Jag är trött nu, fruktansvärt trött. Har varit i Linköping på kurs hela dagen, och det tar verkligen på krafterna. Dels att sitta och matas med information en hel dag, dels att befinna mig i en helt ny miljö, och dels att vara omgiven av en massa folk där flera stycken var lite halvbekanta och som jag förväntades småprata med. Trevliga människor, för all del, men jag hade inte riktigt orken eller humöret för det idag.

Jag känner mig rätt dämpad, har gjort det till och från de sista dagarna. Jag mår inte skitdåligt längre, men jag mår inte jättebra heller. Det var ju så nyligen som jag ramlade ner i det mörkaste mörkret, och vägen tillbaka därifrån går lite trevande och stapplande. Jag liksom "smyger" mig fram genom tillvaron och känner mig...ja, dämpad. Det är svårt att förklara, men mamma verkade fatta när jag pratade med henne förut i alla fall.