Fredsförhandlingar đïž
I lördags hade jag tĂ€nkt ligga i hĂ€ngmattan en stund pĂ„ eftermiddagen, men det blev det inte tid till. Jag tokpluggade hela dagen och blev pĂ„ kvĂ€llen Ă€ntligen klar med ett utkast till forskningsplanen inför min kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap som jag ska skriva i höst. Jag lĂ€mnade in den igĂ„r morse, sĂ„ nu hoppas jag bara att lĂ€raren Ă„terkopplar sĂ„ snart som möjligt och inte har alltför mĂ„nga synpunkter pĂ„ den för det Ă€r vĂ€ldigt snĂ„lt tilltaget med tid att redigera den innan den betygsgrundande inlĂ€mningen i slutet av mĂ„naden. đ
Â
Â

IgĂ„r hade jag besök av familjen. â€ïž Vi gick pĂ„ loppis i folkparken (sĂ„ nu har jag bland annat fem nya klĂ€nningar đ), mamma bjöd oss pĂ„ lunch pĂ„ en restaurang och sĂ„ fick jag hjĂ€lp med att flytta tillbaka möblerna efter golvrenoveringen. đÂ
Â

För ett tag sedan kom det en inbjudan till fredsförhandlingar med fienden (Ă€ven kallat bomöte med hyresvĂ€rden). đïž Mötet var ikvĂ€ll, och jag gick dit tillsammans med nĂ„gra av mina fina grannar. Jag tycker att det var ett bra initiativ av hyresvĂ€rden att bjuda in till dialog med hyresgĂ€sterna pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. Ett uppenbart fall av damage control och ett sĂ€tt att försöka Ă„teruppbygga relationen och förtroendet efter kalabaliken kring hoten om chockhöjda hyror som de kom med i vintras och som jag och mĂ„nga andra verkligen mĂ„tt skitdĂ„ligt över. Jag kan inte pĂ„stĂ„ att jag litar helt och hĂ„llet pĂ„ dem Ă€n, men det kĂ€nns i alla fall som att de insett sitt klavertramp och försöker göra bĂ€ttre framĂ„t. SĂ„ det Ă€r ju alltid nĂ„got.Â
Â
Kommentarer
Trackback

