Prinsessor đ
Natten till i mĂ„ndags var katastrofal ur sömnhĂ€nseende. đŽ Jag somnade inte förrĂ€n sent pĂ„ kvĂ€llen och sedan vaknade jag före klockan tre pĂ„ natten och lyckades inte somna om.Â đ„± SĂ„ till slut gick jag helt enkelt upp. Och jag anlĂ€nde till kontoret och började arbeta före tjugo i sex pĂ„ morgonen. đ Antagligen handlade detta om stress inför HögsĂ€songen som ju drog igĂ„ng i mĂ„ndags. đ Nu har det gĂ„tt nĂ„gra dagar och jag har börjat landa i att det Ă€r sĂ„hĂ€r det Ă€r nu, sĂ„ nu kĂ€nner jag mig inte lika stissig lĂ€ngre utan har börjat strukturera upp det massiva arbete som vĂ€ntar.Â
Â
Efter jobbet i mĂ„ndags mötte jag upp syrran, som varit gullig och hĂ€mtat biblioteksböcker inför vĂ„rterminen till mig. đâ€ïž Vi gick och handlade lite i matbutiken pĂ„ hemvĂ€gen. Och nĂ€r vi kom ut dĂ€rifrĂ„n mötte vi en av publikvĂ€rdarna frĂ„n min Ă€lskade teater, som berĂ€ttade att han tĂ€nkt ta undan en av Come From Away-affischerna som suttit utanför teatern Ă„t mig men att de blivit förstörda i regnet sĂ„ han skulle fixa en helt ny affisch Ă„t mig istĂ€llet. (Vi har haft mejlkontakt om det idag och han kommer posta den till mig imorgon.) đ Och nĂ€r vi sagt hej dĂ„ till honom mötte vi en kille frĂ„n Pride-familjen, som jag ska hjĂ€lpa med lite bokföring framöver. SĂ„ dĂ„ stod vi och pratade lite med honom ocksĂ„ innan vi gick hem. Och jag förundrades över hur social jag tydligen Ă€r och hur mycket olika kontakter jag faktiskt har. đÂ
Â

Innan syrran gick till bussen gick vi och hĂ€mtade ut ett av mina senaste Tradera-inköp. En helt underbar Rapunzel-docka till mitt Rapunzel-skĂ„p. đđ Och jag vet inte om annonsen var otydlig eller om jag bara inte hade lĂ€st den ordentligt, men jag hade förvĂ€ntat mig en barbiedocka...inte ett gigantiskt paket innehĂ„llande en docka pĂ„ nĂ€stan en halvmeter. đ
Men det var för all del en trevlig överrasking - och fick plötsligt priset jag betalat att framstĂ„ som lite mer legitimt. đžđÂ
Â

IgĂ„r fortsatte prinsesstemat, nĂ€r jag pĂ„ vĂ€g till jobbet fick syn pĂ„ Askungens sko nedanför en trappa. đ Ytterst oklart hur detta gĂ„tt till. Skon sĂ„g inte ut att ha pĂ„verkats av vĂ€der och vind överhuvudtaget. Vem gĂ„r ut i sĂ„dana skor nu? Och hur lyckas man tappa en sko?! Jag vĂ€ljer att tro att det Ă€r Askungen som sprungit nedför den hĂ€r trappan. đÂ
Â
Jag var ganska stissig igĂ„r eftermiddag. Jag gick tre olika Ă€renden efter jobbet och nĂ€r jag kom hem satte jag mig och kollade pĂ„ en film. Waitress, som min Ă€lskade teater kommer att sĂ€tta upp som musikal nĂ€sta sĂ€song - jag mĂ„ste ju förbereda mig lite. đ Och det var en rimlig sysselsĂ€ttning i mitt nervösa tillstĂ„nd. Idag skulle jag nĂ€mligen trĂ€ffa tjejen jag chattat med sedan i april och som jag mötte som hastigast pĂ„ teatern i november. Tanken var att vi skulle gĂ„ en promenad, men med tanke pĂ„ det rĂ„dande snökaoset bestĂ€mde vi oss för att gĂ„ till ett cafĂ© istĂ€llet. đšïžÂ
Â

Syrran hjĂ€lpte mig att vĂ€lja klĂ€der redan i mĂ„ndags. Och jag har varit nervös hela dagen idag, Ă€ven om det sĂ„klart eskalerade nĂ€r det vĂ€l började bli dags att ses pĂ„ eftermiddagen. đ± Ă
ngestmonstret var i sitt esse och levererade den ena katastroftanken efter den andra. TĂ€nk om vi inte skulle ha nĂ„gonting att prata om, tĂ€nk om vi bara skulle sitta dĂ€r tysta, tĂ€nk om hon skulle tycka att jag var trĂ„kig och/eller konstig, tĂ€nk om hon inte skulle tycka om mig, och borde jag bjuda henne eller skulle vi betala var för sig, och hur lĂ€nge vore det rimligt att sitta dĂ€r?! đ±đ±đ± NĂ€r jag stod inne pĂ„ cafĂ©et och vĂ€ntade pĂ„ att hon skulle dyka upp var paniken total. Men sĂ„ fort hon kom in genom dörren och vi började prata sĂ„ kĂ€ndes det jĂ€ttebra. Jag hade sĂ„klart stunder av panik, men pĂ„ det stora hela kĂ€ndes det bara vĂ€ldigt bra och naturligt. Vi hittade ett trevligt bord dĂ€r vi satt och fikade och pratade i nĂ€stan tvĂ„ timmar. Och det kĂ€ndes sĂ„ himla bra! đ Jag vĂ„gade ta initiativ till en kram efterĂ„t och sedan skuttade jag hemĂ„t med ett leende pĂ„ lĂ€pparna. Sedan tog det vĂ€l ungefĂ€r en halvtimme innan Ă
ngestmonstret gjorde entrĂ© med buller och bĂ„ng, men hittills har jag kunnat ignorera fanskapet ganska bra. Jag vet ju att det handlar om post mortem, nĂ„got som nĂ€stan Ă€r garanterat att hĂ€nda i mitt huvud efter en social situation - det Ă€r liksom bara att (o)gilla lĂ€get. đ€·ââïž Tjejen sa att hon tyckte att det var fint att ses och att vi fĂ„r ses igen framöver - och jag fĂ„r helt "enkelt" lita mer pĂ„ det Ă€n pĂ„ vad som pĂ„gĂ„r inne i mitt huvud. đÂ
Â
Kommentarer
Trackback