Besök av mamma ❤️

Fredag och lördag hade jag besök av min älskade mamma. 🥰❤️

I fredags förmiddag cyklade vi dressin. Det är något som jag har velat göra i flera år, så jag är glad över att det nu äntligen blev av. Och ännu gladare över att jag fick dela upplevelsen med mamma. Det var så himla roligt och mysigt. 🥰❤️

Men herregud, vad solen tog där ute på slätten! 😅🙈

Efter cyklandet åkte vi till Motala och köpte lite saker jag behövde få hem. Och sedan grejade vi här hemma, tills det blev dags att gå ner till Vättern och titta på solnedgången...

Det är verkligen magiskt vackert att se solen gå ner över Vättern. 😍😍😍

På lördagsmorgonen var jag helt sönder av trötthet, eftersom vi var vakna så himla sent på fredagskvällen. 😴😴😴 Men inte mamma, hon skuttade upp i gryningen och gick en morgonpromenad och gjorde matlådor åt mig. 🥰🙏

Sedan fortsatte vi greja med saker här hemma. Vi flyttade bland annat om sakerna i förrådet så att det blev bättre organiserat där ute. 👍

Mamma åkte hem på eftermiddagen, och sedan kände jag mig låg resten av kvällen. Jag har en tendens att göra det efter att någonting som jag mått riktigt bra av är över. Mammas besök var verkligen jättemysigt, så det kändes väldigt tomt när hon hade åkt hem. Men det är ingen fara, jag vet ju att det blir såhär. Så det är bara att acceptera läget.

Idag har jag känt mig trött, efter dessa två intensiva dagar. Jag har försökt skriva lite på uppsatsen, men mest har jag spelat Sims och satt upp gardinstänger och tavlor här hemma.

Sista handledningen 😱

Igår hade jag min sista handledning för min kandidatuppsats i litteraturvetenskap. Jag är långt ifrån ens halvklar med uppsatsen, men deadline är om typ en månad och min handledare går på semester nu och är inte tillbaka innan dess...så det fick bli ett samtal nu utifrån det jag hunnit få ihop hittills, och sedan får jag klara mig själv. 😱 Det känns jätteläskigt. Nog för att jag har skrivit två kandidatuppsatser (och en allmän C-uppsats) tidigare, så jag kan ju det här egentligen...men den här uppsatsen känns så himla viktig för mig, jag vill verkligen att den ska bli riktigt bra. Så det känns hemskt att behöva lämna in den betygsgrundande versionen av uppsatsen utan att ha fått en sista feedback och chans att finslipa innan inlämning. 😱 Men...det är väl bara att acceptera läget. Och försöka att få tiden att räcka till under den närmaste månaden - och att inte tvivla alltför mycket på min egen förmåga att klara detta... 
 
 
För övrigt kom antagningsbeskedet till höstterminen idag. Och jag, som efter ett och ett halvt års heltidsstudier parallellt med heltidsjobb, bestämt mig för att lugna ner mig och inte plugga mer än 50 % i höst...kommer tydligen ändå plugga 75 %. Det bara blev så. 😉 Men alltså, det är ju ett steg i rätt riktning i alla fall...eller hur? 😁

Besök på vårdcentralen 🏥

Jag har haft ont i högra sidan av halsen och högra örat i typ två veckor nu. Konstant, men värre när jag sväljer och gäspar. Jag har tänkt att det väl går över snart, men eftersom det inte verkar så ringde jag (efter påtryckningar från mamma) till vårdcentralen imorse. Och jag fick en läkartid redan några timmar senare. Och läkaren som undersökte mig konstaterade att jag har en lätt rodnad i svalget och att det är lite svullet i högra örat. Men proverna som togs och snabbtestades visade ingenting anmärkningsvärt. Så jag blev hemskickad med uppmaning om att höra av mig igen om det blir värre under veckan, och att ta värktabletter under tiden. Jag vet alltså inte mer nu än vad jag gjorde imorse. Så det känns som ett slöseri med tid att jag gick till vårdcentralen. Samtidigt som det såklart var bra att de kunde utesluta ett antal saker. Men det vore ju trevligt att få veta vad problemet är så att rätt åtgärder kan sättas in...

Lika för lika 🎭

Idag har jag varit på Shakespearefabriken och sett årets föreställning Lika för lika. 🎭

Självklart tog jag tuff-tuff-tåget dit. Jag ÄLSKAR att åka tuff-tuff-tåg! 😍 Även om dess tjusning kanske mattats av liiite av det faktum att jag numera bor utmed dess ordinarie färdväg och tvingas lyssna på historien om mina kvarter X antal gånger om dagen. 😅

Skådespelarna rörde sig ute i foajén innan föreställningen, och två av dem sken upp och hälsade igenkännande när de såg mig. 🥰

Jag hade aldrig sett någon version av eller läst något om Lika för lika innan, så jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Men jag misstänkte under föreställningens gång att den nog queerats till en hel del jämfört med originalet, och det stämde bra det. Och inte mig emot - en underhållande drag queen och en lesbisk tyrann var välkomna inslag, vad mig anbelangade. En pjäs från början av 1600-talet bär ju tyvärr på en massa misogyni och annat trist, så det behövs nog en del anpassningar för att den inte ska kännas helt out of place. Och det lyckades de bra med här, även om hjältinnans tvångsäktenskap i slutet skavde en hel del.

Det är för övrigt himla mycket som händer här i Vadstena denna helg. Både Medeltidsdagar på slottet och Sommarknäppen på stan och i parken. Jag gick en sväng på marknaden i parken idag. Eller rättare sagt två svängar - först kollade jag in utbudet och sedan gick jag hem och samlade mod, och på väg till tuff-tuff-tåget vågade jag till slut gå fram till ett av marknadsstånden och köpa några påsar med pärlor för att kunna göra fler vänskapsarmband till Taylor-konserterna i London i augusti.

Storslagen inledning på sommarens första minisemester 🥰💖

Jag har haft ont i huvudet och känt mig väldigt trött ett tag nu. 😴 Jag vet inte om det kanske är någon slags post-högsäsong-reaktion, eventuellt i kombination med stress över kandidatuppsatsen jag ska skriva klart nu i sommar... 🤷‍♀️ Det hjälper hur som helst varken med värktabletter eller mycket sömn. I tisdags blev huvudvärken så vidrig att jag blev tvungen att åka hem från jobbet före lunch och lägga mig i sängen med migränhuvan på. 😣 
 
Men när jag vaknade upp på onsdagsmorgonen kändes det mirakulöst nog lite bättre. 🙏 Och det var tur, för jag hade storslagna planer för onsdagskvällen - jag skulle åka till en festplats och träffa mitt finaste Lyckopiller... 
 
Det var nästan exakt ett år sedan jag träffade honom senast, och då var vi båda två ganska miserabla av olika skäl, men nu ser tillvaron betydligt ljusare ut än då. 🙏💖 Det var dock ovanligt många personer som var där för just hans skull igår kväll, så jag fick inte så mycket tid med honom innan spelningen började. Men varje gång det blev dags för en låt som någon annan i bandet skulle sjunga hoppade han ner från scenen och kom och ställde sig hos mig, så det vägde helt klart upp emot det. 🥰 
 
Han visste att jag behövde gå en och en halv timme in i spelningen för att hinna med sista bussen hem till Vadstena, och när jag vinkade hej då till honom sträckte han ut armarna för en kram så då gick jag ända fram till scenkanten och kramade honom. Och när jag slingrat mig ut från dansbanan mellan alla dansande par och vände mig om en sista gång ute i parken ropade han "Hej då, Malin!" i mikrofonen och vinkade till mig från scenen. Verkligen en "diskret" sorti för mig. 😅🥰 
 
Jag var väldigt trött men väldigt nöjd under hemresan. 💖 
 
Men tro för all del inte att jag gick raka vägen hem från bussen när jag väl kom till Vadstena. Nej, först gick jag ner till Vättern och insöp dess magiska skönhet och lugn. Solnedgången hade jag precis missat, men det var vackert ändå. Och en fin avslutning på en fin kväll. 🥰🙏 
 
Idag är jag fruktansvärt trött, men det var det helt klart värt för att få en så storslagen inledning på sommarens första minisemester. 🥰💖 Nu ska jag inte till kontoret igen förrän på tisdag. Vi får se om jag klarar mig så länge utan mina vardagsrutiner utan att bryta ihop, men jag har ganska mycket inplanerat så förhoppningsvis blir det bra. Och så har jag ju min kandidatuppsats att skriva på. Så jag ska nog få tiden att gå. 🙏 
 

14 år som singel

Jag gick in på Facebook nyss, och fick via deras minnesfunktion veta att det idag tydligen är 14 år sedan jag gick på vad jag brukar betrakta som en göra slut-dejt med L. Vi gick på bio och såg den tredje Twilight-filmen...


Det var sista gången vi träffades. Och sedan dess har jag inte haft något mer förhållande. Jag har alltså varit singel i exakt 14 år nu.

På sätt och vis känns det tragiskt om det förhållandet ska vara mitt livs enda romantiska relation. 💔 Men samtidigt tror jag faktiskt inte att jag överhuvudtaget VILL vara tillsammans med någon på det sättet igen. Efter 14 år som singel "borde" jag ju längta ihjäl mig efter en ny flickvän, men det gör jag inte. Så...jag antar att det bästa jag kan göra är att fortsätta leva mitt liv och uppskatta de människor som finns i det. Och varsamt omfamna den stora sannolikheten att jag befinner mig mer eller mindre långt ut på det aromantiska spektrumet. 🙏

Jag har för övrigt precis blivit klar med mitt maratontittande på de tre första säsongerna av Bridgerton. Och jag känner mig väldigt ace (och aro?) när jag finner det helt obegripligt hur karaktärerna är så jäkla attraherade av varandra att de bara inte kan låta bli varandras läppar och kroppar. 😅🙈

En känsla som även infann sig när jag kollade på den första trailern för det nya expansionspaketet till Sims som släpps om några veckor...


Alltså, jag bara...fattar inte. 😅🙈 Eller, jag kan inte relatera, snarare. Och jag undrar om det är resten av världen som är perverterad eller om det är jag som är pryd? 🤷‍♀️

Men nu börjar jag hur som helst känna av mina kvällsmediciner, så nu satsar jag på att sova för natten. 😴 Med förhoppning om anständiga drömmar. 😅

Bålgeting 🐝

Det har varit varmt idag, så jag öppnade fönster i både vardagsrummet och sovrummet och lade mig på sängen för att läsa teori- och metodlitteratur till kandidatuppsatsen i godan ro. Men snart blev jag avbruten av ett märkligt brummande, och till min fasa upptäckte jag en gigantisk bålgeting vid datorn. 🐝😱😱😱 Jag for upp, och skiftade mellan att följa efter och att gömma mig för vidundret. Den hittade till parfymerna och Taylor-skivorna i mitt sovrum, till prydnadssakerna ovanpå ett skåp i vardagsrummet, och slog sig slutligen förnöjt ner i ett av rummen i dockskåpet i köket. Och det var först då jag hade sinnesnärvaro nog att ta några suddiga bilder av den. Jag försökte febrilt komma på ett smidigt sätt att få ut den ur mitt hem, samtidigt som jag var i hysteriskt upplösningstillstånd och hyperventilerade så att det började likna en panikattack. Vad jag minns har jag aldrig blivit stucken av en geting förut, men med tanke på hur extremt allergisk jag är i största allmänhet så utgår jag nästan ifrån att ett getingstick skulle vara farligt för mig. Så jag var väldigt rädd idag. 😥 Men jag provade ändå att sticka in en flugsmälla som jag fått av mamma nyligen i dockskåpet, och som genom ett mirakel kröp bålgetingen snällt upp på den - och satt kvar medan jag bar den till ett vidöppet vardagsrumsfönster (som jag sedan genast stängde igen när getingen flugit sin väg). Och nu tänker jag aldrig mer ha fönstren öppna här hemma - alternativt att jag tänker investera i en jäkla massa myggnät...jag har inte riktigt bestämt mig än där.

Avsked

Jag har känt mig ganska låg hela veckan. 😔 Vilket delvis kan förklaras med PM(D)S, men främst har att göra med att två av mina närmaste chefer hade sin sista arbetsdag idag. Två jättefina personer som har varit en enorm trygghet och stöd för mig under mina första 16 månader i företaget. När de först lämnade den hemska nyheten började jag gråta. 😢 Jag trodde att jag skulle gråta idag också, men det gjorde jag faktiskt inte (även om det var nära när vi kramade varandra farväl och utbytte fina ord). Men flera andra personer har gråtit idag. Det har varit allmänt gråt- och kramkalas idag på kontoret. Och hela veckan har varit en avskedsvecka. Vi har ätit avslutningslunch med teamet och avslutningsfika med kontoret, VD har hållit fina tal och presenter har delats ut. Och det har känts både fint och sorgligt på samma gång. Jag kommer verkligen att sakna dem. ❤️ Men det har ju hänt flera gånger tidigare att gamla medarbetare har kommit tillbaka till företaget, så jag hoppas att det kan bli så med dessa två personer också, efter att de fått prova på någonting annat ett tag. 🙏

Mammabesök, Taylor-ekonomi och kollektivtrafiksdramatik

Igår var min älskade mamma i min lägenhet hela dagen. Det skulle nämligen komma några sotare och rengöra ventilationskanalerna någon gång under dagen, och mamma var snäll och passade min lägenhet för att kunna ta emot dem medan jag var på jobbet. 🙏 Hon gjorde även matlådor åt mig och hade med sig mina blommor som varit på rehab hos henne (för tredje gången 😉). Hon är så himla gullig. ❤️🙏 Och hon stannade kvar så pass länge att jag hann träffa henne en stund när jag kom hem från jobbet, vilket var himla mysigt. 🥰❤️

Kollega på förmiddagsfikat idag: "Ska du kolla på webbinariet om räntebeskedet i eftermiddag?"
Malin: "Nja, jag tror inte det."
Kollega: "De kommer nog prata om Taylor Swift."
Malin: *går tillbaka till datorn och letar fram mejlet med inbjudan och anmäler mig till webbinariet*
(Och ja, jag får tyvärr bekräfta att den där Michelson hade rätt - jag har nog aldrig bott i ett så dyrt hotellrum som natten efter konserten. 😅🙈 Och ändå satt jag och fånflinade bara av att höra Taylors namn under webbinariet. 😍😂)

När jag stod och väntade på bussen för att åka hem kollade jag i appen för att se om bussen beräknades komma i tid, och upptäckte då att det verkade ha hänt något allvarligt på resecentrum för varken tåg eller bussar trafikerade där. Jag googlade lite och konstaterade att ett misstänkt farligt föremål tydligen hade hittats där. 😱😱😱 Hoppas att det inte är så illa som det verkar, det tycks inte stå helt klart än. Men själv ligger jag nu i trygghet hemma i min säng, tacksam över att få åka direktbuss från kontoret i Linköping hem till Vadstena utan att behöva passera resecentrum. 🙏

Mysteriet med det främmande örhänget

Det är tur att jag alltid är ute i så extremt god tid när jag ska någonstans, för nu på morgonen behövde jag gå en liten extrasväng på väg till busshållplatsen. Igår hittade jag nämligen ett okänt örhänge i ett undangömt hörn av mitt badrumsskåp, och jag tänkte att de förra hyresgästerna säkert ville ha tillbaka det...

Så jag lade det i ett kuvert ihop med ett litet brev och stoppade det i deras brevlåda. De bor inte långtifrån mig nämligen, bara några hus. 😊👍

Men nu får jag lite paniktankar. Tänk om det inte är deras, tänk om det är kvarglömt från någon ännu tidigare hyresgäst och jag nu dragit igång något slags svartsjukedrama för att frun tror att mannen varit otrogen med någon som glömt kvar sitt örhänge?! 😱😱😱 Men förhoppningsvis är det bara jag som är en ångestfylld drama queen nu. Förhoppningsvis blir de jätteglada över att få igen ett saknat örhänge de trodde var borta för alltid. 🙏

Midsommarhelgen 💐

I fredags var det ju midsommarafton och då kom mamma och hennes man på besök. 💐🥰

Vi närvarade vid det traditionsenliga midsommarfirandet i Hamnparken, där Shakespearefabriken framförde en scen från årets föreställning innan dansen runt stången inleddes. 🎭💐 Jag kände mycket väl igen upplägget från de två senaste åren, men det var fint att få dela det med familjen också i år. 😊

Och så lagade mamma jättegod mat. ☺️🙏💖

Gårdagen tillbringade mamma och syrran och jag i Kolmårdens Djurpark...

Jag hade inte varit där sedan 2012 och kände mig som en fruktansvärt dålig djurrättsaktivist som åkte dit nu. 😓🙈 Men jag försökte svälja den djurvänliga propagandan som portionerades ut under dagen och inbilla mig att jag på något sätt ändå gjorde en insats för världens djur genom mitt besök. 🤷‍♀️ Jag har besökt Kolmårdens Djurpark ganska många gånger under min uppväxt både med familjen och med skolan (eftersom den ligger så nära) och jag noterade hur väldigt annorlunda det blivit, sedan jag var liten men även sedan mitt senaste besök för tolv år sedan. Det var nu väldigt mycket fokus på hur hotade djuren är i sina naturliga miljöer, föreställningarna var inga shower längre utan liknade mer domedagsföreläsningar och det trycktes väldigt mycket på vilket otroligt viktigt arbete djurparken gör för att rädda hotade djurarter och hur väl de behandlar djurparkens invånare. Och jag vet inte om det faktiskt skett en radikal förändring eller om det framför allt är en retorik för verksamhetens existensberättigande i en tid när alltfler motsätter sig att djur hålls i fångenskap i underhållningssyfte. 🤔 Hur som helst hade jag en mycket fin dag tillsammans med mamma och syrran. 🥰❤️ Och som synes köpte jag med mig "några" gosedjur hem. 😉 Fast inte den lila apan, den vann jag genom att kasta påsar på ett burktorn. ☺️✌️

Idag har jag känt mig nedstämd. 😔 En naturlig följd av dessa två intensiva glada dagar. Jag brukar bli låg efter att jag har varit riktigt glad. Det är som typ en sorg, när något jag sett fram emot och som varit riktigt roligt plötsligt är över. 💔 Sedan misstänker jag starkt att jag även har PM(D)S idag, vilket ju inte är jättebra tajming. 😖 Men jag har försökt hantera det hela genom att prata med syrran och mamma i telefon, baka vaniljhjärtansmuffins utifrån ett recept jag hittade i en blogg, spela Sims, arbeta med kandidatuppsatsen och utföra mina vanliga söndagssysslor här hemma. Och nu ska jag nog snart gå och lägga mig och kolla på några avsnitt av Bridgerton som jag nyligen börjat med på Netflix. Jag har inte läst böckerna och är lite rädd för att göra det, då jag förstått från diskussioner i diverse Facebook-grupper att det gjorts stora förändringar vid adaptionen. Någon som har läst böckerna och kan rekommendera eller avråda mig i denna fråga? Jag älskade första säsongen och maratontittade på den. 😍 Men nu är jag i början av andra säsongen och stör mig på allt och alla (vilket eventuellt kan vara PM(D)S-relaterat 😅), kärleksparet som står i centrum denna säsong känns bara konstlat och jag blir irriterad av insikten om att de kommer bli tillsammans snart. 🙄

Har pluggande blivit för lätt för mig?! 😂

I måndags morse möttes jag av ett lättat "Åh, hon är här!" när jag anlände till kontoret, en kvart sen på grund av busshaveri. 🚌 Himla trevligt mottagande. 🥰 De var oroliga att jag skulle vara sjuk, vilket hade varit jäkligt dålig tajming med tanke på att det var deadline för att lämna in privata inkomstdeklarationer med byråanstånd i måndags. 😅 Men läget var under kontroll, ingen i teamet kändes särskilt stressad och vi firade vår gemensamma prestation med att äta hallon- och rabarberpaj. 🥧😍 Och efter jobbet bar det av till kontoret i Norrköping för koncernens gemensamma sommarfest. Det var samma upplägg som förra året, något jag som trygghetsberoende vanemänniska uppskattade väldigt mycket. Spel, tipspromenad, foodtruck, tal och mingel. Jag satt förstås mest ner tillsammans med mina närmaste kollegor och pratade med dem, mingel är verkligen inget för mig. Men det var fler som kände likadant, så det var inga konstigheter. 😊 
 
I tisdags eftermiddag hade jag handledning för min kandidatuppsats i litteraturvetenskap. 📚 Det kändes jättebra, min handledare var väldigt peppande och kom med en massa bra feedback och råd till mig. 🙏 
 
Och igår kväll var det styrelsemöte med Pride-familjen. 🏳️‍🌈 Vi fortsatte utvärdera årets festival och planerade lite framåt. Det kändes bra, även om jag var väldigt trött. 😴 Tack och lov var mötet digitalt, så jag satt hemma och kunde gå och lägga mig när det var klart. 
 
Sommararbetstiden började förresten gälla i måndags. Vilket innebär att heltidsarbete fram till och med sista augusti består av sjutimmarsdagar. 👍 Himla trevligt. Även om det för min del inte innebär kortare arbetsdagar, eftersom min direktbuss bara går en gång på morgonen och en gång på eftermiddagen. Men jag kommer samla på mig en jäkla massa flextid i sommar. 😁 Idag är det för övrigt bara fyra timmars arbetsdag, eftersom det är midsommarafton imorgon. 💐 Så jag flexade ut helt och hållet och tog ledigt idag. Och det var nog bra, för jag vaknade upp med ont i halsen imorse och har sovit större delen av dagen. 🤒 Förhoppningsvis är det bättre till imorgon. 🙏 
 
