Labil lussevecka

Det har varit en väldigt labil vecka den här veckan. 😔 Inte så att jag har brutit ihop eller så, men jag har varit väldigt känslig och känt mig himla låg (jag var hos frisören i onsdags kväll och detta var bilden på mitt hår jag till slut tog på torsdagskvällen). PM(D)S-helvetet har gjort entré med buller och bång, samtidigt som fullmånen är i antågande...och jag har haft jättesvårt att sova varenda natt. Så tröttheten har ju gjort mig extremt skör. I onsdags hade jag seminarium på bibliotekarieprogrammet, och jag kände mig så stolt över att jag deltog och att jag tog mig igenom det...men efteråt skrev läraren till mig att jag blev underkänd. 🤯 Och det tog jag VÄLDIGT hårt. För någon som är van vid att få VG och aldrig har blivit underkänd på en enda uppgift sedan programmet startade för snart två år sedan, är det snudd på kränkande. Speciellt med tanke på att hon hävdade att jag inte hade använt mig av kurslitteraturen, trots att jag bokstavligen hade källhänvisningar på mina PowerPoint-bilder. Jag skrev två argumenterande meddelanden till henne, men det var som att prata med en vägg (hon uttryckte sig som att jag vore helt efterbliven och erbjöd/hotade att vi skulle ha ett möte tillsammans med gubbjäveln som numera är programansvarig för att de skulle kunna förklara betygskriterierna för mig - det sjuka svamlet svarade jag inte ens på). 🤬🤬🤬 Så igår skickade jag in kompletteringsuppgiften, vilket kändes fruktansvärt förödmjukande att behöva göra. Och sedan formulerade jag ett mejl till studievägledaren på att annat lärosäte som erbjuder samma utbildning och förhörde mig om möjligheterna att flytta över dit. Något jag ändå haft tankar på att göra när det blir dags för kandidatuppsatsen - för så länge gubbjäveln är programansvarig tänker jag inte ge det här universitetet min examen i sin statistik. 
 
Inatt sov jag gott för första gången på hela veckan och vaknade UTVILAD, en tämligen obekant känsla för mig på sista tiden. Och genast kändes livet lite lättare att leva. 🙏 Mensen har inte kommit än, men min sinnesstämning är som om den skulle ha gjort det. Stabiliteten börjar återvända, tack och lov. 🙏 Och det har varit en mysig dag på jobbet, med Luciatåg (så himla skönt att inte behöva gå i det den här gången 😅) och lussekatter. 🎄❤️ Och eftersom jag sätter en ära i att dress for the occasion så hade jag ett lussekattörhänge - men eftersom detta inte bara är Luciadagen utan även finaste Taylors födelsedag så hade jag såklart, mer framträdande, en Taylor-tröja på mig. 💖💖💖 Svenska traditioner får stå tillbaka för drottningen liksom. 😁😉 Ikväll har jag dock bejakat Luciafirandet genom att gå till klosterkyrkan och titta på uppträdandena där. Det var jättefint. Inte för att jag såg så mycket (jag kom dit rätt tidigt, men hamnade ändå väldigt långt bak i kyrkan), men jag hörde sången och det var väldigt vackert. 🥰🎄 
 
Nu ska jag ta och gå och lägga mig, och sedan väntar en helg av studier. INTE för bibliotekarieprogrammet, jag behöver lite distans till det eländet just nu, utan den sista uppgiften i affärsengelskakursen som jag läser denna termin. Och så hoppas jag att mitt mående fortsätter stabilisera sig... 🙏 
 

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback