Farbror Blå & Super Mario

Igår plockade jag slutligen upp de kringströdda föremålen från golvet. Jag TOG i sakerna som inkräktarna fingrat på. Obehagligt, men det gick. Och det kändes bra att "reclaima" rummet helt och hållet. Nu är det (typ) frid i Körsbärsdalen igen. 
 
Det tycker tydligen Farbror Blå också... 
 
 
Nu skulle jag kunna häva ur mig en lång harang om inkompetens, nonchalans, lathet och dylikt inom polisväsendet, men jag tror att jag avstår. Beskedet var väntat (min omgivning hade förberett mig på det) och jag har förresten redan varit upprörd så det räcker för ett bra tag framöver, känner jag. Min naiva tro på att samhället hjälper en när något riktigt hemskt händer har jag dock förlorat. 
 
Och när polisen sviker finns det bara en sak att göra - att sätta sin lit till superhjältarna istället... 
 
 
Nämen, skämt åsido. Min fina syster gav mig barndomsnostalgi i födelsedagspresent, i form av en helt awesome konsol där man kan spela tre olika sorters tevespel från 80- och 90-talet. En liten hög med nyinköpta gamla spelklassiker fick jag också. Så de senaste kvällarna har vi spelat Super Mario World för att varva ner efter jobbet. Himla nice.

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback