Idag var jag tillbaka på jobbet igen. Jag är absolut inte helt hundra, men tillräckligt pigg för att föredra kontoret framför sjuksängen. Dessutom var jag ute och gjorde några ärenden igår eftermiddag, så då skulle det ha känts omoraliskt att stanna hemma idag... 

 

Och nu är det den 1 februari och bara en månad kvar tills jag börjar på min nya arbetsplats. OMG!!! Nu börjar det verkligen bli PÅ RIKTIGT. Jag är både förväntansfull, sorgsen, livrädd och peppad. Det ska bli otroligt spännande att genomgå den här stora förändringen. 

 

Efter jobbet gick jag till apoteket för att be om hjälp med att ladda en av mina inhalatorer. För jag klarar verkligen inte av det själv. Första gången gjorde apotekspersonalen det åt mig, andra gången lyckades jag efter mycket om och men göra det själv, tredje gången gick hela skiten sönder när jag försökte - och nu fjärde gången försökte jag inte ens själv utan sökte hjälp direkt. Jag var rätt nojig när jag stod där inne på apoteket och väntade på min tur, för jag tänkte att de kanske inte alls skulle ha lust att hjälpa mig med en produkt som jag köpt på nätet hos en annan apotekskedja... 

 

Men jag hade inte behövt vara orolig, jag fick träffa en vänlig dam som sa att hon mycket väl förstod att jag inte klarade av att göra det här själv för det är verkligen en sjukt svårhanterlig grej. Medan hon fixade inhalatorn åt mig ondgjorde hon sig över dess konstruktion och berättade anekdoter om andra kunders problem med eländet. Jag blev väldigt tacksam över att få det fixat, lättad över att det gick så friktionsfritt, stolt över att jag vågade be om hjälp - och frustrerad över att BEHÖVA hjälp med detta. På riktigt, ska jag behöva gå till apoteket typ en gång i månaden bara för att kunna använda min inhalator?! Sjukt orimligt... Men det är väl bara att acceptera läget. Himla snällt att jag får hjälp hur som helst. 

 

Nu ikväll har jag varit på Pride-möte. Det första mötet med programgruppen inför årets festival. Det känns peppigt. 🏳️‍🌈 Jag var lite nervös inför det också, eftersom det inte bara var folk jag känner utan även nykomlingar och jag visste inte hur många som skulle dyka upp. Men vi blev bara fyra personer och det kändes himla bra. 

 

Idag fick jag förresten hem ett paket med en massa underbara klänningar som jag beställt som en liten present till mig själv...