Imorse kom betygsrapporteringen för vårterminens sista kurs. Och jag skämdes nästan när jag såg att jag fått VG och en massa beröm från läraren. För jag har nog aldrig varit så oengagerad i mina studier som jag har varit den här sista halvan av vårterminen, när allt fokus legat på min flytt hit till Vadstena. Jag har väl ägnat någon dag åt att läsa kurslitteraturen och ett par dagar åt att skriva uppgifterna och inte känt att jag haft koll överhuvudtaget. 🙈 Ändå bestod återkopplingen av lovord om god förståelse för teorierna, välgrundade och balanserade resonemang, god redogörelse och analys, självständigt och reflekterande sätt, insiktsfulla frågor som visar att jag är insatt, påfallande välskriven och tydligt strukturerad text...och jag känner bara att jag inte riktigt förtjänar detta. 😅🙈 Eller är det helt enkelt bara så att jag efter 17 års högskolestudier och 735 avklarade högskolepoäng kan det här så bra att jag knappt behöver anstränga mig längre? Det känns nästan lite sorgligt i så fall. Tur då att jag har en kandidatuppsats att skriva klart i sommar, det är åtminstone mer utmanande än dessa kurser på A-nivå som jag tydligen kan klara galant även när jag gör det halvhjärtat...

Lite sliten

Den här veckan har jag varit väldigt trött. 😴 När jag har kommit hem från jobbet har jag i princip bara ätit och gjort mig i ordning och tagit mina kvällsmediciner och gått och lagt mig. Jag har inte orkat greja med någonting här hemma och inte orkat blogga. 😴

Det är slutspurten av högsäsongen nu. Och i tisdags och onsdags kände jag mig riktigt stressad. På en nivå så att jag mådde dåligt. 😵 Och det var såklart himla jobbigt. Men samtidigt är jag så tacksam över att stressen infinner sig först nu, veckan innan deklarationsdeadline, och inte har hållit i sig hela våren som jag är van vid. Det är så fin stämning i teamet och vi peppar och stöttar varandra under denna tuffa period, vilket gör att det känns riktigt hanterbart. 🙏💖

Imorgon ska de sista privata inkomstdeklarationerna lämnas in, och sedan kan jag slappna av lite. Eller kanske inte, för jag kommer ju ha fullt upp ändå. 😅 På måndagskvällen är det sommarfest med hela koncernen, på tisdag eftermiddag har jag handledning för kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap, på onsdag kväll är det Pride-möte och under midsommarhelgen ska jag umgås med familjen. Så...vi får se när jag har tid och ork att blogga härnäst. 😉

18 år 💖

Idag är det 18 år sedan 18-åriga Malin tog studenten. Ett halvt liv sedan! Herregud, vad tiden går fort... 😅🥰🙏💖

Valdagen

Idag är det EU-val, och jag hoppas verkligen att du gjort din demokratiska plikt och gått och röstat. Om inte så har du fortfarande några timmar kvar på dig att göra det. Och om du inte vet vad du ska rösta på finns Valkompassen som hjälp för att se vilket parti du sympatiserar mest med. Inte för att den var till någon direkt hjälp för mig, den visade mest på min partitillhörighetsförvirring... 😅🙈


Sedan jag efter flera års politisk depression mer eller mindre gett upp om F! så har jag känt mig väldigt vilsen partipolitiskt, jag gillar/gillade verkligen F! och känner mig inte riktigt hemma någon annanstans. 😔 Och som synes i mitt testresultat verkar jag mer eller mindre sympatisera med alla etablerade partier utom de värsta idioterna. Så...det är lite oklart. 😅

Men jag har också i flera års tid umgåtts mycket med aktiva vänsterpartister och influerats av dem. Och igår kom en av dessa, en kille från Pride-familjen, hit till Vadstena och höll tal inför valet. Och jag gick såklart till torget för att lyssna på det och umgås med honom en stund. Han presenterade mig för den lokala partiföreningen här i stan. Och jag gav slutligen vika för hans flera år långa övertalningskampanj och blev medlem i partiet. 😅 Jag känner mig dock inte som en "riktig" vänsterpartist, jag känner mig fortfarande vilsen. Men...samtidigt ser jag inget annat alternativ just nu, i den kalla och människofientliga samhällsutveckling som de flesta andra partier är mer eller mindre aktiva i att driva på. Så jag tar väl och hänger hos vänstern ett tag, och ser om jag kommer "bo in mig" där eller inte. ❤️