan säga så mycket som att jag flämtade högt av överraskning vid flera tillfällen. Det som gör den där serien så himla intressant är att man aldrig, verkligen ALDRIG, kan vara säker på vad någon karaktär tänker ta sig för. Läskigt...men spännande.
Nu är det hög tid för mig att gå och lägga mig. Sov jättedåligt inatt och har känt mig som en zombie större delen av dagen. :S Hoppas att jag kommer vara mer utvilad imorgon. Natti!
Spontanbesök på lägenhetsvisning
Idag har jag varit på visning av en bostadsrätt som är till salu. Ett väldigt spontant beslut (såg annonsen i fredags kväll) och jag hann ångra det ungefär en miljon gånger, så det var tur att syrran följde med mig dit och gång på gång hävdade att jag visst ville gå när jag så envist vrålade att jag inte alls ville det.
Shit, vad vuxet det kändes! :O Blev mottagen i dörren av mäklaren (en alldeles otroligt söt flicka - vilket gjorde mig ÄNNU mer nervös!) som skakade hand med mig och gav mig en broschyr. Och jag blev helt kär i lägenheten. Så vacker! Och så stor! Och så...dyr.
Misstänker starkt att det är ett bögpar som har bott där innan. För det första var inredningen EXTREMT smakfull. Och för det andra var garderoben full av killkläder - men det fanns inga tjejkläder. Och mäklaren sa att säljarna var två personer. Så...då blev jag ju ännu mer positivt inställd till att flytta in där. :D
Men som sagt, det skulle bli satans dyrt för mig. Det är liksom meningen att man ska bo minst två personer där. Jag skulle kanske ha råd med det - men då skulle jag inte ha råd med så värst mycket annat. Och jag vill faktiskt kunna göra andra saker än att bara bo!
Dessutom tror jag inte att jag vill vara med i någon bostadsrättsförening. Jag föreställer mig att man förväntas umgås en massa med sina grannar och delta i trädgårdsdagar och annat påfrestande. :S Så jag föredrar nog att fortsätta bo i hyresrätt.
Mäklaren kommer att ringa till mig i början av veckan. Känns himla jobbigt och jag vet inte alls vad jag ska säga och jag skulle föredra att låta bli att svara överhuvudtaget (men syrran säger att jag måste svara ändå). Hoppas att hon nöjer sig med ett "nej, jag får nog avstå från att delta i budgivningen" och inte ställer en massa jobbiga följdfrågor.
Slottsbyggar-Malin
Jag var och hämtade ut paketet med Playmobil-slottet idag. Blev rätt paff när jag längst ner på följesedeln fann följande handskrivna meddelande...
WTF?!? Min första, spontana reaktion var förstås paranoid. "Hur fan kan du veta att det är jag själv och ingen liten unge som ska ha slottet?!" När första chocken släppt blev jag däremot rörd och tyckte att det var ganska gulligt gjort. Undrar om de har det som standard att skriva ett litet meddelande till kunderna? Himla trevligt initiativ. :)
Och ja, jag har haft kul med Playmo't idag. Har ägnat de senaste timmarna(!) åt att bygga ihop slottet och nu står det högt upp på en hylla (utom räckhåll för klåfingriga små katter) och är så himla fiiint! :D
Tanken slog mig när jag satt och byggde att jag börjar bli som Usagi-san. Skrämmande! :O Men så länge likheterna stannar vid skrivandet och leksakssamlandet så är det väl lugnt, antar jag. Nog för att vi även har Yaoi-intresset gemensamt - men jag har åtminstone inte börjat begå övergrepp på unga pojkar än (och det kommer heller aldrig att ske). Så...det är nog ingen fara. ;)
Kalasprinsessa
Om någon tänkt köpa florsocker i Norrköping den senaste tiden men inte lyckats hitta det i butikshyllorna så är det troligen mitt fel. ;) Jag har bunkrat upp som fan med nämnda vara, för just nu pågår massproduktion av hemmagjord sugarpaste i mitt kök. Det är ju bara lite mer än en vecka kvar tills jag fyller år, och jag har någon slags fix idé om att jag ska bjuda på supersöta tårtor då. Inför förra födelsedagen var jag helt inriktad på att åka till Astrid Lindgrens Värld...och till denna födelsedag är jag alltså helt inriktad på att baka tårtor...undrar vad jag kommer att hitta på nästa år?! :P
Vid inhandlandet av bakingredienser i helgen blev jag tvungen att visa leg (vaniljextrakt innehåller nämligen en väldigt stor halt alkohol). Det var rätt roligt faktiskt. För det första - tror de verkligen att ungdomar som vill supa sig fulla letar på hyllan för bakingredienser?! Och för det andra var det förstås himla befriande för mig med mina ålderskomplex att bli tagen för att vara minderårig. :)
Men jag antar att det är min mentala ålder som lyser igenom. Med tanke på mina shoppingvanor i övrigt är det nog ganska förståeligt om lämpligheten i att jag köper alkoholhaltiga varor ifrågasätts. Kolla till exempel min senaste postorderbeställning...
Är det inte alldeles underbart vackert?! :D Och då kanske någon skeptiskt frågar "vad ska du med det till och är du inte lite för gammal för det?". Men då svarar jag "vet inte" och "skiter jag i". :)
Oh, I don't wanna grow up / Wish I'd never grown up / I could still be little...
Alla vägar bär till Malin
Statistik över mina besökskällor den senaste veckan.
Sådant här tycker jag är himla spännande. Varifrån folk har klickat in på min blogg. I allmänhet brukar det vara Bloglovin som toppar listan, men den här veckan har ju varit lite speciell. Det brukar heller inte vara såhär många olika källor, utan snarare koncentrerat till några stycken. Spännande, spännande! Och lite läskigt (förstås).
Men hur som helst...välkomna hit, alla nya! Och tack för att ni fortsätter att komma hit, alla gamla! :)
I Got You
Årets underbara Pride-låt. Av underbaraste Ola Salo. Yay! :D
Det är oro i luften
Alldeles för lite sömn inatt (cirka fyra timmar bara), alldeles för stora orosmoment som fyller hjärnan just nu, alldeles för snart dags för såväl mens som fullmåne. Och så är det söndag också, till råga på allt.
Med andra ord - jag är väldigt bräcklig just nu.
Har ägnat de senaste timmarna åt att börja lägga det där enorma pusslet med Golden Gate-bron på - pusslande visade sig ju vara himla effektivt förra söndagen. Men det hjälpte inte riktigt idag. Orosmomenten är för stora. Jag vet inte vad jag ska ta mig till! För stunden tänker jag bara ta en Imovane och gå och lägga mig och domna bort...men sedan då?! :S
12 saker du inte bör säga till någon med social fobi
Hittade precis en fullkomligt klockren lista - "12 Things People With Social Anxiety Are Sick of Hearing". Läs och begrunda. Hög igenkänningsfaktor, någon? Jag nickade extra ihärdigt när jag läste nummer 1, 2, 3, 7, 8 och 12. En kommentar som jag är särskilt allergisk emot är den där om att "jag förstår dig, jag var också lite blyg när jag var i din ålder men det går över". Att vara "lite blyg" är fan INTE samma sak som att ha social fobi! Och social fobi är ingen "liten jobbig fas" som man bara "växer ifrån". Men det är tydligen väldigt svårt att fatta.
JAAA!!!
Ååååååhhh!!! Jag är så himla lycklig nu! Tänk att kärleken segrade ikväll. Att något så fint går hem i hela Europa. Jag blir alldeles rörd. Det finns hopp om framtiden, det gör det faktiskt. Börjar nästan gråta av rörelse. Ååååhh...vackra Conchita! Kärlek!
Mer än bara pengar tillbaka
När syrran och jag var och shoppade idag så fick jag betala 40 kronor för mycket i en affär. Det var "två för 60" på en produkt, men kassaapparaten var visst inte inställd för den rabatten. Så då gick jag tillbaka och påpekade detta för kassörskan, och så fick hon slå in en massa korrigeringar på kassaapparaten och skriva ut ett nytt kvitto till mig och så fick jag skriva ner person- och adressuppgifter på ett papper innan jag äntligen kunde få tillbaka mina 40 kronor - och under tiden ringlade sig kön lång bakom mig och jag kände mig hyperstressad.
Vet inte riktigt om ni kan förstå min stolthet över detta. I vanliga fall brukar jag hålla tyst och gå hem utan att säga något, hellre än att vara till besvär och framstå som sniken. Men idag gjorde jag inte det. Idag hävdade jag min rätt - och det känns jättebra. :)
Anstormning
Det har varit lite tyst här på bloggen de senaste dagarna. Anledningen ser ni ovan (blå grafen). Min läsarstatistik har mer än fördubblats! :O Jag blir alltid helt stirrig när något dylikt händer...och så får jag värsta prestationsångesten och kan inte klämma ur mig ett enda litet inlägg. Så därför blir det lite tyst efter sådana här "boomar".
Varför har så himla många besökt min blogg de senaste dagarna då? Främst beror det på att jag skrivit några kommentarer hos Lady Dahmer, angående det feministiska panelsamtalet i förrgår. Det sjuka är att jag är mycket väl medveten om att kommentarer hos storbloggare leder till besöksinvasion - och ändå ibland väljer att försätta mig i den situationen! Får väl skylla på mina självdestruktiva tendenser, eller något.
Men bara för att jag varit tyst här så betyder det ju inte att min tillvaro varit händelselös. Idag gjorde jag till exempel ett spontanbesök på min stödpersons praktikplats. Hon visste inte om att jag skulle komma, jag bara åkte dit och så ringde jag till henne när jag stod utanför. Har aldrig ringt till henne förut - och hon blev helt chockad och klickade bort mig. :P Men när vi väl fick tag i varandra så satte vi oss och fikade. Jättetrevligt! :) Efteråt fick jag denna kommentar på Facebook...
Och nu väntar en helg av shopping med syrran, Eurovision Song Contest, besök av stödperson (och den här gången kommer hon till mig, som vanligt), kanske lite klänningssömnad och repetition av onsdagens kurs...och så ska jag försöka klura ut hur i helsike jag (utan att dra på mig ett negativt omdöme) ska bemöta den Tradera-säljare som hävdar att den korsett i storlek Small som hon skickat till mig (fastän det tydligt stod Large i annonsen) minsann visst är en Large.
Söt LITEN sak.
Själva korsetten får jag visserligen på mig, men kjolen sitter vråltajt och trosorna har jag inte ens försökt med för de ser verkligen minimala ut. Och det står "S" på lappar i alla tre delarna av plagget, men "L" i annonsen, så det är inte jag som inbillar mig. Vad ska jag göra?!? Det rör sig ju inte om några astronomiska penningsummor, men det är i alla fall en principsak - man ska inte lura folk! :O
Feministiskt möte
Lugn hemmakväll efter den intensiva utbildningsdagen i Linköping? Trodde jag, ja. När jag väl kommit hem och dragit på mig min Hello Kitty-kigurumi och satt mig vid datorn för att kolla läget lite innan jag gick och lade mig - då fick jag ju plötsligt se att Lady Dahmer var på väg hit till stan för att delta i ett panelsamtal anordnat av Unga Feminister Norrköping! :D
Så då var det ju liksom bara att slänga på sig lite kläder och ge sig ut i regnet igen. Frågade syrran om hon ville följa med, men hon var upptagen med annat. Och då tyckte ju förstås Ångestmonstret att jag skulle stanna hemma istället, för jag skulle ju inte klara av att gå dit alldeles ensam heller! :S
Men där hade Ångestmonstret fel. För jag gick dit, jag öppnade dörren och gick in i entrén och sedan fortsatte jag in i den alldeles överfullsatta lokalen där panelsamtalet skulle hållas. Och det var läskigt som fan, men jag klarade det. Självklart gjorde det sitt till att tre fina människor ur Pride-familjen hälsade så varmt på mig när de upptäckte mig i vimlet. Kärlek! :)
Vilken fantastisk kväll det blev! Ett två timmar långt feministiskt samtal som fyllde mig med så himla mycket glädje och hopp och inspiration och värme. Åååhh...lycka!
Malin bland högdjuren
Appar som underlättar psykfallsvardagen
Visste ni att det finns appar som visar namnet på den som ringer - även om man inte har personen inlagd i telefonboken?! Det visste inte jag, det kom som en total överraskning när Caroline berättade det för mig. Men jag såg förstås genast till att installera en av dessa appar (jag valde Truecaller, men det finns även andra) såväl på jobbdutten som på den privata dutten. Så nu ser jag vem det är som ringer, och kan lättare bestämma mig för om jag vill svara eller inte (för jag svarar aldrig när jag inte känner igen numret).
Herregud...vilken uppenbarelse, vilken befrielse, vilken lycka! :D
Nu fattas bara att social fobi-appen Challenger görs tillgänglig för android, så är euforin ett faktum.
Bröd av HÖG klass
Igår kväll tog jag som vanligt min Imovane-tablett och gick och lade mig och spelade lite spel på dutten tills jag blev sådär lullig att jag skulle kunna somna...men just då blev jag plötsligt så himla sugen på scones, så istället för att sluta ögonen och slumra in så vinglade jag iväg till köket och började baka! :O
Inte världens bästa idé (don't try this at home!) och när jag ringde till syrran efteråt och berättade om det hela frågade hon oroligt om jag kommit ihåg att stänga av ugnen...och det hade jag förstås ingen aning om, så då fick jag vingla tillbaka ut i köket för att kontrollera detta (den var avstängd).
Blev lite smått överraskad när jag vaknade imorse och upptäckte att det fanns nybakade scones. ;)
Antagningsbesked och valkompass
Idag kom antagningsbeskedet till sommarkurserna. Jag blev reservplacerad till varenda en! :O Som bäst hamnade jag på reservplats 282 - och som sämst på 1 258! Helt jävla sjukt. Inte för att jag har tänkt plugga någonting i sommar (bara repetera japanskan på egen hand), så egentligen gör det väl detsamma...men det stör mig ändå att jag blir så totalt ratad (vilket beror på att de bara går efter gymnasiebetygen, och vad jag tycker om det vet ni väl redan).
Något annat som kom idag var mitt röstkort till EU-valet den 25 maj. Känner mig inte så himla engagerad i det här med EU faktiskt, det verkar liksom så avlägset...inte alls som valen till riksdag, landsting och kommun. Men det är ändå viktigt att rösta - det är en demokratisk rättighet och en möjlighet att påverka den värld vi lever i och göra den bättre.
Om du känner dig osäker på vad du ska rösta på så finns exempelvis SVT's valkompass som en bra hjälp. Jag gjorde den för ett tag sedan, och såhär blev resultatet...
...inte alltför chockerande siffror (förutom bottensiffrorna - de känns oroväckande höga!). Så den här kompassen verkar fungera rätt bra, tycker jag. Så...ta reda på hur du bör rösta - och se sedan till att faktiskt gå och rösta! Att avstå från att rösta är att lämna fältet fritt för rasister och annat pack.
Apropå det så kom en viss rasistledare till stan idag för att hålla propagandatal. Men han möttes av burop, och till och med ett attackförsök. Jag hörde inte talas om det hela förrän några timmar efteråt, annars hade jag förmodligen varit där och buat jag också. Min kloka syster hävdar dock att det som hände inte var bra, eftersom det bara ger avskummet ännu mer sympatiröster när han blir behandlad såhär...hon har förmodligen rätt, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig varm i hjärtat över att folk här i stan så tydligt tar avstånd från främlingsfientlighet.
Pussla bort söndagsångesten?!
Har ägnat de senaste timmarna åt att lägga pussel. 500 bitar med Bröderna Lejonhjärta-motiv, inköpt i Astrid Lindgrens Värld på min 25-årsdag. :)
Det var länge sedan jag pusslade sist, men idag har jag återupptäckt hur otroligt rogivande det är. Ska nog försöka ägna mina söndagar åt detta även i fortsättningen. Köpte ett gigantiskt pussel med Golden Gate-bron på häromdagen...så det får väl bli nästa pusselprojekt. :)
Kissen har inte riktigt fattat det här med att man ska sätta ihop bitarna och lägga dem på rätt plats - hon föredrar att spela fotboll med dem för att sedan försöka äta upp dem. När jag sa ifrån om detta tyckte hon att jag var tråkig, så då gick hon och lade sig och sov istället.
Dagens duktighet
Ett okänt nummer ringde till mig förut. Jag svarade förstås inte. Strax efteråt fick jag ett SMS från samma nummer, och det visade sig vara den nya kassören i djurrättsföreningen där jag är revisor. Hon ville ställa några bokföringsfrågor till mig.
Jag lade ifrån mig mobilen, låtsades inte om att jag sett det och funderade länge och väl på hur jag skulle slingra mig ur denna besvärliga situation.
Men sedan satte jag mig vid datorn och öppnade alla dokumenten som har med det senaste bokslutet att göra - och så tog jag upp mobilen och ringde till henne. Samtalet tog över fyra minuter men flöt på riktigt bra, och frågorna hon hade var inte alls så svåra att svara på som jag befarat.
Så...nu känner jag mig riktigt duktig. :)
Heja Malin! :D (Fast bilden är förstås inte från idag utan från Liseberg strax efter mötet med YOHIO sent i torsdags kväll...men jag tyckte att den passade in här.)
Konsertklipp
Jag tänkte att jag inte skulle ladda upp så värst många låtar från i torsdags på YouTube, att jag bara skulle välja ut ett par favoriter och sedan nöja mig med det.
Hm...det gick ju bra. ;)
Och detta var ändå inte ALLA låtar...så ett visst urval har jag ändå lyckats göra. :P
Paradbild
Hittade ännu en bild från fredagens parad där syrran och jag syns (röda ringen till vänster). (Foto: Jocke Fransson)
I'm Every Lesbian
Dagens Pride-aktivitet: stadsvandringen I'm Every Lesbian. Mycket trevligt - bortsett från den lilla detaljen att vi hela tiden hade en reporter med oss som envisades med att hiva upp sin filmkamera var och varannan sekund. Så nu är syrran och jag med på teve! :O
Screenshots från nyhetsinslaget på 24nt.
Jag hatar verkligen att bli filmad! (Så då kan man ju fråga sig varför jag vid flera tillfällen ställt upp som statist vid filminspelningar - min inställning till uppmärksamhet är minst sagt ambivalent.) Försökte ignorera kameran, låtsas som om den inte fanns...det gick sådär. Jag ser himla sammanbiten ut - vilket är ett resultat av att jag försöker att se normal ut (man ser sällan normal ut när man anstränger sig för att göra just detta).
Själva projektet I'm Every Lesbian blev jag förresten inbjuden till att delta i (stadsvandringen bygger på lesbiska norrköpingsbors egna historier) men jag avböjde. Känner inte att jag har så mycket att bidra med faktiskt. Har ju bara bott i Norrköping sedan hösten 2010...så mina "intressanta ögonblick" (första kärleken, komma-ut-processen, hjärtesorger, homofobi och så vidare) är snarare knutna till Finspång och Kristianstad än till Norrköping. De senaste åren har jag känt mig rätt asexuell (om det beror på hög Sertralin-dos eller negativa erfarenheter av relationer låter jag vara osagt)...så jag har inte så himla mycket "lesbiskt" att säga om Norrköping.
Det var dock himla intressant och berörande att få lyssna på andras historier under stadsvandringen. Hög igenkänningsfaktor var det också. Ett fint initiativ och jag hoppas att många kommer att ta del av detta fantastiska material. Karta och audioguide finns på konstnären Sofia Hultins hemsida. :)
Stans första prideparad!
Igår var en historisk dag. Då genomfördes Norrköpings allra första prideparad någonsin! :D Såväl Ångestmonstret som post-Göteborgsresa-utmattning försökte få mig att stanna hemma och sova istället för att delta i detta fantastiska evenemang...men se, det lyckades de inte med. :)
Herregud, vad mycket folk det kom! Jag blev alldeles rörd av att se alla dessa fina människor som samlats för att delta - och även alla fina människor som samlats utmed paradvägen för att vinka och jubla åt oss. Åååhh...så himla mycket kärlek!
Jag är relativt säker på att det är jag som skymtar fram där i den röda ringen snett nedanför RFSL Norrköping-banderollen. (Foto: Fredrik Jonson, NT)
Karta över paradvägen genom centrala Norrköping.
Supportive sister. :)
Trötta men glada Pride-firare.
Invigningstal strax efter paraden. Ser ni syrran och mig, till höger i den röda ringen? (Foto: Fredrik Jonson, NT)
Från det ena till det andra
Trött men mycket nöjd liten fangirl på tåget tillbaka hem till Norrköping för en hel helg av Pride. :DDet blir sannerligen inte mycket vila den här veckan. Men det gör ingenting alls. :)Jag är LYCKLIG!!!
Dress for the occasion
Första maj är en RÖD DAG, var det inte så? ;)Fan, vad folk glodde på mig när jag gick genom Norrköping tidigare idag! :S Men här i Göteborg är det ingen som glor, inte som jag har märkt i alla fall."Här för att se YOHIO?" frågade hotellreceptionisten. Det är visst ganska uppenbart. :PMoralen har kommit till Yaoi-land
Som ni väl alla vet vid det här laget har jag läst och kollat på väääldigt mycket Yaoi det senaste året. Men inte en enda gång har jag sett någon av pojkarna använda kondom, vilket jag funnit enormt provocerande (även om jag, precis som när det gäller inslagen av pedofili och sexuellt tvång, börjat bli lite avtrubbad på denna front).
Idag ramlade jag dock över en episod där Chiaki och Hatori (från Sekai-ichi Hatsukoi) faktiskt använder kondom. (Klippte lite i bilderna och gjorde ett kollage för att det skulle bli tillräckligt anständigt att publicera här.)
Wow! Plötsligt händer det, liksom. :D
Kände mig mycket upplivad av detta positiva inslag...tills jag läste läsarkommentarerna till det.
Gaaaaahh!!!
Antingen är denna flicka väldigt väldigt VÄLDIGT ung (alldeles för ung för att läsa Yaoi!) eller också är hon så jäkla nerdekad i Yaoi-träsket att hon förlorat greppet om hur saker och ting fungerar i den verkliga världen (sådana trista saker som könssjukdomar förekommer nämligen inte i Yaoi).
Så...jag känner väl att det skulle vara på sin plats med en applåd för Nakamura-sensei - och en sexualundervisningslektion för hennes fans.
Men det får någon annan styra med, för själv har jag faktiskt inte tid. För nu måste jag göra mig i ordning inför dagens Göteborgsresa. Trevlig första maj på er, alla fina människor! :)
