Fotografering pĂ„ jobbet đž
Idag har vi haft fotografering pĂ„ jobbet hela dagen. đž Det var bĂ„de roligt, skitjobbigt, spĂ€nnande och utmattande. Till att börja med kom det dit en makeupartist för att sminka oss. Och jag tyckte att det kĂ€ndes jĂ€ttelĂ€skigt, men jag anmĂ€lde mig Ă€ndĂ„ som frivillig att sminkas först - skönare att fĂ„ det avklarat direkt Ă€n att gĂ„ och vĂ€nta (förvĂ€ntansĂ„ngest Ă€r fan den vĂ€rsta formen av Ă„ngest đ). Och makeupartisten var jĂ€tteduktig och trevlig och hĂ€nsynsfull, sĂ„ egentligen var det en positiv upplevelse - men jag hade Ă€ndĂ„ sĂ„ mycket stresspĂ„slag att min skjorta var sjöblöt under armarna efterĂ„t. Men resultatet blev jĂ€ttefint, och det kĂ€ndes extra speciellt eftersom jag ju aldrig sminkar mig annars och inte har gjort pĂ„ mĂ„nga Ă„r. SĂ„ jag var ju tvungen att dokumentera detta...
SjĂ€lva fotograferingen strĂ€ckte sig som sagt över hela dagen och jag var med vid lite olika tillfĂ€llen under dagen (och dĂ€remellan smet jag in till min dator och Ă€gnade mig Ă„t den betydligt mindre obehagliga sysselsĂ€ttningen bokslutsarbete). Först skulle jag sitta vid en dator och lĂ„tsas jobba fast med blicken in i kameran (och eftersom det var första fototillfĂ€llet för dagen och jag inte hade hunnit komma in i det Ă€n utgĂ„r jag ifrĂ„n att jag sĂ„g superstel och fullkomligt livrĂ€dd ut đ). Sedan skulle jag och tre kollegor sitta runt ett bord, med dator och surfplatta och kaffekoppar som rekvisita, och lĂ„tsas ha nĂ„got slags möte. Sedan skulle jag och en till sitta och diskutera framför en bĂ€rbar dator. Och sedan bad fotografen en av oss att stanna kvar för att ta nĂ„gra andra bilder tillsammans med en annan kollega, och trots att jag jĂ€mrat mig och försökt hitta första bĂ€sta möjlighet att fly fĂ€ltet under mötesfotograferingen anmĂ€lde jag mig som frivillig för detta. Jag hade liksom en ganska ambivalent instĂ€llning till det hela - Ă„ ena sidan var det skitjobbigt och jag hade konstant Ă„ngestpĂ„slag och ville bara springa och gömma mig, men Ă„ andra sidan sĂ„g jag det som jĂ€ttebra trĂ€ning och ett steg framĂ„t i min personliga utveckling.
FramĂ„t slutet av dagen tog vi en gruppbild, dĂ€r jag blev placerad lĂ€ngst fram i mitten - vilket kĂ€ndes bĂ„de lĂ€skigt och roligt. Och som den stora, lĂ€skiga finalen pĂ„ fotograferingen blev det dags för de individuella portrĂ€ttbilderna. Jag misstĂ€nker att det fanns en tanke bakom det, att de "viktigaste" bilderna togs sist nĂ€r vi hunnit bli som mest avslappnade - Ă„tminstone hade det den effekten pĂ„ mig, och fotografen behövde inte ta alls mĂ„nga bilder förrĂ€n hon var nöjd. đ
Jag kÀnde mig bÄde glad, stolt och utmattad nÀr jag gick hem pÄ eftermiddagen. Och jag brydde mig faktiskt inte om att byta om frÄn den blÄ skjortan med företagsloggan pÄ som jag haft pÄ mig hela dagen - imorse kÀnde jag mig sjukt obekvÀm med att ha pÄ mig nÄgot annat Àn en klÀnning, i synnerhet nÄgot sÄ stelt och höghalsat och lÄngÀrmat som en skjorta, men jag vande mig under dagen och lÀt linnet jag haft pÄ mig pÄ morgonen ligga kvar i packningen istÀllet för att byta tillbaka till det. Jag kavlade dock upp Àrmarna och knÀppte upp en extra knapp i halslinningen, för att kÀnna mig liiite mer som mig sjÀlv.
VĂ€l hemma uppstod ett nytt problem - hur fan skulle jag fĂ„ bort sminket?! đ€ Jag Ă€gnade ovanligt mycket tid Ă„t ansiktsrengöring medan jag duschade - men efterĂ„t sĂ„g jag Ă€ndĂ„ ut som en tvĂ€ttbjörn runt ögonen och hade fortfarande som en slags hinna över huden i hela ansiktet. đ±đ±đ±
SĂ„ det blev ett varv till i duschen, vilket resulterade i att jag bara har lite svart kvar runt ögonen nu - men fortfarande som en hinna över huden. Hoppas att det gĂ„r bort vartefter, för jag har ju ingen lust att investera i nĂ„gon slags sminkrengöringsprodukter som jag aldrig kommer ha anvĂ€ndning för igen efter det hĂ€r. đ
NĂ„vĂ€l. Nu ska jag försöka sova. Jag Ă€r verkligen helt slut efter en hel dag av sĂ„ extrem social exponering. đŽđŽđŽ FĂ„r hoppas att tutandet nere pĂ„ gatan slutar snart, sĂ„ att jag kan somna. Det Ă€r en massa tonĂ„rsbarn i vita mössor som Ă„ker runt och firar att de gĂ„tt ut gymnasiet nĂ€mligen. Lustigt nog Ă€r det idag exakt 14 Ă„r sedan jag sjĂ€lv gjorde detsamma...
Kommentarer
Trackback
