Givande konferens om medarbetarskap och kundnöjdhet 💖
När du vaknar av att syrran ringer, och oroligt undrar om det har hänt något eftersom hon ringer mitt i natten...för att sedan kolla på klockan och se att den är 09:43 - då vet du att det blev sent igår kväll. 😂😂😂
Jag somande ju sent i förrgår kväll också på grund av premiären av tredje säsongen av Heartstopper och alla känslor detta rörde upp, men vaknade ändå vid typ kvart över fyra igår morse och kunde inte somna om. 😅 Så det var ju bara att skutta upp, för framför mig hade jag en heldagskonferens med middag på kvällen tillsammans med mina kära kollegor, och jag behövde ta mig till Motala för att samåka med två kollegor så jag fick gå upp lite tidigare än jag brukar. Egentligen hade jag kunnat ta mig till Linköping själv med min vanliga buss, jag hade bara behövt komma ihåg att inte gå av vid kontoret utan sitta kvar på bussen tills den kom till centrum. Men det kändes ju mycket trevligare att åka tillsammans, så jag gick upp i gryningen och tog en tidig buss till Motala. 🥰
Detta var den första konferensen som hölls sedan jag började i företaget, så jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig (men var ändå väldigt peppad). Men av den erfarenhet jag har av liknande evenemang så misstänkte jag i alla fall att vi inte precis skulle behöva svälta under dagen...och det fick jag verkligen rätt i. 😅 Morgonkexchoklad, förmiddagssmörgås, lunch med efterföljande fika, enorma kanelbullar med anledning av Kanelbullens dag på eftermiddagen, bubbel för att avsluta konferensen, och sedan trerättersmiddag på kvällen (jag var inte ens hungrig när middagen inleddes 😅).
Fokus för dagen var medarbetarskap och kundnöjdhet, och det var främst två personer från HR som höll i programmet. Och jag kände att det var en väldigt givande dag. 🙏 Det verkar mina kollegor hålla med om, för detta var vad vi gemensamt kom fram till att vi tog med oss från dagen. 🥰
Det var en dag av pepp och nya insikter och en förstärkt känsla av samhörighet, men också av att utmana mig själv. Det första som satte skräck i mig var att vi förväntades byta plats i lokalen efter varje paus och sätta oss bredvid någon ny person. 😱 Jag hade ju satt mig en bit bak i lokalen, tillsammans med mina närmaste kollegor, och ville då rakt inte lämna den trygghetszonen! 😱 Men det gjorde jag faktiskt. Jag satte mig visserligen inte bredvid totala främlingar, men bredvid kollegor som jag inte pratar så ofta med...plus att folk jag inte alls kände kom och satte sig bredvid mig, så jag började faktiskt lära känna några nya människor igår. 👍 Och vi fick göra en del roliga övningar, som att bita ihop om ett sugrör horisontellt i munnen - en övning en kan göra om en inte känner sig så glad, för genom att på detta sätt tvinga upp mungiporna lurar en hjärnan att tro att en ÄR glad och då BLIR en faktiskt glad. 😄👍 Och en av HR-personerna rörde sig runt i rummet medan hon pratade, och pratade direkt till olika personer...och till mig sa hon att "det är så lätt att lyssna på den där lilla elaka figuren som sitter på axeln, eller hur, Malin?" och jag bara nickade stumt och kände mig skräckslagen över att befinna mig i centrum på detta sätt och väldigt avklädd genom att få just denna träffande replik riktad till mig. 😳 Men jag skulle få betydligt mer träning än så i att stå i centrum. Den sista övningen vi gjorde för dagen var att bli indelade i 15 olika grupper och med hjälp av ett A3-papper, diverse olika tidningar samt sax och lim skapa en löpsedel om vad företaget kommer att ha åstadkommit inom ett år. Min grupp bestod av fyra personer och vi gick all in och skapade värsta framgångssagan om en kund som vi hjälpt från botten till toppen och att vi nu har Sveriges nöjdaste kunder. Vid återsamlingen i lokalen var det meningen att en person från varje grupp skulle pressentera löpsedeln, men vad som inte hade framgått (vilket antagligen var lika bra, för då kanske jag hade sprungit och gömt mig) var att HELA GRUPPEN förväntades stå där framme under presentationen. 😱😱😱 Vi var tack och lov grupp 4, så jag fick det överstökat ganska snabbt, och jag undvek medvetet att titta ut över lokalen utan fokuserade min uppmärksamhet på hon som presenterade vår löpsedel och höll armarna i kors framför mig...så en hel del säkerhetsbeteenden från min sida, men jag är ändå stolt över att jag faktiskt stod där framme. Och inte nog med det - vår grupps löpsedel blev faktiskt framröstad som den bästa, så vi fick ställa oss upp EN GÅNG TILL och ta emot kollegornas applåder och jubel. 👏👏👏
Lokalen var pyntad med våra företagsfärger, och efter konferensens slut (när de eventansvariga höll på och packade ner) gick jag fram till vår VD och frågade försynt om jag kunde få en av ballongerna. Och hon sa att jag kunde få flera stycken, vilket gjorde mig barnsligt lycklig. 🎈😄🎈😄🎈 Jag inser att jag nog ger ett barnsligare intryck än de flesta av mina kollegor, men jag känner också att jag är uppskattad för precis den jag är. 🥰 Det var flera personer igår som uttryckte att det var så häftigt att jag var så färgglad - och då tyckte jag ändå att jag hade tonat ner mig genom att välja en lila klänning med blommor framför den chockrosa som jag först hade tänkt. 😅 Men ja...jag kanske har lite andra referensramar än majoriteten. 😉 Vid lunchen började de vid mitt bord att prata om bubbelvatten, och någon uttryckte att hon gillade alla former av bubblor. Och jag tänkte precis säga att jag också älskar såpbubblor (😍😍😍), men innan jag hann det kom det fram att hon menade champagne. 🥂 Så tack och lov att jag inte hann säga något! 😂😂😂
Jag var väldigt trött under hela middagen, men satt faktiskt och konverserade med en person som jag inte pratat med så mycket innan (men som jag instinktivt kände första gången vi träffades att jag tyckte om) och en person som jag tidigare endast haft skriftlig kontakt med då hon sitter på Norrköpingskontoret. Och det blev en jättetrevlig kväll. 🥰 Men när desserten väl var uppäten började jag ganska snart plocka ihop mina saker för att åka hem, för då var jag TRÖTT. 😴😴😴 Och VD frågade om jag skulle "åka hem med mina ballonger nu" och jag viftade entusiastiskt med dem och kvittrade fram ett "JAA!!" innan jag lämnade restaurangen. 🎈😄🎈😄🎈
Jag var lite lagom sönder av trötthet under hemresan. 😴😴😴
Men jag hade mina ballonger med mig! 😄😄😄
Och nu har jag alltså sovit Den Utmattades Sömn och försökt vara lite produktiv här hemma genom att tvätta och gå och handla...men hur det blir med pluggandet får vi se, det kanske främst blir imorgon. 😅🙈
Kommentarer
Trackback