🎁 Paket 2 🎁
Nu har jag öppnat det andra paketet i Kawaiis julkalender och hittat två söta hårspännen. 😍💖
Kurs på Vildmarkshotellet
Nu är jag hemkommen efter två intensiva kursdagar på Vildmarkshotellet tillsammans med kollegorna och en massa annat branschfolk. Jag var rädd att det skulle kännas awkward att åka bort tillsammans nu när jag precis har sagt upp mig, men det kändes tvärtom jättefint att göra något tillsammans såhär. 🙏 Och kursen var riktigt bra, med mycket matnyttig information. 👍
Utsikten från kurslokalen. 😍
Inte för att det är särskilt långt till Kolmården från Norrköping, men vi valde ändå att sova över. Och jag fick ett jättefint rum med utsikt ut mot Bråviken.
Trerättersmiddagen igår kväll. Jag fick jättefin och god mat som både var vegetarisk och allergivänlig. 😋🙏 Jag hade sagt till om allt sådant i förväg, och hotellet hade till och med satt upp skyltar om luftburen allergi (visserligen skrev de nötallergi istället för jordnötsallergi, men jag ger dem poäng för att de försökte i alla fall).
Jag var inte tillbaka på mitt hotellrum förrän vid tiotiden igår kväll. Helt slut men väldigt nöjd med både dagen och kvällen. 😴
Hotellfrukost. Det bästa med att bo på hotell. 😋
I samband med att jag checkade ut efter frukosten gick jag till butiken och köpte ett gosedjur. En jättesöt räv som jag döpte till Reko (efter FARs standard för redovisnings- och lönetjänster, eftersom kursen anordnades av FAR 😉). 🦊
Det blev inte så många matbilder, trots att det som alltid på kurser var mat och fika stup i kvarten. Jag kände mig inte alltid bekväm med att fota maten, speciellt inte när jag åt tillsammans med folk som jag inte kände. (Annat var det när jag var där på kickoff med kollegorna för två år sedan, då var det ingen hejd på fotandet. 😅) Men några bilder blev det i alla fall.
Nu är jag som sagt hemma igen och jag är helt slut. Så himla mycket information att ta in, och att vara borta hemifrån, och att umgås med folk hela tiden, och att vara vaken så sent på kvällen...det tar på krafterna. 😴😴😴
🎁 Paket 1 🎁
Nu är vi inne i december och jag har precis öppnat det första paketet i Kawaiis julkalender...
Ett jättegulligt suddgummi! 😍💖
Mitt musikår 2022 🎶
Nu har Spotify, precis som förra året, sammanfattat mitt musikår hittills...
"Ta reda på vem som dominerade din lyssning i år"...ja, vem kan det vara? 😉😂
Jag lyssnade tydligen på 14 olika genrer i år. Jag blev lite förvånad över genren neo-klassiskt på andraplatsen, men sedan kom jag på att det antagligen är min instrumentala pluggspellista det handlar om. 🤔
Vad kan jag säga, jag lyssnar på musik större delen av min vakna tid och oftast på Spotify. 😁
Åh, så pinsamt att min mest spelade låt inte är av Taylor. 🙈 Men den här är från Heartstopper-soundtracket, så det är väl rätt rimligt ändå. Dessutom är jag medveten om att jag har haft just den här låten på repeat sjukt mycket i år. 😅
Ja, jag har ju en tendens att sätta låtar på repeat och kan lätt lyssna på en och samma låt en hel dag. 🙈
Fyra av mina fem topplåtar är av Taylor. Det mest chockerande med det är att det inte är fem av fem. 🙈 Men jag har ju som bekant varit tämligen insnöad på Heartstopper i år. 😅
Nu tycker nog Spotify att de bygger upp spänningen. Själv sitter jag mest och väntar på att få se Taylors namn och ansikte. 😂
Ingen chock här inte. 😁 Finaste Taylor. Klart att jag lyssnar mest på dig. 💖💖💖
Alltså, eftersom jag främst lyssnar på Taylor krävs det inte mycket för att hamna på plats 2-5 på den här listan. 😅 Och här hittar vi, inte helt oväntat, Heartstopper-soundtrack och Taylor-samarbete. 😉
Rimlig analys av min lyssnarpersonlighet. 😁
Tack för ännu ett fint musikår, Spotify. 🎶🙏❤️
Så gick mitt första högskoleprov
Idag kom resultatet på högskoleprovet som jag skrev i oktober...
