Livets förgänglighet
Hela den här veckan har flaggorna vajat på halv stång utanför kontoret. Och under den koncerngemensamma frukosten imorse hölls en minnesstund för en kollega i ett systerbolag som gick bort i cancer i helgen. Jag hann aldrig träffa den här människan, men jag blev ändå så berörd under minnesstunden att jag nästan började gråta. Så skört livet är. 😢
Förmiddagen var ganska dämpad på kontoret, på förekommen anledning. Men under eftermiddagen lättades stämningen upp lite mer. Och jag har varit himla duktig idag och genomfört tre olika telefonsamtal - ett med en kund, ett med en annan byrå och ett med Skatteverket. 👏
Nu väntar en helg med först systerdag och sedan pluggdag. Det känns fint. ❤️
Kommentarer
Trackback
