Idag är det sex år sedan kissen somnade in. Det är en fruktansvärd årsdag som jag alltid mår skit på. Och jag har absolut varit svajig i mitt mående även i år, igår var jag arg och idag har jag känt mig lite låg. Men inte så illa som tidigare år. Jag har inte gråtit någonting. Jag har till och med känt mig lite glad och energisk idag. Det här är den mest stabila årsdagen jag upplevt hittills. Och den första årsdagen när jag faktiskt gått och jobbat som vanligt - tidigare år har den antingen infallit under helgen eller så har jag tagit en semesterdag. Och jag har varit riktigt effektiv och produktiv idag. 

 

Börjar jag äntligen läka nu? När jag kan hantera årsdagen utan att gå fullkomligt sönder. Jag har haft svarta kläder och ett vitt kattörhänge på mig idag, jag har haft "Ronan (Taylor's Version)" på repeat, jag har tänkt mycket på kissen och nu har jag tänt ett ljus för henne. En stillsam men inte helt förtvivlad minnesdag (men jag ska väl inte säga för mycket kanske, för dagen är ju inte slut än).