...ännu en NYCKELPIGA! 🐞 Seriöst. Hur många är de egentligen? Och vad vill de mig? Kommer jag fortsätta hitta en ny varje dag nu hela vintern?! 😱

Nåväl. Så länge de håller till i badrummet istället för att trassla in sig i mitt hår och väcka mig mitt i natten är det väl okej. Ja, det är faktiskt nästan lite mysigt med dessa små husdjur. 🐞 Jag stängde badrumsskåpet försiktigt efter mig imorse för att inte skrämma den nya hyresgästen.

På vägen till jobbet postade jag min "lilla" hög med julkort...

36 stycken landade det på i år. 🎄 Jag hoppas innerligt att jag inte har glömt någon som "borde" få ett julkort av mig, det skulle kännas jättedumt. 😱 Men jag tror inte det, det är flera veckor sedan jag började skriva på årets julkortslista (jag skriver en ny varje år) och har således haft lång tid på mig att komplettera den. Vad jag vet är det bara en person jag tänkt skicka till som inte kommer få något kort, en ny bekantskap med ett tämligen vanligt namn som bor någonstans i Stockholm...jag lyckades helt enkelt inte hitta hennes adress, trots flitigt detektivarbete. Men hon förväntar sig knappast ett julkort från mig, så det är nog lugnt. 🤷‍♀️

Idag har jag gått utbildning på distans större delen av dagen på jobbet. "Aktuella årsredovisningsfrågor i K2 och K3" heter kursen, som kommer fortsätta imorgon också. Syrran lät måttligt intresserad när jag nämnde kurstiteln. 😉 Men för mig är den jättespännande. 😊👍 Som typ alla kurser inleddes förstås även denna med en presentationsrunda. 😱 Eller, det var snarare som ett upprop - när mitt namn lästes upp skulle jag säga "Ja, jag är här" typ. Och det var det enda jag behövde säga under hela dagen, sedan var det bara lärarna som pratade. Så det var ju betydligt mer hanterbart än förra veckans skräckupplevelse, men jag fick ändå ångestpåslag av det. Imorgon kommer vi att ha en del gruppdiskussioner, och det fasar jag förstås inför, men jag hoppas och tror att jag kommer klara av det eller åtminstone ta mig igenom det.