Främmande killar och skrämmande knivar

Idag har jag fått hem en leverans från IKEA. Någon gång mellan kl. 9-13 skulle den komma. Och jag började bli nervös redan före kl. 8. 😖 Jag distraherade mig genom att spela lite Sims, det fungerade rätt hyfsat.
 
Strax före kl. 10 ringde ett främmande mobilnummer till mig. Som huvudregel svarar jag inte på nummer som inte finns inlagda i min telefonbok, men nu väntade jag ju på ett samtal från transportören och bedömde det som tämligen sannolikt att det var han som ringde. Och det var det. 👍
 
Jag tycker att det är himla jobbigt att släppa in folk i mitt hem, och kände mig inte alls bekväm med att två främmande killar kom inklivande med en stor kartong. Men de var jättetrevliga, allting gick snabbt och smidigt och 14 minuter efter att de ringt till mig hade de redan lämnat mitt hem igen. Och jag gick genast in i post mortem och började analysera allt jag sagt och gjort under den lilla stunden. 😱
 
Men jag noterade vad jag höll på med och lyckades bryta det genom att fokusera på att lyssna på musik och att packa upp och montera ihop byrån som jag beställt...
 
Jag fattar inte hur en så relativt liten möbel kan ta så sjukt mycket plats omonterad. 😱
 
Men slutresultatet blev jättebra. ☺👍 Dock lite oroväckande att det blev fem träplugg över. Det är ju inte som att en brukar få med någonting utöver exakt den mängd material som behövs...så vad har jag missat?! 😱 Förhoppningsvis ingenting essentiellt. Säger vi. 🤫
 
En jäkla massa kartongskräp blev det såklart. Men det gick rätt smidigt att få ner alltihop i två papperskassar, nu när jag äntligen skaffat mig en brytbladskniv...
 
[TW reflektioner kring min historik av självskadebeteende] 

Visst är den fin! 😍💖 Jag har länge insett att det skulle vara himla praktiskt att äga en brytbladskniv, men jag har inte riktigt vågat köpa någon. Jag är ju en gammal cuttergirl och det här är ett sjukt triggande föremål för mig. 😥 Men så hittade jag den här supersöta kniven (hos Kawaii förstås), och efter mycket tvekan och övervägningar bestämde jag mig för att köpa den. Jag darrade när jag packade upp den och när jag premiäranvände den för att skära sönder kartongen leveransen kommit i. Det är som att en del av mig tror att jag kommer göra mig själv illa bara för att jag har en sådan här kniv nu. Som att själva förekomsten av den här kniven i lägenheten automatiskt kommer att leda till att jag börjar självskada igen. Vilket förstås inte är rimligt. Jag har ju massor av knivar och rakblad hemma, men använder inte dem till något annat än vad de är avsedda för. Jag har inte skurit mig själv på fyra och ett halvt år, och det var en extrem engångsföreteelse. Systematiskt har jag inte gjort det sedan tonåren, och bara haft enstaka återfall sedan dess. Så nej...jag borde inte vara rädd. Jag borde ha mer tillit till mig själv. ❤🙏

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback