Jag har deltagit i ett videomöte - frivilligt!
Jag vet inte riktigt om det var modigt eller självdestruktivt av mig, men ikväll deltog jag i ett FRIVILLIGT introduktionsmöte på Zoom tillsammans med kursansvarig och flera andra studenter. Det här var absolut ingenting som jag var tvungen att göra, det var helt frivilligt, men jag VALDE ändå att delta.
Och självklart tyckte läraren att vi skulle inleda med det satans påfund som kallas PRESENTATIONSRUNDA. 😱😱😱 Jag sneglade på den röda "leave"-knappen i Zoom-mötet, men motstod impulsen att fly från situationen och stålsatte mig inför att det skulle bli min "tur". Och som vanligt när någonting är sjukt obehagligt fick jag en nästan utomkroppslig upplevelse när jag hörde mitt namn och satte igång mikrofonen och började prata. 😵
Men jag tror att det gick rätt okej ändå. Jag sa väl typ bara mitt namn, var jag bor, att jag tycker om att studera och har gjort det ganska mycket och att jag ser fram emot kursen. Typ. Sedan sa jag inte så mycket mer under resten av mötet. Eller jo, jag ställde faktiskt en fråga. En fråga som jag lika gärna hade kunnat ställa skriftligen i kursens forum efteråt. Men jag valde att ställa den muntligt i ett videomöte, något jag känner mig nästan orimligt stolt över. 😊✌️ När läraren frågade om någon av oss skrivit uppsats tidigare nickade jag, och på en direkt fråga vad jag skrivit i för ämne svarade jag att jag har kandidatexamen i företagsekonomi och genusvetenskap. Och när läraren började prata om att skapa ett studentforum på kurssajten inflikade jag att ett sådant redan finns. Jag hade kunnat hålla tyst och låta henne upptäcka det själv, men det gjorde jag inte. Heja mig! 👏
Men i övrigt höll jag tyst. Jag log och nickade en hel del, men jag lyssnade hellre på de andra än att prata själv. Och så kunde jag förstås inte undgå att se min webbkamerabild, och jag förundrades över hur sjukt avslappnad den på många sätt fick mig att framstå. Där satt jag liksom i pyjamas, inlindad i min Hello Kitty-filt och med nytvättat blött hår, och i bakgrunden syntes den obäddade gästsängen och det stökiga bordet i arbetsrummet. Och så hade jag inte dragit ner rullgardinen, så en tredjedel av bilden var ju jätteljus och jobbig att titta på. 😂🙈 Men jag hade inte mitt rosa headset med kattöron på mig i alla fall, utan det mer tråkiga neutrala svarta. Så liiite hade jag ansträngt mig i alla fall. Även om det antagligen varken gjorde till eller från i sammanhanget. 😉
Första jobbveckan
Jag har försökt blogga i flera dagar nu, men det är något fel på bloggportalen så det går inte att ladda upp bilder. Och supporten verkar inte ha jättebråttom att fixa skiten. Så det ser ut som om jag blir tvungen att skriva ett inlägg utan bilder. Vilket helt klart är ett klassiskt Dagens I-landsproblem, men det gör mig så sjukt frustrerad. 😤😤😤
[UPDATE 2022-08-30: Nu kan jag äntligen komplettera inlägget med bilder! 🎉🎉🎉]
Nåväl. Några ord om veckan som gått...
Förra veckan var ju första jobbveckan efter semestern, och förutom den klassiska första-dagen-stressen har det varit tämligen lugnt. En kollega åkte iväg till en blomaffär och köpte lite nya krukväxter till kontoret, och hon valde en med rosa strimmor i bladen till mitt arbetsrum. 😍 Det gjorde mig himla glad. 😊
Apropå växter noterade jag under veckan att det börjat växa upp någonting ur diskhon här hemma. 😅🙈 Det var ett tag sedan det gjorde det sist...och jag är faktiskt osäker på vad det var den här gången. Men, men...jag har tagit bort det i alla fall. Jag antar att detta är ett av sätten som det märks att jag inte lagar mat så jätteofta. 😁
Kurslitteraturen jag reserverat inför höstterminen började anlända, så det blev ett antal vändor till två olika bibliotek under eftermiddagarna förra veckan. Idag börjar kursen officiellt, och igår blev jag klar med de första kursveckornas läsning av kurslitteratur. 😉 Jag har även (med hjälp av min privata bibliotekarie Livrädd 😁) valt ut vilken roman jag ska analysera i kursens största uppgift.
Förtidsröstat har jag gjort också. Alldeles själv. Det tror jag faktiskt inte att jag har gjort förut, jag har alltid haft sällskap till vallokalen. Eller, i mitt allra första val 2006 cyklade jag förstås själv till vallokalen...men då arbetade mamma som röstmottagare, så det var ju inte så jätteläskigt. Den här gången kände jag mig dock sjukt osäker. Inte gällande vad jag skulle rösta på, men hur jag förväntades bete mig i vallokalen. Det är ju så långt mellan valen, jag hinner ju glömma...men röstmottagarna på plats var bra på att instruera, så det löste sig (även om jag hade sjukt stresspåslag).
I onsdags följde syrran och jag med mamma till en symaskinsaffär efter jobbet. Efter 35 år hade hennes gamla trotjänare slutligen gjort sitt och det var dags att köpa en ny symaskin. För när det börjar RYKA om maskinen när den används...då är det hög tid att byta ut den. 😅
Lite som med min torktumlare. Jag felanmälde den förra helgen, för tvätten blev liksom inte torr längre...vilket ju är själva syftet med en torktumlare. 😒 På måndagen fick jag svar från hyresvärden att fastighetsskötaren skulle komma och titta på maskinen under veckan. Men jag hörde inte ett ljud från fastighetsskötaren. På torsdagen hörde däremot en elektriker av sig och meddelade att han skulle komma och titta på torktumlaren under fredagen. Oklart om fastighetsskötaren varit och tittat någon dag under veckan utan att meddela mig eller om han skickat ärendet vidare till elektrikern direkt. Hur som helst hörde jag inte ett ljud från elektrikern heller under fredagen. När jag kom hem på eftermiddagen hittade jag dock hans visitkort på handfatet, så han hade uppenbarligen varit i min lägenhet. Men var allting klart? Eller skulle han göra något mer? Kunde jag använda torktumlaren nu? Ytterst oklart. Sjukt dålig kommunikation, måste jag säga. 😒 Men jag testade i alla fall att använda torktumlaren två gånger under helgen. Och det fungerade hur bra som helst. Så...jag antar att allt är okej nu? 🤷♀️
Helgen har jag ägnat åt att hjälpa en tjej i Pride-familjen att flytta. Det känns sorgligt att hon lämnar stan. 😔 Men hon ska "bara" flytta ut på landet, hon blir kvar här i Östergötland och det går bussar...så det är väl inte hela världen. Men visst känns det konstigt. Jag har ju haft gångavstånd till henne i alla år och vi har haft många trevliga och goda middagar där. Men jag är glad för hennes skull, att hon och hennes flickvän hittat ett hus som de ska flytta in i tillsammans. 🏳️🌈❤️ Och det var roligt att hjälpa till med flytten. Ångestmonstret gillade förstås inte att det var främmande människor där (i form av flickvännens familj), men de var väldigt trevliga och naturliga människor. Så det gick rätt bra.
Och vet ni vad som har hänt idag?! Eller rättare sagt inatt. Finaste Taylor medelade att hon kommer släppa ett nytt album den 21 oktober! 😍😍😍😍😍 En underbar nyhet att vakna upp till imorse. Tänk att få en anledning att LÄNGTA till oktober... 😅
Efter jobbet idag besökte jag gymmet tillsammans med två kollegor. Så nu har jag ont lite här och var. Men det var roligt. Det känns härligt att vara igång med träningen igen. 😊
Främlingar som gillar mitt rosa hår
Den senaste veckan har tre olika främlingar på stan kommenterat att jag har fint hår. Sådant gör mig både glad, generad och besvärad. Men mest glad, tror jag.
Först var det en expedit i en affär. Och eftersom hon också hade sitt hår färgat i en långt ifrån naturlig färg återgäldade jag komplimangen.
Sedan var det en tjej utanför toaletterna inne i en galleria. Jag blev väldigt överrumplad över att överhuvudtaget bli tilltalad, så jag sa nog inte mer än tack.
Men jag blev himla glad båda gångerna. 😊 När det idag hände för tredje gången var det dock lite mindre trevligt. Eller, det kändes rätt olustigt. För det första var det en man, och för det andra nöjde han sig inte med att berömma mitt hår utan han fortsatte ställa frågor till mig.
Han frågade om jag hade färgat håret själv, vilket är en rimlig fråga som jag ofta får. När han fick veta att så inte var fallet berättade han att han var frisör, vilket fick mig att sänka garden något då jag antog att han intresserade sig för mitt hår för att han själv var i frisörbranschen (vilket jag nu undrar om han verkligen var). Och sedan frågade han vad jag jobbade med. När han fick veta det frågade han om jag var ensam. Och jag vet inte om det är jag som är sjukt sweet innocent, men jag trodde att han undrade om jag drev eget företag så jag svarade att vi är flera personer på byrån. Då ställde han samma fråga igen och betonade ordet ENSAM. Och jag svarade ett lite undrande "Nej...?" och började äntligen inse att den här gubben faktiskt stötte på mig och ville veta om jag var singel eller inte. 😱
Eww. 😣 Jag är för all del singel, men det betyder verkligen inte att jag är tillgänglig för framfusiga gubbar. Jag är även sjukt tacksam över att jag missförstod frågan, för annars är risken stor att jag i enlighet med min ärliga natur hade svarat ja och fått utstå ett ännu längre och mer påträngande samtal än nu. 😵
Jag blir glad när människor är snälla och vänliga emot mig. Främlingar på stan får gärna kommentera att jag har fint hår. 💖 Men sedan är det den där gränsen mellan vänlighet och sliskighet, mellan en kort respektfull komplimang och påträngande ovälkomna närmanden...en gräns som somliga män verkar ha väldigt svårt att (vilja) fatta. 😒
För övrigt var det ett himla intressant ordval han gjorde, när han frågade mig om jag var ensam. Och ett faktiskt helt korrekt svar jag gav när jag svarade nej. För jag är inte ensam. Jag har inget romantiskt förhållande, men det betyder inte att jag är ensam. Jag fattar att relationsnormerna gör att en betraktas som ensam om en är singel...men så är det ju verkligen inte. Jag har många värdefulla relationer som gör att jag är långt ifrån ensam. 🙏
Den stora nystartsdagen
Idag började jag jobba igen efter semestern. Och så började vi med gymbesök igen efter sommaruppehållet. Och så öppnade kursregistreringen inför höstterminen.
Så...det har varit en tämligen intensiv dag idag. 😅 När jag kom till kontoret imorse möttes jag av 92(!) olästa mejl i inkorgen och högar av post på mitt skrivbord. Det har tagit mig hela arbetsdagen att få allting under kontroll. Det var ganska överväldigande och uppstressande under morgonen och förmiddagen, men nu känns det okej.
Gymbesöket var relativt lugnt (eftersom vi inte tränat på så länge) men det var ändå riktigt jobbigt (eftersom vi inte tränat på så länge). Jag hade tänkt yoga när jag kom hem efteråt, men jag var för trött och svettig så jag tog en dusch och satte mig vid datorn istället. Men jag yogade igår eftermiddag i alla fall, och jag ska försöka göra det nästan varje dag nu under hösten för jag vet ju hur bra jag mår av det. 🧘♀️
Kursregistreringen innebar att jag ÄNTLIGEN fick tillgång till kursens forum. Kursen börjar om en vecka och jag känner mig lite uppstressad över att jag inte läst eller ens skaffat all kurslitteratur än. 😱 Men nu har jag ägnat ett par timmar åt att läsa instruktioner, lägga in deadlines i kalendern, strukturera upp dokument och mappar, titta på ett par föreläsningar och reservera böcker på biblioteken. Så nu känner jag väl att jag har läget rätt väl under kontroll. 😊👍
Jag kommer att ägna det kommande läsåret åt att läsa litteraturvetenskap på B-nivå på halvfart, med fokus på barn- och ungdomslitteratur. Det ser jag fram emot. 😊 Och introduktionsblocket ser ju riktigt lovande ut... 😁
Pallen i hallen
Den här veckan har jag faktiskt även hunnit med att måla om den lilla pallen i hallen...
Den blev himla fin, tycker jag. Jag är väldigt nöjd. 😊👍
Augustifesten
Det har varit några tämligen intensiva dagar och nu är jag helt slut. 😴 Men det har varit väldigt trevligt. Per har varit här på besök sedan i torsdags kväll (han åkte hem imorse) och vi har gått på Augustifesten. 😊
På väg hem från tåget i torsdags kväll stannade vi och tittade på slutet av konserten med Tomas Andersson Wij.
I fredags gick vi på stan och på marknaden. Jag köpte en ny solfjäder, eftersom min gick sönder när jag var på NärCon...
...och som vanligt lyckades jag hamna i tidningen. 🙈 Jag antar att det är mitt rosa hår som gör att journalister dras till mig. För jag gör verkligen ingenting för att närma mig dem - jag fattar liksom inte ens att det är en journalist i närheten förrän intervjun är i full gång. 😂
Min älskade teater kommer ju sätta upp Come From Away igen i höst och delar av ensemblen framförde en av låtarna på torget i fredags. Och trots att det var nästan 30 grader varmt ute fick jag gåshud. Herregud, vad jag älskar den här musikalen! Och vad jag längtar till jag får se den igen i höst! 😍💖💖💖
Framåt kvällen gick vi till min älskade teater och tittade på teatersport i teaterbaren. Självklart var vi först på plats och jag fick nummer 1 på min nummerlapp. 😁 Evenemanget var lika häftigt och roligt som när jag var på det under Pride. Per hade aldrig varit på teatersport tidigare och blev positivt överraskad. Jag hade även tipsat min bågskyttekompis om evenemanget, så hon var där tillsammans med sin man och en kompis. Och en främmande tjej vid bordet intill började nördprata musikaler med mig. Så det var väldigt trevligt. 😊
Efter teatersporten gick Per och jag till Vasaparken och tittade på Erik Elias...
...och Linnea Henriksson.
Jag hade aldrig sett någon av dem live tidigare och blev grymt imponerad. 😍 Så det blev en väldigt fin kväll.
På lördagen kom min finaste syster på besök. Så då gick vi lite på stan och på marknaden igen. 😊
På kvällen tog Per och jag med oss mina brassestolar ner till parken. Först tittade vi på Johan Östberg, som var himla rolig och duktig.
Sedan tittade vi på Kalle Moraeus. Han är så himla mysig och rolig - och sjukt duktig. 👏
Solen gick ner medan Kalle Moraeus uppträdde och det var verkligen sagolikt vackert. 😍
Jag pratade precis med syrran i telefon och hon är helt slut efter igår. Och Per är också helt slut. Och jag är helt slut. Det är verkligen sjukt påfrestande att vara omgiven av så mycket folk under så lång tid och att göra så himla mycket saker hela tiden. 😵
Imorgon börjar jag jobba igen efter semestern. Och det ska bli riktigt skönt. Att få komma tillbaka till mina vardagsrutiner och strukturer och gå upp tidigt på morgnarna och gå och lägga mig tidigt på kvällarna. Det ser jag fram emot. Även om det har varit väldigt skönt och välbehövligt med semester, så känner jag mig helt tillfreds med att den snart är över nu. 🙏
Klubbmästerskap 🏹
Idag har jag haft besök av både syrran och mamma. Det blev inte så länge, men det var himla mysigt. Jag uppskattar verkligen kvalitetstid med min fina familj. 😊❤️
Ikväll var det klubbmästerskap i bågskytteklubben på utomhusbanan. 🏹 Min bågskyttekompis och jag cyklade dit och var med. Vi deltog inte i själva tävlingen, men vi sköt och räknade poäng precis som alla andra. Det här var allra första gången som jag sköt utomhus (och garanterat den sista också fram till att min allergivaccination är klar om sisådär tre år, det var hemskt med gräset 🤧). Vi sköt "bara" på 20 meters avstånd och på en gigantisk tapet, så resultatet blev ju en rejäl boost för självförtroendet - på 36 pilar fick jag 299 poäng. 😁👍
Igår hittade jag förresten en fantastisk funktion i min telefon. En apptimer! Precis vad jag behöver, för jag ägnar verkligen orimligt mycket tid åt att scrolla igenom Facebook-flödet... Så nu har jag satt en gräns på 30 minuter per dag för Facebook, och när jag kommer upp i 30 minuter kan jag inte gå in i appen mer den dagen (såvida jag inte aktivt väljer att ge mig själv mer tid, men det finns i alla fall ingen risk att timmarna rinner iväg okontrollerat). 🙏
Tack för den här gången, Vadstena!
Det blev ju extremt sent inatt, så jag var helt sönder imorse. 😴 Jag tvingade mig upp ur hotellsängen vid åttatiden för att hinna ta en dusch före frukost (normalt duschar jag på kvällen, men det fanns inget varmvatten kvar när jag kom hem inatt 🥶).
I frukostmatsalen möttes jag av en skällande hund. 😱 Ägarna frågade om den fick komma fram och hälsa, men det ville jag verkligen inte och hänvisade till min allergi. När de fick höra att jag inte "bara" var rädd utan allergisk också tog de med sig hunden till sitt rum och lät den stanna där under resten av frukosten. 🙏 Sedan började de prata med mig. Och det framgick med all önskvärd tydlighet att de var missnöjda med både hotellet och Vadstena som helhet. 😲 Jag blev helt paff. Visst är jag medveten om att människor har olika uppfattningar om saker och ting...men hur någon människa överhuvudtaget kan tycka illa om det där underbara hotellet och den underbara staden - det fattar jag bara inte. 😲 När de uttryckte att det var dåligt att det inte låg någon restaurang intill Vättern där de kunde sitta och dricka vin och att det istället låg ett jäkla kloster där...då höll jag på att smälla av på riktigt. 😲 Skratta eller gråta? Jag vet inte. Det var bara så absurt. 🤦♀️ Jag misstänker att dessa människor inte kommer besöka Vadstena igen och jag misstänker att det nog är lika bra det (för alla parter).
Jag skrev som vanligt några rader i hotellets gästbok i samband med utcheckningen. Och jag vinnlade mig om att vara riktigt trevlig och tacksam, för att väga upp mot hundägarnas säkerligen mindre trevliga avskedshälsning.
Jag hade väl tänkt stanna kvar i Vadstena ett tag idag innan jag åkte hem, men dels var jag väldigt trött efter gårdagen och dels talade prognosen om flera timmars åskoväder och jag tyckte att det nog var bäst att åka hem innan det hann börja. 🌩⚡️⛈️
Nu dröjer det (antagligen) ett par veckor innan jag åker till Vadstena nästa gång. Men jag ser redan fram emot det. 😊❤️
Från bågskyttemorgon till dansbandskväll
Imorse cyklade min bågskyttekompis och jag till bågskyttelokalen och tränade. 🏹 Två andra klubbmedlemmar dök också upp. Det var trevligt. 😊👍 Jag fick höra att jag håller i bågen lite fel när jag skjuter, och fick hjälp att försöka korrigera det. Himla svårt att ändra på någonting som är så invant. 😯 Men jag ska försöka fokusera på att träna på det den närmaste tiden.
När jag kom hem efter träningen packade jag mina väskor och begav mig till mitt älskade Vadstena. 😊❤️ För ovanlighetens skull. 😉
Jag hade med mig en normkritisk barnbok från fantastiska Olika Förlag som jag ställde i bokkiosken. Lite insmygande av queer kultur i hjärtat av Vadstena. 😁🏳️🌈❤️
Jag bor förstås på samma hotell (och i samma rum) som jag brukar. 😁 Det dröjde över en timme efter incheckningsstart innan jag fick välkomst-SMS:et med kod för att komma in på hotellet...men eftersom jag redan hade koden sedan innan hade jag redan installerat mig på mitt rum och gått ut för att äta lunch när meddelandet kom. 😉
Jag gick faktiskt på restaurang! Själv! 😃👍 Jag har ju redan varit på den här restaurangen tre gånger i sommar - två gånger med kurskamrater från knypplingskursen och en gång med syrran...så nu kände jag mig redo att gå dit själv. 😊✌️ Det var inte så mycket folk där och det fanns gott om lediga bord...annars hade jag nog gått till mataffären och köpt en sallad och ätit på en parkbänk istället, som jag brukar.
Vad var då anledningen till mitt besök i Vadstena idag? Jo, jag skulle ju träffa mitt finaste Lyckopiller. 😊❤️ Hans band spelade på festplatsen strax utanför stan ikväll. Och jag hade hyrt en cykel för att ta mig dit och sedan hem till hotellet igen. Cykeluthyraren har inte öppet på söndagar, så jag hade betalat i förväg och kommit överens med dem och hotellägarna att cykelnyckeln skulle lämnas till hotellet. Och när jag kom hit idag stod cykeln parkerad utanför hotellet och nyckeln låg på mitt rum. Hur fint?! 😭❤️ Bara i Vadstena liksom... Jag är djupt rörd och tacksam över alla inblandade som gjorde att jag kunde ta mig till och från festplatsen så smidigt. 🙏
Jag var den första besökaren som gick in på festplatsen på eftermiddagen. Och den sista besökaren som lämnade festplatsen på kvällen. Och jag hade en jättefin kväll. 😊❤️
Mitt finaste, finaste Lyckopiller. ❤️
I år är det 20(!) år sedan vi träffades för första gången. Jag var 14 då och han var 21. Helt galet, vad tiden går fort... Men som han sa till mig ikväll - vi är i stort sett desamma som då, på många sätt, bara äldre. ❤️🙏
Det gick jättebra att cykla hem till hotellet. 🚲 Först fick jag dock inte igång framljuset på cykeln, och jag övervägde att vara lite möig och gå tillbaka in på festplatsen och be om lite manlig hjälp...men så plötsligt började det lysa (fråga mig inte hur det gick till 🙈) och jag kunde börja trampa hem genom den mörka natten. Det var inte alls läskigt att cykla genom Vadstenas tysta mörka gator mitt i natten, jag kände mig lugn och glad och tillfreds. 😊 Och lite busig som var ute så sent. 😁 Och väääldigt trött. 😴 Det är nu way beyond läggdags och nu ska jag sova. Natti natti! 😊💖
På något vänster hamnade jag på en fest ikväll 😉
Igår kände jag mig ganska miserabel. Sjukt rastlös och rätt nedstämd. 😔 Idag har det varit bättre. För idag har jag haft sällskap av min älskade syster hela dagen. ❤️🙏 Vi har nostalgitittat på hela julkalendern Julens hjältar, som måste vara en av de absolut bästa julkalendrarna genom tiderna. ☺️👏
Och ikväll har jag varit på en vänsterfest tillsammans med Pride-familjen...
Dress for the occasion är något jag alltid eftersträvar (på mitt sätt). Och jag valde outfit noga imorse och tog det rödaste jag hade i garderoben...det vill säga en av mina julklänningar (samma som jag hade på 1 maj). 😅 Och väl på plats inne i lokalen blev jag försedd med en Nooshi-T-shirt, som jag nu använder som pyjamas. 😁
Det var dock nära att jag inte tog mig in på festen överhuvudtaget. Jag närmade mig lokalen, hörde musik och såg folk jag inte kände...och satte mig ner på en bänk medan Ångestmonstret skrek åt mig att GÅ HEM. 😱
Tur att Pride-familjen förstår och hjälper mig i sådana här lägen...
Bästa, finaste Pride-familjen. 🏳️🌈❤️ De kom ut flera stycken och välkomnade mig och tog med mig in i lokalen. Och sedan hade jag sällskap resten av kvällen och hade inte mycket ångest alls. 🙏❤️ (Även om jag alltid känner mig ganska malplacerad i dessa väldigt vänsterorienterade sammanhang - de försökte förresten värva mig som medlem till partiet ikväll också men lyckades inte den här gången heller).
Jag lyssnade på ett samtal mellan Linda Westerlund Snecker och Ali Esbati. Och sedan på en standupshow med Moa Svan. Väldigt intressant, trevligt och underhållande båda delarna. 👏☺️
Sedan gick jag hem. Det var mycket kvar av kvällens program, men inte av min energi. Och jag ska iväg och träna bågskytte imorgon bitti. 🏹 Så...natti natti!
FAQ om asexuella ♠️
Okej, så jag brukar främst skriva långa inlägg om asexualitet under Ace Week. Men igår ramlade jag över en meme i en acegrupp på Facebook, en screenshot från Google. Och jag tänkte att "det här måste vara fejk"...men jag gick in på Google och skrev samma text - och jo, det här är på riktigt de oftast googlade frågorna om asexuella...
Om vi är queera, om vi är gudar, om vi är sällsynta, om vi är oskulder, om vi är smarta, om vi är deprimerade, om vi är attraherade av oss själva, om vi kommer invadera Danmark, om vi är lyckliga, om vi är okej med att kyssas...
Alltså...jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Ska jag skratta eller gråta? Herregud... 🤦♀️ Men okej, det bästa är väl helt enkelt att svara på dessa frågor. 🤷♀️ (Disclaimer: Jag svarar förstås ur mitt perspektiv och utger mig inte för att svara för ALLA asexuella, men jag ska försöka resonera så brett som möjligt.)
🖤🤍💜
Är asexuella queera?
Detta är en ständigt pågående debatt. Hör vi hemma inom HBTQ-communityt eller inte? Mitt svar är ja. Ja, det gör vi. Queer är den som inte passar in i cis- och heteronormens snäva ramar. Vilket gör asexuella queera. För vi är inte heterosexuella.
Det pågår dock en del gatekeeping inom HBTQ-communityt mot asexuella, med folk som anser att vi inte förtjänat vår plats där då vi inte anses vara lika diskriminerade och utsatta som andra queera personer. Jag har två invändningar mot detta. För det första är det inte sant - det är bara lite drygt en månad sedan högsta domstolen konstaterade att sambolagen även gäller asexuella par, tröttsamma antiqueera attityder som att en "bara inte träffat den rätta än" och att det "bara är en fas" riktas även mot asexuella, och så har vi ju den överhängande risken för omvändelsevåldtäkter och jag-kan-bota-dig-attityder. För det andra är det en ganska märklig parameter för inkludering, att en först måste ha blivit utsatt för något för att vara välkommen - det är lite som att argumentera för aborträttigheter med hänvisning till våldtäkter och incest, som att någon annan först måste ha våldfört sig på ens kropp för att en ska "förtjäna" rättigheter gällande sin egen kropp.
Sedan är det förstås inte alla asexuella som VILL vara en del av HBTQ-communityt. Många anser sig inte höra hemma där, eller så känner de sig helt enkelt inte välkomna (på grund av attityder som beskrivs ovan). Så jag får väl moderera mitt inledande ja-svar på frågan om asexuella är queera med att asexuella är queera om de själva identifierar sig som det. Men ingen annan ska komma och säga att vi inte är queera.
🖤🤍💜
Är asexella gudar?
Den här frågan kan kanske tyckas märklig. Och kanske lite rolig vid en första anblick. Men den bottnar i den normativa uppfattningen att sexuell attraktion är en såväl naturlig som obligatorisk del av den mänskliga naturen, av vad det innebär att vara människa. Vilket gör oss som inte upplever sexuell attraktion mindre mänskliga än andra människor, eller till och med direkt omänskliga.
Detta kommer bland annat till uttryck genom väldigt negativa asexuella stereotyper i populärkulturen. Ta till exempel det faktum att Lord Voldemort är den enda bekräftat asexuella karaktären i hela Harry Potter-serien - denna totalt omänskliga karaktär som utgör den absoluta ondskan, det är den enda asexuella representationen. Och så har vi den seriemördande huvudkaraktären i teveserien Dexter, som åtminstone i de tidiga säsongerna gestaltas som asexuell. Asexualiteten används som förstärkande faktor av karaktärernas omänsklighet, vilket bygger på ovan beskrivna normer om sexualitet som en del av den mänskliga naturen.
Frågan om asexuella är gudar hade lika gärna kunnat vara om asexuella är robotar (det är nämligen också en vanlig acefobisk inställning). Och det är också en vanligt förekommande stereotyp i populärkulturen - alla asexuella karaktärer som förekommer i exempelvis Star Trek och Star Wars är nämligen just robotar. Och dessa sätt att gestalta asexuella bidrar till att vidmakthålla den negativa bilden av asexualitet som någonting omänskligt och onaturligt.
Det görs en hel del memes på dessa teman inom acecommunityt, i synnerhet gällande att vi skulle vara gudar. Och det är väl dels ett sätt att med ironi hantera dessa negativa omänsklighetsförklarande stereotyper och dels ett sätt att lite skämtsamt hävda vår överlägsenhet gentemot majoritetssamhället som i mer eller mindre hög utsträckning låter sig styras av sin sexuella attraktion medan vi står över allt sådant.
🖤🤍💜
Är asexuella sällsynta?
Många forskare verkar vara överens om att vi utgör cirka 1 procent av befolkningen. Huruvida det ska anses sällsynt eller inte beror väl på vad en jämför med.
Homosexuella anses utgöra cirka 10 procent av befolkningen (siffrorna varierar mellan olika undersökningar, men någonstans däromkring). Så vi utgör ungefär en tiondel jämfört med homosexuella. Men jag skulle knappast påstå att vi får en tiondel av den uppmärksamhet som riktas mot homosexuella. Asexualitet är tyvärr en tämligen osynlig läggning - något som jag gör mitt bästa för att bidra till att ändra på.
🖤🤍💜
Är asexuella oskulder?
Alltså...det beror ju på om de har haft sex eller inte, det har ingenting med läggningen att göra. 🤷♀️ (Sedan är hela oskuldskonceptet en patriarkal skräpkonstruktion som borde skrotas, men det är en annan diskussion.) Själv är jag inte oskuld, men många andra asexuella är det. Studier har visat att det är vanligare bland asexuella än bland personer med andra läggningar att aldrig ha haft sex. Och det är väl rimligt, att vi som inte upplever sexuell attraktion inte är lika intresserade av att ha sex.
Men det blir lite av en ond cirkel, som memen ovan illustrerar - om en INTE har haft sex så anses en inte kunna veta om en är asexuell eller inte, och om en HAR haft sex så anses en inte kunna vara asexuell. 🤦♀️ Det som folk inte fattar är att det är skillnad mellan attraktion och aktion - attraction and action...
Det finns många anledningar till att vilja ha sex, som att stilla upphetsning eller göra sin partner nöjd. Även om en inte upplever sexuell attraktion så kan en fortfarande ha en libido. Det är liksom inte samma sak. Jag har en libido, den är dock ganska låg men den finns där - jag känner dock ingen önskan om att blanda in någon annan i att ta hand om den, jag sköter det hela själv. Jag har inte haft sex med en annan person sedan 2009 och det är ingenting jag saknar överhuvudtaget, jag tycker tvärtom att det är skönt att slippa hålla på med sådant. Men det är olika för alla asexuella. En del blir äcklade bara av tanken på sex, en del känner sig helt likgiltiga till sex och en del tycker att det är riktigt trevligt med sex.
🖤🤍💜
Är asexuella smarta?
Alltså...jag vet på riktigt inte varifrån den här frågan kommer. 😂 Jag vill gärna TRO att jag tillhör ett intelligentare skikt av mänskligheten, men mig veterligen finns det ingen koppling mellan just sexuell läggning och intelligensnivå. Om jag får gissa bottnar den här frågan i tanken att vi som inte är upptagna av att gå runt och tända på andra människor får mer tid över för studier och därmed blir mer belästa. Vilket väl stämmer in på mig, som vid det här laget har 645 avklarade högskolepoäng... 😁 Men nej, det finns inga belägg för att asexuella skulle vara smartare än andra. Inte mindre smarta heller, för den delen.
🖤🤍💜
Är asexuella deprimerade?
Suck. Den eviga uppfattningen inom vården (se mitt inlägg om detta under Ace Week 2020). 🙄 Denna fråga handlar (som så mycket annat) om normer kring sexualitet som en obligatorisk del av den mänskliga naturen. Om vi nu inte är gudar eller robotar utan faktiskt människor...då måste det vara något medicinskt FEL på oss som inte upplever sexuell attraktion som vi "borde". Anser vården.
När jag i maj 2017 besökte psykakuten på grund av svår depression/livskris fick jag fylla i ett depressionstest, där en av frågorna handlade om mitt intresse för sex (högt intresse indikerade icke-deprimerad och lågt intresse deprimerad), och det tog en bra stund av argumentation från min sida för att få läkaren att fatta att min inställning till sex inte hade någonting med min psykiska ohälsa att göra.
Asexualitet är inte en diagnos. Och det är inte en indikation på depression. Asexuella personer kan absolut ha diagnoser (som jag har) eller vara deprimerade (som jag varit), men asexualitet kan aldrig vara en effekt av depression. Sedan förstår jag absolut om asexuella personer blir deprimerade på grund av samhällets normer och svårigheten att hitta en partner eller vänner som accepterar en...
🖤🤍💜
Är asexuella attraherade av sig själva?
Eh...VA?! 😂🤦♀️ Ännu en fråga som jag inte riktigt vet varifrån den kommer. Kanske från uppfattningen att alla personer måste vara sexuellt attraherade av NÅGON...så om vi nu inte är attraherade av andra så måste det betyda att vi är attraherade av oss själva...? Vilket kanske kan kopplas till myten om Narcissus, som inte fann någon annan varelse tilldragande men blev störtförälskad i sin egen spegelbild. 🤷♀️ Jag vet inte. Det är en sjukt konstig fråga. Och svaret är förstås NEJ. Asexualitet handlar om en avsaknad av sexuell attraktion - inte om att den skulle vara riktad mot oss själva.
🖤🤍💜
Kommer asexuella invadera Danmark?
Den här frågan bottnar i ett internt skämt i acecommunityt. Eftersom vi anses utgöra cirka 1 procent av världens befolkning innebär det att vi är fler än hela Danmarks befolkning - så om vi gick samman skulle vi kunna övermanna danskarna och ta över landet. Typ så.
🖤🤍💜
Är asexuella lyckliga?
Jag tror att jag förstår var den här frågan kommer ifrån. Eftersom vi redan från unga år blir matade med bilden av att meningen med livet är att Träffa-Den-Rätta att Leva-Lyckliga-I-Alla-Våra-Dagar tillsammans med, så framstår det säkert som ganska miserabelt att INTE leva upp till dessa relationsnormer. Men ärligt talat...för hur många männskor är den romantiska/sexuella relationen den enda källan till glädje och gemenskap här i livet? 🤨
Det går alldeles utmärkt att vara asexuell och lycklig. Jag känner ofta lycka. Genom vänner, intressen, upplevelser, händelser... Genom sådant som är viktigt för mig.
🖤🤍💜
Är asexuella okej med att kyssas?
Det beror ju på. En del asexuella personer tycker om att kyssas, en del känner sig likgiltiga inför det och en del vill inte alls kyssas. Jag tänker att det säkert kan vara kopplat till huruvida och i hur stor omfattning personen upplever romantisk attraktion.
Själv känner jag mig lite osäker. Ibland kan jag sakna att kyssas (till skillnad från sex, som jag verkligen inte saknar överhuvudtaget), men för det mesta känner jag mig helt okej med att kyssar inte är en del av min tillvaro. Och på den tiden kyssar VAR en del av min tillvaro utgjorde de ofta en del i förspel till sex, så det var ingen avslappnad situation precis utan något som jag visste skulle leda till något annat. Men om jag i framtiden skulle få tillfälle att kyssas och veta med absolut säkerhet att det kommer stanna där och inte leda vidare till sex...då kanske jag skulle uppskatta det mer. Men jag vet inte.
🖤🤍💜
Sådär. Detta var mitt försök att svara på de vanligaste googlade frågorna om asexuella. Tack för att ni tagit er tiden att läsa. 🙏 Kolla även gärna in AVENs hemsida, som svarar på ännu fler frågor och funderingar folk kan ha om asexualitet.
Semesterrastlöshet
Idag är det exakt två månader sedan jag började hosta. Och jag hostar fortfarande. 🙄 Lite mindre nu, tror/hoppas jag...så förhoppningsvis ser vi snart ett slut på eländet. 🙏
Idag har även rastlösheten börjat smyga sig på. 😔 Som den brukar kunna göra under semestern. Jag hanterade den genom att titta på några Buffy-avsnitt och sedan läsa igenom och småkorrigera en roman som jag inte rört på en himla massa år och som var förvånansvärt bra. Det var verkligen en boost för självförtroendet, att se att JAG skrivit någonting så väldigt bra. 😊👏
Igår fick jag besök av både syrran och mamma. ❤️ Det var mysigt. Bland annat gick vi och fikade på ett café som öppnat i grannhuset och som det inte blivit av att vi gått till tidigare.
En märklig syn syrran och jag såg igår. Nu är jag inte precis någon expert på gatubelysning, men jag tror verkligen inte att den ska hänga sådär. 🙈 Jag trodde först att det var en parabolantenn på fasaden, men det var ju lamporna som ska hänga ovanför vägbanan. 😂
Imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Idag har jag dammsugit och våttorkat golven och lagt på alla mattor. Så kanske gå ut med soporna och städa badrummet och påbörja projektet med att måla om pallen i hallen? Eller spela Sims. Det har jag också gjort idag, och min Heartstopper-besatthet har nått nya dimensioner...
Hm. Ja. No comments. 🙈
Det kanske är DET jag ska göra imorgon - titta på Heartstopper?! 😍😍😍 Vi får se. Någon form av struktur och planering behöver jag ändå ha för de lediga dagar som är kvar av semestern, om jag inte vill riskera att rasa totalt i mitt mående. 😣
Lilla Malin i Astrid Lindgrens Värld 🌸
Jag tillbringade gårdagen i Astrid Lindgrens Värld. Närmare bestämt i Körsbärsdalen och Törnrosdalen. 😍💖🌸 Det var väldigt spontant, jag bokade det i lördags kväll. Jag hade liksom tänkt att jag skulle vilja åka dit på semestern även i år men inte bokat något än. Och i lördags kväll låg jag i sängen och tänkte på hur fint det var att åka dit förra sommaren och hur gärna jag ville åka dit snart igen. "Men varför gör jag inte det då?" 🤔 Bra fråga. Let's go! ☺️👍
Parken är ju ganska stor...men jag rusade direkt till Körsbärsdalen. Och sedan till Törnrosdalen. 😍🌸 Och ingen annanstans. 😁
Okej, jag gick till pannkaksrestaurangen också för att äta lunch och ladda telefonen (nog för att jag har himla bra batteri i min telefon, men när jag tog sisådär en miljon bilder under föreställningarna tog det rätt hårt på batteriet 🙈).
Och så gick jag förstås till en butik och gjorde några ytterst nödvändiga inköp. 😍
Men annars var det fullt fokus på Bröderna Lejonhjärta...
Herregud, vad jag älskar den här berättelsen! 😭❤️😭❤️😭 Jag fick tårar i ögonen och gåshud vid flera tillfällen under dagen. ❤️
Jag är väldigt nöjd med gårdagen. Och jag ser redan fram emot nästa sommars besök. 🙏❤️
Juli i kartnålar
Google har sammanfattat mitt juli i kartnålar...
En del månader har jag ju inte lämnat Norrköping överhuvudtaget, men i juli var jag ute och rörde på mig ganska mycket. Jag var ju i Vadstena vid två olika tillfällen (och åkte första gången via Motala, så det blev en kartnål där också), först på knypplingskurs och sedan på semester, och så har jag ju varit på både The Ark-konsert och NärCon i Linköping.
Och jag kan redan nu konstatera att kartan för augusti kommer innehålla ännu fler och ännu mer utspridda kartnålar. 😊
Sörmlandssemester med mamma och syrran
Tisdag till torsdag var jag på minisemester tillsammans med mamma och syrran i trakterna kring Eskilstuna och Sundbyholms Slott. 😊 Det var jättemysigt, men tämligen intensivt så jag blev ju helt slut och har inte orkat ta tag i bildredigeringen förrän nu...
TISDAG 2022-08-02:
På vägen upp stannade vi på en rastplats, där jag hittade ett körsbärsträd och blev lycklig över det. 😍🍒🌸
Vi stannade och tittade på fyra(!) kyrkor på vägen upp. Den första var Hammarby kyrka. ⛪
Den andra var Sundby kyrka. ⛪ Där var det förberedelser inför ett dop, och jag reagerade på att barnet såg himla stort ut för att vara i "dopålder" - men tänkte att det säkert beror på pandemin, att föräldrarna väntat med dopet för att hela släkten skulle kunna närvara. (Men det fick mig att tänka på Lillungens dop i Kulla-Gulla. 😁)
Den tredje kyrkan var Jäders kyrka. ⛪ Den var nästan orimligt pampig, jämfört med de omkringliggande mer blygsamma kyrkorna. Men det beror på att den var släkten Oxenstiernas begravningskyrka.
