♠️ Ace Week 2021, dag 1: Loveless

 
Idag inleds Ace Week 2021. Och i år tänkte jag göra så att jag skriver om romaner jag läst som har asexuella huvudpersoner. När jag skrev om asexualitet i populärkulturen under förra årets Ace Week hade jag ingen aning om att det fanns romaner med uttalat asexuella huvudpersoner. Men nu har jag läst exakt sju stycken sådana. Så det passar ju perfekt – en roman per dag under hela Ace Week. Och den första bok jag kommer skriva om är Loveless av Alice Oseman – för att det var den första boken jag överhuvudtaget kom i kontakt med på detta tema, efter tips från finaste Livrädd, och som ni kanske minns gjorde den mig helt golvad.
 
Georgia Warr är 18 år, bor i England och älskar Shakespeare. Hon är uppvuxen i Kent och flyttar i romanens början till Durham för att börja studera på universitetet tillsammans med sina närmaste vänner Pip och Jason. Georgia har aldrig haft sex med någon, aldrig kysst någon – aldrig ens varit kär i någon. Hon börjar tro att det är någonting fel på henne och bestämmer sig för att verkligen anstränga sig för att hitta kärleken när hon börjar på universitetet.
 
 
Och ja, Georgia anstränger sig verkligen hårt. Förtvivlat försöker hon bli intresserad av såväl killar som tjejer, hon pressar sig själv för att tvinga fram de känslor hon antar att hon ”borde” känna men som av någon anledning inte finns där. När hon får reda på att Jason har romantiska känslor för henne föreslår hon genast att de ska börja dejta. Hon ser det som sin stora chans att äntligen bli kär, för hon tycker verkligen om Jason och är det någon hon skulle kunna utveckla romantiska känslor för så är det honom. Tror hon. Men känslorna infinner sig inte, dejtandet slutar i katastrof med en sårad Jason och en ensam Georgia som både Jason och Pip vänt ryggen då hon sårat dem båda under sitt sökande efter sig själv. 💔 
 
Under denna första omvälvande termin på universitetet lär Georgia känna Sunil, som är ordförande för universitetets prideförening. Sunil är homoromantisk och asexuell och introducerar Georgia för begrepp som aromantik och asexualitet. Och Georgias resa mot att komma till insikt om, acceptera och känna sig tillfreds med sin aromantiska och asexuella läggning tar sin början. Denna resa pågår parallellt med hennes förtvivlade försök att leva upp till normer kring kärlek och sexualitet, och vägen hon färdas på är ganska krokig och full av återvändsgränder. När hon börjar inse hur det ligger till känner hon en stor sorg, för hon är övertygad om att hon kommer bli ensam och olycklig och få ett miserabelt liv om hon aldrig kommer ha en kärleksrelation.
 
 
På universitetet möter Georgia även Rooney, som utsetts till hennes rumskompis. Rooney går med liv och lust in i att hjälpa Georgia att hitta kärleken. När Georgia till slut kommer ut som aromantisk och asexuell för Rooney har denna svårt att greppa konceptet, då hon själv är en väldigt sexuellt utlevande person som har svårt att ta in att alla inte hyser de känslor hon själv känner. Men hon tar till sig vad Georgia säger, försöker sätta sig in i vad det innebär och stöttar henne fullt ut. 
 
Georgia försonas med Pip och Jason, genom storslagna gester för att visa dem att hon verkligen menar det och är uppriktigt ledsen över vad hon gjort, och kommer ut för dem också. I slutet av romanen är hon omgiven av vänner och har funnit sig själv och sitt sammanhang. Jag blir verkligen alldeles varm av hennes insikt om att kärleksrelationer inte är meningen med livet och att hon aldrig kommer bli ensam eller olycklig eller få ett miserabelt liv så länge hon har sina vänner omkring sig som betyder så mycket för henne. 
 
 
Det här är som sagt den första roman jag läst som har en uttalat asexuell huvudperson. Och jag minns att jag låg och sträckläste boken och nickade igenkännande och kände mig väldigt träffad av olika aspekter som beskrevs av Georgias tankar, känslor och resonemang. Det var verkligen en befriande och validerande läsupplevelse som jag önskar att jag hade fått uppleva som tonåring (men boken gavs ju ut först förra året, så det går ju inte). Loveless är verkligen den ultimata asexuella coming of age-berättelsen och jag är innerligt glad för alla unga asexuella människor som växer upp idag och kan finna svar i denna och andra romaner som beskriver deras verklighet (varav några som sagt kommer att presenteras här i bloggen under den kommande veckan). Representation är viktig. Så otroligt viktig. Något som verkligen åskådliggörs i Loveless när Georgia pratar med sin vuxna kusin Ellis, som är framgångsrik i sin karriär men ändå utgör en besvikelse för sina föräldrar för att hon inte skaffar partner och barn som hon ”borde”. Ellis inser inte att hon är aromantisk och asexuell förrän Georgia berättar om dessa fenomen för henne och bitarna börjar falla på plats. Och Ellis uttrycker avundsjuka gentemot Georgia, som redan i så unga år kommit till insikt om sin identitet och inte behöver famla i mörkret och känna det som att det är något fel på henne långt upp i vuxen ålder. I hear you, Ellis…
 
En annan intressant sak som lyfts i romanen är förekomsten av acefobi inom HBTQ-communityt, här representerat av gaykillen Lloyd som inte tycker att asexuella hör hemma i universitetets prideförening eller i HBTQ-communityt överhuvudtaget och ser asexualitet som ett påhittat internetfenomen. Det här är en realitet i acecommunityt, att ens identitet inte ses som en legitim sexuell läggning, och utgjorde en stor anledning till att Ace Week startades, för att sprida kunskap och medvetenhet om det asexuella spektrumet. Det är för all del inte bara inom HBTQ-communityt som acefobi förekommer (vilket kommer framgå när jag skriver om andra böcker senare under veckan), men i just den här boken är det gaykillen Lloyd som får illustrera acefobin. Homofobi existerar dock inte alls i romanen, och det förekommer såväl homosexuella som bisexuella och pansexuella karaktärer utan att det görs någon stor grej av det. Det här är en intressant förskjutning av positioner i samtida ungdomsromaner, där asexualitet verkar ha intagit den position som förut innehades av homosexualitet (och nu märker jag att jag börjar glida in i analysavsnittet från min kandidatuppsats i genusvetenskap om representation av asexualitet i samtida coming of age-ungdomslitteratur, och det var inte riktigt meningen så jag tror jag slutar här).
 
 
Avslutningsvis vill jag bara uppmana er alla att läsa den här underbara boken. Den kommer definitivt att öppna dina ögon, vare sig du själv är asexuell och söker litteratur att spegla dig i eller om du är nyfiken på asexualitet i största allmänhet och vill få en större inblick i vad det innebär. Ja, eller om du bara vill läsa en superbra sträckläsningsbok. Läs Loveless
 
Kommande inlägg:

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback