Ligger på mitt hotellrum och är helt jävla slut. 😴 Vill bara sova nu, men har anmält mig till middagen som börjar kl. 19, så jag får väl nöja mig med att vila. Och berätta för er om dagen under tiden...
Bara själva bussresan hit innebar ett ångestmoment i sig. Jag visste inte hur det fungerade med biljetter eftersom jag skulle bli tvungen att byta buss och tänk om den första bussen var försenad och den andra inte väntade in den och jag visste ju inte hur det såg ut där jag skulle gå av så tänk om jag missade att plinga då och tänk om jag missuppfattat vilken hållplats som låg närmast hotellet och tänk om jag inte laddat kortet med tillräckligt mycket pengar och hur skulle jag göra med redovisningen om jag inte kunde få papperskvitton av busschaufförerna...och så vidare. Jag var minst sagt nojig när jag stod på resecentrum imorse, vilket ni kanske ser...
Men allting gick förstås bra. Chauffören på den första bussen var supertrevlig och serviceinriktad och förklarade pedagogiskt hur jag skulle göra och han gav mig ett kvitto att visa på den andra bussen för att det skulle bli billigare för mig på buss nummer två. Men det blev ännu billigare ändå, för chauffören på den andra bussen ville inte ta betalt av mig, han sa att jag kunde åka med dit jag skulle på den biljetten jag hade. Vet inte om han tyckte att det var krångligt att skapa en övergångsbiljett eller om han var stressad eller om han bara ville vara snäll eller om han tyckte att jag var gullig eller något. Hur som helst fick jag åka med och skärmen i bussen var i gång och visade kommande hållplatser så det var inga problem att veta var jag skulle gå av.
Och när jag kom fram till hotellet möttes jag av en SKOG av lappar precis överallt om att det bodde en allergiker (jag) där som de andra gästerna ombads att ta hänsyn till...
Wow! Jag har aldrig varit med om något liknande. Så fint. ❤
De flesta av kursdeltagarna hade redan kommit när jag dök upp och det var ett myller av folk. Så det kändes ju lite i magen när jag gick in i matsalen för att frukostmingla. Men jag fick ganska snart syn på en kvinna jag känner lite grann och hon ropade: "Malin, hej, vad roligt att se dig!" Och jag gick fram till hennes bord och tog alla hennes bordskamrater i hand och log och hälsade och presenterade mig själv och var alldeles för nervös för att lyssna på vad de sa att de hette.
Hämtade en stol från ett annat bord, avbröt en diskussion vid det bordet för att fråga om jag kunde ta stolen. Satt sedan och småpratade med en jättetrevlig kvinna som jag givetvis inte kommer ihåg vare sig namn eller utseende på. Jag vet bara att det kändes ganska bra och någorlunda avslappnat att prata med henne.
Hittade sedan ett tryggt hörn i klassrummet, snett framför kvinnan jag känner lite grann men med en tom stol på min ena sida och en vägg på min andra sida så jag hade ingen bordsgranne jag behövde småprata med under dagen. Skönt!
När vi gick ner i matsalen för att äta lunch tog jag direkt kontakt med personalen och informerade om mina kostrestriktioner, så det gick himla smidigt att få mina specialrätter serverade utan att de behövde springa runt och leta och gissa vem Malin var.
Under tiden hann de flesta andra gå och sätta sig, så jag var lite nojig för var jag skulle hitta en lämplig sittplats. Men det behövde jag inte vara, för kvinnan jag känner lite grann hade "tagit" en plats till mig och hon ropade mig till sig när jag irrade runt där mellan borden. Tack!! ❤
Eftermiddagen blev precis som förmiddagen mycket intressant och lärorik. Speciellt glad blev jag över det inkluderande språket i synnerhet en av lärarna använde...
Hen!!! 😀👍👍👍 En trevlig kontrast mot det allmänna antagandet att företagare (eller människor i största allmänhet) alltid är en "han".
Kursdagen slutade inte förrän kl. 17, och eftersom jag dels är van vid att gå hem vid fyratiden och dels har varit på helspänn större delen av dagen så var jag vid det laget tämligen utmattad. Nu ligger jag som sagt på hotellsängen och vill mest bara sova. Det har varit en extremt energikrävande dag och jag är verkligen inte upplagd för någon utdragen middag fylld av artig konversation... Men jag ska gå på den i alla fall, det ska jag. Det blir ännu en sak att vara stolt över att jag klarat av idag. 😊
Jag säger väl god natt nu...för jag utgår ifrån att jag inte kommer orka blogga när jag kommer "hem" till hotellrummet sent ikväll. 😴