Den fjärde kyrkan var Kjula kyrka. ⛪ Och där någonstans började min energi ta slut. 😴 (Vilket är lite ironiskt med tanke på hur vilsamt jag tycker att det är att gå på kyrkogårdar...men det var himla många intryck och jag hade varit vaken sedan gryningen och började även bli ganska hungrig.) Men vi stannade inte så länge där utan åkte vidare till Sundbyholms Slott där vi skulle bo.
Jag hade sagt till innan om min jordnötsallergi, och de var jättegulliga och satte upp skyltar. Med något felaktig information, men de FÖRSÖKTE i alla fall och det uppskattar jag. 👍
Vi fick bo i en jättefin svit i en stuga vid skogsbrynet.
Och jag hittade förstås en katt. 😻
Vi gick en kvällspromenad i de vackra omgivningarna.
Sedan orkade jag inte så mycket mer. Jag gick och lade mig medan mamma och syrran satt och planerade nästa dags aktiviteter. 😴
ONSDAG 2022-08-03:
Vi inledde onsdagen med hotellfrukost i slottets vackra matsal. Och vi hade sällskap av självaste Axel Oxenstierna. 😉
Efter frukost gick vi en promenad bort till den vackra Smedudden och passerade stugan som mormors morföräldrar bodde i under många år.
Sedan tog vi bilen till Eskilstuna och strosade runt där.
Vi besökte kyrkor i Eskilstuna också, hela två stycken. Den första var Klosters kyrka. ⛪
Den andra var Fors kyrka. ⛪
Vi åt lunch på en jättemysig grekisk restaurang och jag fick halloumi som jag älskar. 😊
Vi besökte supergulliga Rademachersmedjorna innan de stängde för dagen. Det var jättemysigt och påminde ganska mycket om Gamla Linköping i konceptet. Synd att vi inte hann gå runt där längre, vi får åka tillbaka dit en annan gång helt enkelt.
Shoppade gjorde vi lite grann i Eskilstuna också. Det är ju lite av en tradition för mig att köpa ett nytt gosedjur när jag är iväg på en resa. Och den här gången blev det en supersöt enhörning som jag förstås döpte till Eskil. 😍 Och när vi ändå var inne i leksaksaffären blev det visst en ny Rapunzel till min samling också. 😉 Och i Rademachersmedjorna hittade jag en jättefin skulptur av tussilagoblommor.
Efter Eskilstuna åkte vi en sväng till Torshälla också.
Och självklart hittade vi en kyrka där också - Torshälla kyrka. ⛪
Vi gick även upp på Nyby Skans. Och på vägen dit såg vi en liten björk som växte från en liten skreva i en sten. Häftigt!
TORSDAG 2022-08-04:
På torsdagsmorgonen kände jag mig helt förstörd när jag vaknade. 😴 Tokintensiva dagar i kombination med för lite sömn, då blir det så. Men det var det värt.
Efter frukost flyttade vi ut ur vår stuga.
Vi besökte kyrkor på hemvägen också, hela fem(!) stycken. Vi började med Stenkvista kyrka. ⛪
Vi stannade en stund i Malmköping, där vi åt lunch på Malmköpings Wärdshus. Det var jättegott, och som en extra bonus fick vi nummer 55 på vår nummerlapp vilket förstås gjorde mig himla glad. 😂
Den andra kyrkan vi besökte var Spelviks kyrka. ⛪
Den tredje kyrkan vi besökte var Runtuna kyrka. ⛪
Den fjärde kyrkan vi besökte var Lids kyrka. ⛪
Och den femte och sista kyrkan vi besökte under torsdagen var Ludgo kyrka. ⛪
Sedan bar det av hem till Norrköping. Jag var väldigt nöjd med resan, men väldigt trött. Att blogga på torsdagskvällen var inte att tänka på. 😴 Och igår sov jag länge och satt sedan mest och spelade datorspel hela dagen. Idag hade jag lite lösa planer på att åka upp till Stockholm Pride och gå i paraden, antingen tillsammans med delar av Pride-familjen eller tillsammans med Asexuell/Aromantisk Gemenskap. Men jag ORKADE inte. 😴
Får se vad jag kommer göra under den kommande veckan. Jag har ingenting direkt inplanerat, bara lite lösa tankar och planer. Vi får se. 😊
Asexuella sambor!
OMG! Hur har jag kunnat missa detta?! Högsta domstolen har äntligen bekräftat att asexuella par som bor ihop kan anses vara sambor i lagens mening. Ni kanske minns att jag skrev om detta i vintras och var orolig för hur det skulle gå. Men nu är det klart! Och det gick bra! Yay! 🖤🤍💜
Yaoi Day & Tay Month 💖
Yes, det är den första augusti idag. Vilket betyder att det är Yaoi Day, och även att Taylors "august" har gått på repeat här hemma större delen av dagen. Precis som förra året. 😊💖
Alarmerande väckning
För nästan två veckor sedan vaknade jag ju mitt i natten av att en av brandvarnarna tyckte att det var dags att byta batterier. Och nu inatt var det dags för nästa brandvarnare. Jag vaknade med ett ryck av de höga tjuten och undrade panikslagen vad det var som pågick. 😵🙉 Herregud, varför måste batterierna börja bli dåliga MITT I NATTEN för?! 😫😴 Och kommer detta upprepas fyra(!) gånger till inom den närmaste framtiden med de återstående brandvarnarna?! 😣 Jag kanske får ta och byta batterier i dem redan innan, i förebyggande syfte, så att jag får sova ifred...