...och precis som väntat gick det jättebra på språkdelen och rätt kasst på mattedelen. Men jag är helt klart nöjd. För att vara första gången och för att inte ha förberett mig någonting överhuvudtaget är 1.40 på högskoleprovet tämligen bra, måste jag säga. ✌️ Men jag ska definitivt plugga en del matte inför nästa gång. 😅
High Infidelity
Åh, herregud. Idag har jag gjort något som jag aldrig ens kunde föreställa mig att jag någonsin skulle göra. Jag har sagt upp mig! 😱😱😱 Ja, ni läste rätt...
Jag. Har. Sagt. Upp. Mig.
Jag har knappt fattat det själv än. Det är verkligen helt surrealistiskt. Och så INTE JAG. Jag är extremt lojal, plikttrogen, trygghetsberoende...men nu har jag alltså tagit ett jättekliv lååångt utanför min komfortzon. Det har inte på något sätt varit ett lätt beslut. Och jag har haft fruktansvärt mycket ångest och skuldkänslor kring hela situationen (ja, mina svårigheter att äta och sova under den senaste veckan handlar om den här situationen). Men jag hoppas innerligt att det var rätt beslut av mig, även om det är mycket som är jobbigt just nu.
I slutet av oktober blev jag headhuntad. Det händer lite då och då och jag brukar inte bry mig så mycket om det (förutom att ta det som en bekräftelseboost)...men den här gången kändes det bara så himla rätt. Så jag skickade över CV och personligt brev när jag fick tid...och mindre än två veckor senare satt jag på den första intervjun. Jag tyckte att det kändes bra och de två personer som intervjuade mig tyckte också att det kändes bra - de behövde inte ens prata ihop sig innan de i slutet av intervjun meddelade mig att jag skulle gå vidare i rekryteringsprocessen. 😍
Jag fick göra några tester, som jag klarade riktigt bra. Och sedan bokade vi in en andra intervju. Jag fick träffa två nya personer och även den här gången tyckte alla inblandade att det kändes bra. Ändå kände jag mig låg efteråt. Vilket antagligen var en försvarsmekanism, att inte våga hoppas för mycket ifall de skulle säga nej trots allt. (Och även ett försök från Ångestmonstret att få mig att lägga ner hela projektet och hålla mig till det välbekanta och trygga i status quo.)
Men jag hade inte behövt vara orolig. Redan nästa dag ringde de och erbjöd mig en anställning. Och jag stod där på gatan på väg hem från jobbet i regnet och kunde knappt fatta att detta faktiskt hände. ☔ Att de verkligen ville ha MIG. Att det gick såhär nästan orimligt LÄTT att få ett nytt jobb. Det kändes bara så overkligt. Och jag hade så otroligt mycket känslor inom mig, det bara bubblade av lycka i magen, att jag knappt fick någon sömn alls den natten. Jag skrattade och grät och visste inte alls var jag skulle göra av mig själv. 💖💖💖
Dagen därpå skrev jag under mitt nya anställningsavtal. Och då blev det på något sätt så himla...verkligt. På riktigt, liksom. Nu var det verkligen ett faktum. Det hände verkligen! 💖💖💖
Så återstod det jobbigaste. Att meddela mina nuvarande chefer att jag kommer lämna dem. 😔💔 Jag gjorde det idag. Och det var fruktansvärt jobbigt. Hela den senaste tiden har varit otroligt jobbig. Jag har liksom sneglat på människorna omkring mig på kontoret och nästan börjat gråta när jag tänkt på att jag sannolikt kommer lämna dem snart. 😢 Efter elva år på en och samma arbetsplats kommer jag rycka upp mig själv med rötterna och försöka börja gro någon annanstans. Jag har väldigt mycket blandade känslor kring detta. Och jag fattar att mitt besked kom som en blixt från klar himmel och att det kommer ta ett tag att smälta för mina kollegor. Men jag hoppas att det kommer bli bra, för alla parter. Och jag ska verkligen försöka göra mitt uppbrott så friktionsfritt som möjligt. 🙏
Och jag känner faktiskt att jag är redo att gå vidare nu. Det är både läskigt och sorgligt att lämna min nuvarande arbetsplats...men någon gång måste även Skorpan lämna Körsbärsdalen och ge sig ut i det okända. 🌸 Jag är redo nu. Det var jag inte när jag sökte ett annat jobb första gången, under sommaren 2018, men nu är jag det. Det här är någonting helt annat - och JAG är någon helt annan nu än då. Och det ska bli så himla spännande! 💖
Sömn och musikal
Idag kom äntligen sömnen. 🙏 Av ren utmattning, antar jag. Jag gick och lade mig på förmiddagen och sov i flera timmar. 😴😴😴 Och det var SÅ skönt! 🙏
På eftermiddagen var det dags för musikalbesök nummer 6 (eller 12, om vi räknar med föreställningarna 2020) av Come From Away, och den här gången hade jag sällskap av min bågskyttekompis. ☺️🎭🎶❤️ Det var väldigt trevligt och fint, och jag blev lika berörd som vanligt. 😭😍
Julig lördag i Vadstena ❤️
Jag var för trött för att blogga igår kväll. 😴 Men jag hade verkligen en jättefin dag i Vadstena igår tillsammans med syrran. ❤️🙏
Jag hade med mig ett litet bidrag till bokkiosken. 📚
Vi försökte ta fina bilder av svanarna på Vättern, men de visade mest upp sina bakdelar medan de letade mat. 😅
Syrran bjöd mig på lunch, och i hennes sällskap lyckades jag faktiskt äta tills jag blev mätt. ❤️ Det har ju varit lite si och så med ätandet (och sömnen) den här veckan...
Vi besökte julmarknaden Gammeljul på Vadstena Slott, huvudanledningen till att vi åkte till Vadstena just igår. 🎄❤️ Det var mycket folk och trångt och jag hade konstant ångestpåslag, men det var hanterbart och riktigt mysigt ändå. 🙏
Jag handlade dock ingenting på själva marknaden, men däremot i några butiker. En skylt till min minneshörna för kissen, krokar med en siluett av Vadstena Slott som jag spanade in redan för flera månader sedan, ett nytt enhörningsgosedjur som jag döpte till Filippa (efter Filippa av England, som tillbringade mycket tid i Vadstena), en mugg med motiv från Bröderna Lejonhjärta och två fina dikter som jag verkligen behöver höra just nu. ❤️
Väl hemma igen (helt utmattade - jag har ju inte sovit ordentligt på flera nätter och både syrran och jag blev gravt överstimulerade av alla intryck under dagen) hade vi adventspaketutdelning. 🎁🎄❤️ I år bestämde vi oss nämligen för att ge varandra fyra adventspaket istället för att fixa paketkalender med 24 paket. Betydligt mer hanterbart. 😅 I det första paketet fick jag ett jättefint rosa örngott till min stora hotellkudde (som jag bara hade ett enda örngott till innan) av syrran och hon fick en Mumin-mugg av mig. ❤️
På kvällen gick jag till min älskade teater för musikalbesök nummer 5 (eller 11, om vi räknar med föreställningarna 2020) av Come From Away. 🎭❤️ Fredagens föreställning blev ju tyvärr inställd på grund av sjukdom, och så fort skådespelarna klev ut på scenen igår kväll konstaterade jag att det var ersättare i en av de kvinnliga och en av de manliga rollerna. Jag är tacksam över att de löste det så och inte ställde in ytterligare en föreställning. 🙏
Ingen mat och ingen sömn - och ingen fredagsmusikal
Jag hade tänkt börja gå på Come From Away även på fredagar från och med idag. Men på lunchen fick jag veta att kvällens föreställning är inställd. 😭😭😭 Och här har jag gått runt i en sjukt obekväm klänning (med risk för att låta som Lotta på Bråkmakargatan - den killar och sticks 😖) hela dagen för att vara fin på teatern på kvällen. 😒 Nåväl...nu kan jag bara hoppas att lördagens och söndagens föreställningar åtminstone blir av. 🙏
Jag behöver saker att distrahera mig och fylla min helg med. Tack och lov har jag ett tämligen fullspäckat schema i helgen. 🙏 Men varenda minut jag har över innebär alldeles för mycket tid att tänka och freaka ur...
Och ni får ursäkta bristen på uppdateringar den här veckan. Det...har hänt någonting stort. Riktigt stort. Och jag är både lycklig och livrädd. De senaste dagarna har jag knappt kunnat sova och knappt kunnat äta och jag har konstant ont i magen samtidigt som den är full av fjärilar. Och de sömnlösa sena kvällarna ägnar jag åt att förlora mig i snuttigullliga Disney-filmer (hittills har jag avverkat Enchanted, Berättelsen om Askungen och High School Musical 3), för att det är vad som känns mest hanterbart att göra.
Jag är ledsen att jag är så kryptisk. Jag kan tyvärr inte säga mer än såhär - än. Men NÅGONTING kände jag ändå att jag behövde säga. För jag håller på att spricka av alla tankar och känslor.
Nu ska jag försöka sova. Med betoning på FÖRSÖKA...
Begäran om trigger warnings
Just nu håller vi på och läser Cirkeln i litteraturvetenskapskursen. Hittills har jag bara läst ett kapitel och det var i fredags kväll. Jag var inte alls beredd på de explicita självskärarbeskrivningarna och blev helt chockad. 😱
Sådant är sjukt triggande för mig och jag undviker att läsa och se sådant om jag kan (jag blundar exempelvis alltid när Agnes skär sig i Fucking Åmål). Så jag kollade med syrran om boken kommer innehålla mer av den varan, men hon visste tyvärr inte...
I lördags skrev jag till läraren och förklarade att det här är väldigt triggande för mig och frågade om det kommer fler sådana scener i boken, och idag fick jag detta fina svar från henne...
Senare under dagen återkom läraren med sidhänvisningar till potentiellt triggande scener, men utifrån hennes beskrivningar låter det inte som om det är någon fara för mig att läsa vidare. Så det ska jag göra nu. 🙏
Jag var lite tveksam innan om jag verkligen skulle skriva till läraren, för jag tänkte på Magnus Betnérs utspel om trigger warnings och vill verkligen inte vara en sådan typ. 🙈 Men det här är ju faktiskt en helt rimlig situation att vilja ha trigger warnings för. Tycker jag. Och det tycker tack och lov läraren också. Så det blev bra. ❤️
Mer musikal åt Malin! 🎭🎶❤️
Jag ställde in dagens bågskytteträning, eftersom jag fortfarande inte känner mig helt i form efter sjukdagarna. Och överlag har jag tagit det ganska lugnt idag. Förutom att julpynta i trapphuset har jag i princip bara suttit och spelat Sims. Hm, ja, och besökt min älskade teater förstås...
Musikalbesök nummer 4 (eller 10, om vi räknar med föreställningarna 2020) av Come From Away var lika underbart som de tidigare. 🎭❤️😭😍 Nu har jag nio inbokade musikalbesök kvar...och jag överväger på fullaste allvar att boka in ännu fler. 😍😍😍
Julfint i trapphuset 🎄
Nu när den första snön har kommit kändes det faktiskt legitimt att julpynta i trapphuset. 🎄❤️ Annars brukar jag försöka vänta till första advent. För även om JAG anser att julen börjar i oktober så verkar ju inte folk i allmänhet dela den uppfattningen. 😉🤷♀️
Vinterlycka ❄️❤️
Åh, vad livet känns fint just nu. ❤️🙏 Jag mår betydligt bättre idag. Och idag har mamma och syrran varit här hela dagen och vi har haft det så himla mysigt. Shoppat lite och kollat på film och spelat spel med mera. Dagen har gått alldeles för fort.
Den första snön kom idag. Och det gör mig ju alltid rent barnsligt lycklig. 😍❄️
På kvällen var det dags för mitt tredje (eller nionde, om vi räknar med föreställningarna 2020 😉) musikalbesök av Come From Away. 🎭❤️ Den här gången följde mamma och hennes man med.
Och tjejen jag chattat med sedan april var också där tillsammans med en kompis (efter enträgna försäkringar från mig om att hon bara MÅSTE se den här musikalen) och ikväll HÄLSADE vi faktiskt på varandra IRL för första gången någonsin. ☺️😱 Jag hörde någon säga mitt namn, jag tittade upp och där stod hon. Jag var sjukt nervös innan, men det kändes bra när vi väl pratade (även om Ångestmonstret går bärsärkagång inne i hjärnan på mig nu efteråt och försöker övertyga mig om att jag gjorde världens sämsta intryck och att hon inte vill ha med mig att göra längre 😵). Vi satt inte i närheten av varandra i salongen och vi pratade ingenting efteråt, men för mig är det ett alldeles tillräckligt stort steg att vi överhuvudtaget hälsade på varandra innan föreställningen. Efter sju månaders chattande. (Vad kan jag säga, jag har inte särskilt bråttom. 🤷♀️)
Föreställningen var lika fantastisk som den alltid är. Och jag fick gåshud och jag började gråta och jag mimade med i flera av låttexterna. 😍😭❤️🎭 Och jag fick en känsla av att flera av skådespelarna noterade min närvaro i salongen och kanske har börjat märka att jag hänger där tämligen ofta, jag tyckte att de liksom log emot mig vid några tillfällen. 😉😁
När vi kom ut från min älskade teater efter föreställningen hade snön brett ut sitt gnistrande täcke ännu tjockare över marken än tidigare - och det snöade fortfarande. ❄️❄️❄️ Jag svävade hem genom den yrande snön, trippade försiktigt fram i mina gympaskor (ja, jag inser att det börjar bli läge att använda vinterskor nu 🙈) och skrattade lyckligt åt den vita världen omkring mig och den varma känslan i magen. ❄️❤️🙏
Några första stapplande steg
Jag tog mig ut ur lägenheten en stund nu på eftermiddagen. För första gången sedan i måndags kväll. Och hade det inte varit för att jag hade en bok att hämta på biblioteket skulle jag ha fortsatt stanna i lägenheten. Det var både fysiskt och psykiskt krävande med den här lilla utflykten till biblioteket och mataffären.
Jag mår fortfarande inte helt bra, jag har fortfarande ont i halsen och huvudet och känner mig allmänt eländig. 🤒 Men det går väl åt rätt håll. Psykiskt har det dock gått utför för mig av att vara hemma de här dagarna. Jag mår verkligen inte bra utan mina vardagsrutiner, jag faller ner i mörkret och börjar TÄNKA för mycket. 😣
Och jag blir fruktansvärt folkskygg. Det var en smärre chock för mig att kliva ut genom porten förut och mötas av alla människor och bilar, ljud och rörelser. 😱 Jag ville bara gå in igen och gömma mig under täcket. 😣 Men jag hade syrran med mig i telefon, hela vägen till biblioteket och mataffären, så det var rätt hanterbart ändå. Men det kändes verkligen helt surrealistiskt att röra mig ute på stan igen och jag hade massivt ångestpåslag.
Och promenaden gjorde mig även fysiskt helt slut. Jag är inte i skick för några större ansträngningar än. Och nu tänker jag inte göra så mycket mer ikväll än att vila och ta det lugnt. Imorgon kommer mamma och syrran hit, det ser jag fram emot. ❤️🙏
Sjuk 🤒
Hm. Det känns som om jag är sjuk väldigt ofta nu för tiden. Typ varje månad. Och nu är det dags igen. 🤒 Himla trist, men kanske inte så konstigt med tanke på att det är höst och att så många i min omgivning är eller har varit sjuka. Hoppas att det blir bättre snart. 🙏
