Lilla Malin i Astrid Lindgrens Värld, dag 1

Yes, jag är i Astrid Lindgrens Värld. Utan något minderårigt alibi som sällskap - jag är här ensam. Vad kan jag säga, jag har ett barns sinne och en vuxens ekonomi. Och då blir det en tredagarsvistelse i Astrid Lindgrens Värld under semestern. 😁😉

Tågvärden var jättegullig. Jag vet att de säljer åtminstone två produkter som innehåller jordnötter i tågets bistro (jag har åkt den här sträckan förr 😉), så jag bad henne att inte göra det under tiden jag befann mig ombord. Det gick hon genast med på. Och inte nog med det, hon gick dessutom runt och informerade alla andra passagerare om att det fanns en jordnötsallergiker ombord. Det gjorde mig helt rörd. ❤🙏 Och även lite generad, jag tycker liksom inte om att göra väsen av mig och vara till besvär och sådant. 😳 Men på det stora hela känns det bra att jag sa till - både för att jag vågade göra det fast det kändes läskigt och för att resan genast blev betydligt säkrare för mig. 👍

Jag rusade såklart raka vägen till Körsbärsdalen när jag kom in i parken. 😍🌸 Men jag var nog lite för ivrig, för efter en stund kom det en personal och slängde ut mig vänligt men bestämt. Såhär under coronapandemin får en inte gå in och sätta sig hur som helst, en måste stå i kö och bli inräknad så att det inte blir för mycket folk under föreställningarna. Så jag gick snällt och ställde mig först i kön utanför ingången till Körsbärsdalen (det var fortfarande ingen annan som hade hittat dit). Lite skamsen över att ha gjort fel (jag är alltid väldigt mån om att göra rätt), lite irriterad över det absurda i situationen (det var ju bara jag där!), men jag accepterade läget och gjorde som jag blev tillsagd.

Jag såg samtliga fem scener som spelas ur Bröderna Lejonhjärta idag (två scener såg jag till och med två gånger). 😍 Jag började med den kronologiskt allra första, och jag började seriöst nästan gråta när Jonatan dog. 😢 Men jag lade band på mig och torkade bort det som börjat stiga i ögonvrårna. Tyckte inte riktigt att jag kunde sitta där och storböla bland en massa barn.

Skorpan kommer till Nangijala och träffar Jonatan igen. Sååå vacker scen! 😭❤

Han stiftar även bekantskap med Jossi, Hubert och Sofia.

I Körsbärsdalen är allting bara härligt. 🌸🌸🌸

Körsbärsdalens baner. Som jag såklart vill sy mig ett. 😍🕊🌸

Hubert beter sig skumt. 🤔

Jonatan meddelar att han behöver resa till Törnrosdalen och lämna kvar Skorpan i Körsbärsdalen. Nooo! 😱

Skorpan får reda på att det är den supertrevliga Jossi, inte den surmulna Hubert, som är förrädaren i Körsbärsdalen. Saker och ting är inte alltid som de först verkar...

Skorpan anländer till Törnrosdalen, eskorterad av två Tengil-soldater som kräver att han ska visa dem hem till sin farfar som han påstår att han bor hos.

"Hjälp mig! Rädda mig! Säg att du är min farfar." Och Mattias inte bara säger att han är utan han BLIR som en farfar för Skorpan. ❤🙏

Och hos Mattias gömmer sig - Jonatan! ☺☺☺

Törnrosdalen är full av otäcka Tengil-soldater som förtrycker folket i Tengils namn. 😵

Jonatan är det förtryckta folkets hopp. ✊

Jonatan klär ut sig till en gammal gubbe för att kunna röra sig ute i stan utan att bli igenkänd.

Tengil kommer till Törnrosdalen för att tala om hur missnöjd han är med folket där och för att straffa dem. 😥

Jonatan och Skorpan befriar Orvar ur Katlagrottan. Yay!

Orvar är peppad på strid mot Tengil. Jonatan är mer pacifistiskt lagd.

Sofia anländer till Törnrosdalen. 🌸🕊 Nu kan striden börja!

Orvar vrålar segervisst efter att folket drivit ut soldaterna ur Törnrosdalen...

...men sedan kommer Katla! 😱🐲 Och fyyy faaan, vilken läskig Katla de fått till i parken! 😱😱😱 JAG blev rädd när hon dök upp - hur läskigt måste det inte ha varit för BARNEN?!? Just den föreställningen var den enda där det stod en rekommenderad minimiålder (9 år) i teaterprogrammet - men jag såg mååånga barn i dagisålder i publiken. 😥

Katla sprutar eld på folket. 🐲

Jonatan tar ifrån Tengil luren som kontrollerar Katla.

Jonatan blåser i luren och Katla lyder honom blint...

...tills han tappar luren och hon istället går till attack och förlamar Jonatan med sin eld. 😱😱😱

Slutscenen. Här kom tårarna IGEN. När Jonatan och Skorpan hoppar utför stupet i Nangijala och kommer till Nangilima. 😢😭

Som ni ser blev det väääldigt mycket fokus på Bröderna Lejonhjärta idag. Och det kanske det blir kommande dagar också. Tanken jag hade från början var en dag Bröderna Lejonhjärta, en dag Ronja Rövardotter och en dag övrigt. Men vi får väl se hur det blir med den saken. 😉

Nu har jag i alla fall kommit till ro i min stuga. Den är liten men mysig. Efter alla mina hotellvistelser den senaste tiden kom det dock som en smärre chock hur spartanskt det här med självhushåll är - det finns ingen tvål på toaletten, jag var tvungen att bädda sängen själv, städningen efter föregående gäst lämnar en del i övrigt att önska...men jag har i alla fall någonstans att sova och duscha, och jag ska ju inte vara här så länge så jag tänker inte klaga. Eller så ska jag det, för att det är bra träning för mig? Jag borde åtminstone fråga varför jag inte fått något örngott i min påse med sängkläder. Det fungerar för all del att lägga kudden under underlakanet, men det är väl inte riktigt tanken antar jag. 🤔

Det har varit en härlig dag i parken idag. 😊 Dock följde såklart Ångestmonstret med mig hit. 😥 Det påminde mig vid upprepade tillfällen om hur onormalt det är att åka hit utan barn (jag såg verkligen INGA andra ensamma vuxna 😖) och hur konstigt det säkert verkar att nästan bara hänga i en enda del av parken en hel dag (hej specialintresse). Det kändes jobbigt att gå in ensam genom entrén ("hur många är ni?"), att beställa mat på restaurangen (återigen, "hur många är ni?"), att passera samma publikvärdar om och om igen vid Körsbärsdalen och Törnrosdalen ("hej igen"), att sitta ensam överallt... Jag har ägnat mig sjukt mycket åt tankeläsning idag och nojat över vad andra människor tycker och tänker om mig. Jag har försökt använda verktyg från terapin för att bromsa det hela, men det har varit svårt. Hoppas att jag känner mig mer avslappnad imorgon.

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback