Beröm 🌸
Jag var ju ledig i fredags och missade helt veckobrevet på jobbet. Så det blev istället en trevlig överraskning imorse när jag startade upp jobbdatorn...
Jag lever verkligen för beröm och bekräftelse, och jag blir så himla glad och tacksam över att regelbundet bli uppmärksammad på det här sättet på jobbet. 🥰🙏
För övrigt har jag jobbat hemifrån idag, eftersom jag hade miniopposition för kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap på förmiddagen. Allting kändes bra fram till typ en halvtimme innan oppositionen...då satte stora skälvan in och jag vet inte hur många gånger jag gick och nervositetskissade under den där halvtimmen. 😱😣🙈
Men jag överlevde, både att opponera på en annan uppsats (jag läste självklart innantill från mitt manus som jag skrivit 😅) och att själv bli utsatt för kritik (mest fick jag dock beröm, vilket kändes väldigt trevligt ☺️🙏). Nu har jag lite drygt en vecka på mig att fixa till uppsatsen inför slutseminariet, och det känns just nu rätt hanterbart. 🙏 Även om det sammanfaller med East Pride som invigs på söndag... 🏳️🌈
Den stora tröttheten 😴
Förra helgen blev jag klar med ett första färdigt utkast till min kandidatuppsats i litteraturvetenskap. Jag var väldigt trött medan jag pressade mig själv igenom den processen. Och den tröttheten har dröjt kvar hela den här veckan. Jag är helt slut men har ändå svårt att somna på kvällarna, det är en plåga att släpa mig upp ur sängen på morgnarna, jag har nästan konstant ont i huvudet och jag är bara så otroligt TRÖTT. 😴😴😴 (Plus att de röda prickarna som täckt hela min kropp sedan onsdagen förra veckan fortfarande är kvar. 😕)
Ändå har jag kämpat mig igenom arbetsveckan och på något sätt lyckats prestera som vanligt på jobbet. Men i torsdags morse gick jag in till min teamleader och frågade om jag kunde vara ledig på fredagen. Och det tyckte hon lät som en bra idé. Jag har varit öppen hela veckan med hur trött jag är och allting, och jag tror att hon är lite bekymrad för mig. Det är jag med för den delen, det här känns inte normalt. Och jag fattar inte varför min kropp signalerar att jag är sönderstressad just precis nu - jag har ju varit betydligt mer stressad och känt betydligt mycket mer press under tidigare perioder i livet. Varför är det ett problem NU helt plötsligt? 🤷♀️
Hur som helst kändes det skönt att vara ledig under fredagen. Inget arbete, inga studier. 🙏 Däremot var min älskade mamma här och hjälpte mig att storstäda nästan hela lägenheten, för mitt välmåendes skull. Så nu har jag det finare än vad jag haft det någon gång sedan jag flyttade in. Jag är väldigt tacksam över den här hjälpen, och nu går jag omkring här hemma och bara njuter. 🙏❤️
Idag har jag varit på bussresa till Zarah Leander-museet på Vikbolandet tillsammans med min älskade teaters vänförening. 🎭 Jag kände mig inte alls upplagd för någon resa imorse utan ville bara vara hemma och ta det lugnt...men jag är glad att jag pallrade mig iväg i alla fall. Det blev en trevlig och lärorik utflykt. Jag hade inte så bra koll på Zarah Leander innan, jag visste väl typ bara att hon var en primadonna som gjorde succé i Nazityskland...men nu när min älskade teater sätter upp föreställningen Die Leander om henne känner jag att jag vill fördjupa mig lite mer i hennes liv och karriär. Hon verkar ha varit en väldigt fascinerande människa, och museet om henne var jättefint.
Imorgon väntar en dag fylld av studier och tvätt...och förhoppningsvis lite vila också. Natti natti!
Morgonmöte med igelkott 🦔
Jag har hört att igelkotten är en hotad art. Men här i stan märks det tack och lov inte. 🙏 Bara den här veckan har jag sett hela tre stycken. 🦔🦔🦔 Senast imorse, när jag mötte den här lilla sötnosen på gården. 🥰❤️ Jag blev alldeles till mig över att se den. 😍 Den blev dock inte lika förtjust över att se mig, utan sprang och gömde sig bland några buskar. 😅
Ute på gatan mötte jag ett betydligt mer sällskapligt djur. En jättesöt katt. 😻❤️ Tyvärr blev det inga bilder på den, för jag var för upptagen med att klappa den. 😉
Så himla trevligt det är att bo i en sådan här lantlig liten stad, med djur inpå knuten. 🥰 (När myrfanskapen börjar hitta in i lägenheten framöver lär det väl bli ett annat ljud i skällan, men just nu är jag glad över djurlivet i alla fall. 😅)
Orienteringstävling och uppsatsskrivande
I förrgår låg det en lapp i min brevlåda om att det skulle vara en stor orienteringstävling i centrala Vadstena idag - med en av kontrollerna placerad på min innergård. 😅
Så idag har det sprungit hundratals människor förbi mitt hus och sedan in på gården. Det kändes lite smått surrealistiskt. 😅 Jag vågade mig på att öppna ytterdörren vid ett tillfälle för att ta en bild på kontrollen, men i övrigt har jag hållit mig inne i lägenheten. Hundratals människor i trädgården är liksom inte riktigt min grej. 😵
Till ljudet av springande människor utifrån gatan har jag ägnat dagen åt att analysera Bröderna Lejonhjärta. 🌸 På söndag ska jag vara klar med ett första utkast till den färdiga kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap. Och det känns faktiskt som att jag skulle kunna lyckas med det. 👍 Jag pendlar dock mellan att tycka att det jag skriver blir jättebra och att det blir skitdåligt, så jag slits mellan hopp och förtvivlan hela tiden. 😖 Men jag har lärt mig att det är helt normalt i min skrivprocess, så det är väl bara att acceptera läget och fortsätta skriva. 🤷♀️
Valborgsfirande i Vadstena
Så har ännu en månad gått, och jag fattar inte hur tiden kan gå så himla fort. Men det är skönt att vi nu går in i maj, det är min absoluta favoritmånad. 🥰💐
Ikväll har jag deltagit i valborgsfirande här i Vadstena. Jag hade tänkt göra det förra året också, men då var jag för trött och stannade hemma och sov istället. 😴 Men ikväll höll jag mig vaken och tog mig ut. Och det var jättefint, med brasan nere vid Vättern och uppträdanden av både en blåsorkester och en kör och så ett fint vårtal. Och massor av Vadstenabor. 🥰🙏
Imorse såg jag en igelkott när jag var på väg till busshållplatsen. 😍 Och sedan en till när jag stod och väntade på bussen (jag är rätt säker på att det inte var samma).
För övrigt är jag just nu rödprickig över hela kroppen. 😱 Jag upptäckte imorse att jag hade röda prickar på övre delen av bålen, både fram och bak, samt på överarmarna. Och nu ikväll noterade jag att det spridit sig till resten av kroppen också. 😱😱😱 Det kliar inte och det gör inte ont. Jag kan inte komma på någonting jag gjort annorlunda än annars det senaste dygnet. Så jag vet inte vad det kan tänkas vara. Förhoppningsvis är det inget farligt, men himla märkligt är det i alla fall. 🤔
Och som om det inte räckte med dessa suspekta fysiska symptom så har jag känt mig himla lynnig i humöret de senaste dagarna. Jag gissar att det är en kombination av PM(D)S, stress och ångest. Och jag hoppas att det går över snart...
Några ord om de senaste dagarna
I torsdags var jag och intervjuade en bibliotekarie på ett bibliotek i Linköping tillsammans med en annan tjej på bibliotekarieprogrammet, för en uppgift i kursen vi läser just nu. Jag var nervös, för jag hade aldrig träffat bibliotekarien förut och jag hade bara haft videomöten med min skrivpartner dittills (vi har gjort ett antal grupparbeten tillsammans de senaste två åren) så det kändes lite läskigt att träffas "på riktigt". Men det gick bra. 🙏 Jag hade såklart konstant ångestpåslag under hela sammankomsten, men jag hoppas att det inte märktes så mycket.
Under fredagsfrukosten hade vi besök av två säljare från Porsche på kontoret, och sedan stod en av deras bilar på parkeringen hela dagen så att vem som helst i koncernen fick provköra den. 🚘 Det kändes lite smått surrealistiskt. 😅 Jag har fortfarande inte riktigt vant mig vid att arbeta på ett så stort och speciellt företag där sådana här saker kan hända. (Och nej, jag provkörde inte. Jag har inte kört bil på säkert typ 15 år...så jag tänker inte sätta mig bakom ratten på en snabb och dyr bil som inte är min. 🙈)
För övrigt hade jag jätteont mitt i magen från typ lunchtid på fredagen och ända fram tills jag somnade på kvällen. 😟 Jag vet inte om det var fysiskt eller psykiskt...men jag blev i alla fall inte magsjuk som jag befarade ett tag och det hände inget annat otrevligt utan det hade helt enkelt gått över tills jag vaknade på lördagsmorgonen. 🤷♀️ Mycket märkligt, och mycket obehagligt. Det borde inte vara ångest, för det kändes inte alls som det. Så jag vet inte vad det kan ha varit. Jag kan bara hoppas att det inte kommer tillbaka. 🙏 För jag kunde knappt jobba under fredagseftermiddagen för att jag hade så ont, och jag övervägde nästan att ställa in min frisörtid efter jobbet (men som ni kan se gjorde jag inte det 💇♀️).
Min frisör sa förresten att hon märker ett helt annat lugn hos mig nu än för ett par år sedan. Jag ger tydligen inte ett lika uppstressat och utarbetat intryck längre. Vilket ju är ett tecken på att jag gjort rätt livsförändringar i att byta såväl arbetsplats som bostadsort. Nog för att jag redan visste det själv, men det är ju trevligt att andra också lägger märke till effekterna av förändringarna. 🙏❤️
Helgen har jag ägnat åt studier. Inte lika mycket som jag hade planerat dock, men det har definitivt gått framåt med kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap. 🌸👍 Om en vecka ska jag vara klar med ett utkast till den färdiga uppsatsen inför den sista feedbacken innan slutseminariet, och det återstår cirka 8 sidor att skriva...och jag pendlar mellan att känna mig lugn och stressad inför detta faktum. 😅🙈 Men på något sätt tror jag ändå att det kommer gå ihop sig. 😊👍
Systerbesök ❤️
Imorse vaknade jag med ovanligt mycket energi. För att jag visste att jag skulle få besök av min finaste älsklingssyster idag. 🥰❤️
Vandalisering
Det var någon kväll nu i veckan när jag skulle dra ner rullgardinen i sovrummet som jag reagerade på att termometern i fönstret inte stod som den brukade, den hade vänts ett halvt varv. Och jag blev helt konfunderad, för hur kunde det ha gått till?! 🤔 Jag hade ju inte vänt på den, och det verkade orimligt att någon skulle ha tagit sig in i mitt hem och gjort detta. Men jag tänkte att jag kanske råkat komma emot den på något sätt, även om det inte verkade sannolikt. 🤷♀️
Imorse fick jag dock förklaringen. Jag upptäckte att samtliga fyra termometrar ut mot gatan var förstörda. Sladdarna var avslitna. 😱 Det gjorde mig väldigt upprörd och ledsen, att någon gjort detta mot mig. 😢
Jag skrev ett inlägg i den lokala Facebook-gruppen att den som roat sig med detta är varmt välkommen att köpa fyra nya termometrar till mig. Det var många som lämnade sympatiserande reaktioner på inlägget, men de enda två som svarade skrev att det måste vara fåglar som gjort detta. 🤨
Alltså...det förekommer tydligen att fåglar biter av termometersladdar. Men jag har aldrig varit med om detta tidigare, trots att jag när jag bodde på tredje våningen i min lägenhet i Norrköping regelbundet hade besök av både större och mindre fåglar som landade på fönsterblecken. Så det är ju himla märkligt att detta händer nu, när jag bor på markplan, och att ALLA FYRA sladdarna ut mot gatan förstördes medan de in mot gården är intakta. Det känns mer som ett tilltag av en människa än av en fågel faktiskt. 😒
Jag vill gärna TRO att det är en fågel, men det känns som en väldigt märklig fågel i så fall som så systematiskt tar sig från fönster till fönster och gör samma sak. 🙄
Hur som helst har jag nu beställt fyra nya termometrar, och dessa tänker jag montera lite mer oåtkomligt för både folk och fä.
Ingen ordning 😱
Det går vilt till i Vadstena. 😉 Igår morse stod papperskorgen uppe på bänken i busskuren. 😅 Men idag var ordningen återställd. 👍 Inte för mig personligen dock - jag råkade visst försova mig imorse, så jag kommer inte komma till kontoret förrän halv nio. 😫 Inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men det är väl bara att acceptera läget. 🤷♀️
Extas
Idag blev det en heldag i Norrköping. Först var det styrelsemöte med Pride-familjen och sedan besökte jag min älskade teater tillsammans med Charlie. 🏳️🌈🎭💖
Jag hade inte varit i Norrköping på ett tag, så det kom som en total chock för mig hur illa det såg ut på Saltängsbron och Drottninggatan. 😱😱😱 Jag visste för all del att det skulle ske någon form av arbete där under våren, eftersom vi med anledning av det blivit tvungna att hitta en ny väg för prideparaden...men jag visste inte att det var SÅHÄR illa. 🙈
Men i övrigt var det fint. Körsbärsblommorna blommar i både Norrköping och Vadstena just nu. 🥰🌸🌸🌸
Det kändes fint att få träffa Pride-familjen IRL igen, det har jag nog inte gjort sedan slutet av februari faktiskt - jag är oftast med via länk nuförtiden när vi har möten. Men idag skulle jag ju ändå till Norrköping för att besöka min älskade teater, så då kändes det rimligt att kombinera det med fysiskt styrelsemöte. 👍
Föreställningen som Charlie och jag skulle se var Extas. Den visade sig vara mörkare och jobbigare att se än vad vi hade förväntat oss. Men jag tyckte ändå att den var bra. Inte lika bra som musikalen Eufori av samma manusförfattare och regissör som jag såg för några år sedan, men det var helt klart en föreställning som kändes i magen. Kanske lite för mycket dock.
Apropå musikal så upptäckte jag imorse att Malmö Opera kommer att sätta upp Come From Away nästa år. 😍😭😍😭😍 Så musikalbiljett och hotell är såklart bokade. 🥰 Och jag ägnade resan till Norrköping i förmiddags åt att lyssna på Broadway-soundtracket, och började nästan gråta av lycka över de minnesbilder det väckte från min älskade teaters uppsättning och eufori inför att få uppleva denna magi igen nästa år. 🥰😭 Detta är nog vad verklig extas är för mig.
Standup i Linköping 😂
Det blev sent igår kväll och jag är fruktansvärt trött nu. 😴😴😴 Men det var det värt. Jag tillbringade kvällen i Linköping och såg den näst sista showen av Diyari Mahmouds första standupturné. 😄
Förra fredagen var jag ju i Motala och såg Magnus Betnér, och eftersom jag där blev överraskad av en skylt om väskförbud som stressade upp mig hörde jag nu under veckan av mig till både arrangören och lokalen för Diyaris show och frågade vad som gällde där. Beskeden jag fick var dock LITE motsägelsefulla...
Så istället för att bli lugnad blev jag ÄNNU MER uppstressad. 😱 Jag hade tänkt jobba övertid på fredagen och åka direkt från kontoret till showen, eftersom jag redan befann mig i Linköping. Men eftersom jag behövde ha med mig jobbdatorn hem då jag ska jobba hemifrån på måndag vågade jag inte riskera att tvingas dumpa min ryggsäck i någon garderob och jag var inte upplagd för att argumentera om saken...så jag slutade istället tidigare och åkte hem till Vadstena och lämnade mina saker, och sedan stoppade jag det viktigaste i en liten handväska och åkte tillbaka till Linköping.
Det positiva med det var att jag när jag kom tillbaka till Linköping fick syn på vårens första körsbärsblommor nära resecentrum. 🥰😍🌸🌸🌸
Showen var verkligen jättebra. 😂👏 Jag vet inte hur många år jag följt Diyari i sociala medier nu, men han är alltid så himla rolig och otroligt träffsäker i sina sketcher och jag är så glad över att han nu fått uppfylla sin dröm om att åka på en egen standupturné - och han var minst lika bra på scenen som i sina videor. 👏👏👏
Tyvärr var det något fyllo i publiken som bara inte kunde låta bli att störa och skrika ut sina kommentarer i tid och otid, men i övrigt var det en härlig publik. Showen filmades också, vilket gör det lite extra roligt att jag var där just igår. 😊👍
Jag hade valt en plats på rad 5, längst ut på kanten för att kunna sticka därifrån snabbt om någon idiot i närheten började äta jordnötter, tillräckligt nära scenen för att få en så härlig upplevelse som möjligt men samtidigt tillräckligt långt ifrån för att slippa bli påhoppad från scenen. När jag går på teater vill jag gärna sitta längst fram i mitten, för att verkligen vara mitt i berättelsen, men när jag går på standup ser jag till att hålla lite mer distans. En gång när syrran och jag var och såg Magnus Betnér i Norrköping satt vi längst fram, för att jag vet att just han ytterst sällan attackerar sin publik, men normalt håller jag mig på behörigt avstånd. Och det gjorde jag rätt i igår kväll, för både Diyari och uppvärmningsakten (som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på) pratade väldigt mycket med publiken på de första raderna. Jag skulle verkligen bli helt knäckt av att bli påhoppad inför och skrattad åt av en fullsatt salong på det där sättet. 😱😱😱 Så jag fortsätter hålla avstånd när jag går på standup...
Hemresan blev lite dramatisk. På grund av obehöriga i spårområdet (vilket kan betyda allt från klottrande snorungar till olyckliga självmordskandidater) stoppade polisen all tågtrafik, och jag hann stressa upp mig rätt rejält över om, hur och när jag skulle komma hem. 😱 Skulle bussen i Skänninge vänta in tåget eller skulle jag behöva vänta till mitt i natten på nästa? Skulle jag behöva ta in på hotell i Motala och åka sista biten hem nu på morgonen? ☹️ Men allt löste sig bra och jag kom hem bara en stund senare än beräknat. 🙏 Och bussen mellan Skänninge och Vadstena var full av skånska pilgrimer som var superpeppade inför att få tillbringa fem dagar i Vadstena. 😅
Sedan tog det ett bra tag innan jag kunde varva ner och somna och idag är jag som sagt jättetrött. 😴 Jag har en del saker jag behöver göra idag, men hittills har jag inte gjort något mer än att köpa en digital majblomma. Och mitt främsta syfte med att göra detta är att kunna säga till alla ungar som hoppar på mig på stan att jag redan har köpt en. 🙈 Missförstå mig inte nu, jag tycker verkligen att det är jättebra att det samlas in pengar för att motverka barnfattigdom och jag bidrar gärna till detta. Men för mig personligen är det sjukt uppstressande att behöva möta alla dessa barn som vill prångla på mig saker. 😣 Så jag vill kunna säga till dem att jag redan köpt. Kan jag inte ljuga då? Nej, för jag är verkligen SÄMST på det - jag gör det inte trovärdigt och jag får sjukt dåligt samvete varje gång jag ens försöker. 😰 Så nu har jag köpt en majblomma via en webbshop från ett barn som lagt en lapp om det i min brevlåda. Den sortens barn tycker jag om, som inte konfronterar mig personligen utan bara lägger en lapp i min brevlåda. Så honom handlade jag gärna av. 👍
1 år sedan flytten 📦
Idag är det exakt ett år sedan det stora flyttlasset gick från Norrköping till Vadstena. 📦🥰 Tänk så fort tiden går! Och så himla skönt det är att bo här. 🙏 Och att inte leva i kartongkaos längre - jag får riktigt stresspåslag bara av att se bilderna. 😅 Men nu är det färdigflyttat för min del, nu är jag där jag ska vara. 🥰🙏
A part of Voldemort lives inside her 💔
Igår var det ju International Asexuality Day och idag vaknade jag upp till nyheten om att She-Who-Must-Not-Be-Named gjort ett hånfullt uttalande angående detta...
Jag tyckte redan sjukt illa om denna människa, efter hennes massiva hatkampanj mot transpersoner. Och jag borde väl egentligen inte bli förvånad över att en så trångsynt person även ogillar andra normavvikare. Men jag tog ändå väldigt illa vid mig när jag såg detta. Det blev plötsligt så personligt för mig.
Hon kan ju fundera över hur det är att växa upp och tro att det är något fel på en för att en inte fungerar som "alla andra", för att sedan upptäcka att det finns ett ord för ens identitet och att det finns ett helt community med likasinnade. Hur det känns att gå från förvirring och ensamhet till glädje och gemenskap. Hon kan ju fundera över om det verkligen är något som bör hånas.
Och så kan hon ju fundera över hur det känns när någon en sett upp till sedan en var väldigt ung plötsligt vänder sig emot en.
Det är verkligen sorgligt att någon som skapat en så magisk bokserie har visat sig vara en så vidrig människa. Jag fattar verkligen inte varför hon väljer att använda sin enorma plattform för att sprida hat. Hon har liksom gått från att vara älskad av en hel värld, till att aktivt välja att göra sig avskydd av fler och fler människor genom alla vidrigheter hon fortsätter häva ur sig.
Bara...sluta.
Möten, standup, studier och IAD ♠️
I torsdags kände jag mig jätteduktig på jobbet. Jag hade TRE(!) olika kundmöten, alldeles själv - varav två med helt nya kunder. Och den tredje hade jag bara haft skriftlig kontakt med innan. Så jag kände mig himla stolt över mig själv som fixade detta. 😊✌️ Dessutom var jag konstigt nog inte alls lika nervös innan som jag brukar kunna vara. Och efteråt kände jag mig helt lyrisk. 🥰🙏
I fredags kväll var jag i Motala och tittade på standup med Magnus Betnér. Och det var såklart himla roligt. 😂😂😂
Jag hade himla mycket stresspåslag innan dock, för det stod en stor skylt utanför lokalen om att en inte fick ha med sig stora väskor in - och jag har ju alltid min ryggsäck med mig. 🎒 Så det gjorde mig jättestressad. Jag skulle ju inte hinna åka hem till Vadstena och lämna min väska innan det började, så var skulle jag göra av den?! 😱 Det hade inte stått någonting om detta när jag bokade biljetten i vintras, jag har inte fått något meddelande från arrangören sedan dess och det stod ingenting på lokalens hemsida...så jag var beredd på strid med personalen därinne. 😰 Men allting gick jättebra, det var ingen som tjafsade med mig och jag fick med mig min väska hela vägen in i salongen utan problem. 🙏 Så det var ju skönt, men himla frustrerande med allt onödigt lidande fram till dess.
En bekant träffade jag därinne också, en teamleader som jag hade en kort tid på jobbet för sisådär ett och ett halvt år sedan. Och jag är ju så sjukt dålig på att känna igen folk (speciellt när jag ser dem i andra sammanhang än vad jag är van vid), så det tog pinsamt många sekunder innan jag kunde placera henne. 🙈 Men vi pratade en stund och hon var jättetrevlig. 😊
Helgen har jag ägnat åt studier. Jag har skrivit en massa på min kandidatuppsats i litteraturvetenskap om Bröderna Lejonhjärta. Så det känns himla bra. 😊👍 Ambitionen var dock såklart att skriva ännu mer än vad jag i slutänden gjorde...men det går framåt i alla fall, så jag får väl vara nöjd med det.
Och idag är det International Asexuality Day. 🖤🩶🤍💜 Och jag har varit så upptagen med att skriva på min uppsats att jag inte hunnit titta på några livestreams på YouTube än, men det får jag göra i efterhand helt enkelt. ♠️
Bästa årstiden 🌸
Jag älskar verkligen våren. Att ljuset och värmen återvänder och naturen vaknar till liv igen. Det gör mig så lycklig. 🥰😍❤️🙏
Jag går lunchpromenader tillsammans med en kollega, och igår såg vi dessa blommor kika fram mellan de vissna löven. 🥰
Himlen var otroligt vacker när jag gick till busshållplatsen imorse. 😍 Det blir såklart inte detsamma på bild, men ni kanske kan föreställa er hur vackert det var. 🥰
Jag är rätt säker på att denna blomsteräng inte fanns när jag gick förbi den gräsmattan i förrgår. 😍🙏
Påskliljorna i rabatten intill mitt hus har slagit ut under dagen idag. 🥰
