Jag slumrade in redan vid niotiden igår kväll. Och vaknade i ren panik när det började explodera som i den värsta krigszon utanför runt tolvslaget. Jag var för trött för att masa mig upp ur sängen och beskåda det hela, men såg i alla fall lite ljusglimtar runt rullgardinskanterna. Jag låg mest där och väntade på att det skulle bli tyst och lugnt igen så att jag kunde somna om. 

 

Och nu är det nytt år. Det känns fortfarande lite jobbigt, att något gammalt tar slut och något nytt tar vid. Men jag vänjer mig nog. Till att börja med har jag väldigt roliga saker inplanerade det här året - musikaler, teater, opera...ett återupptagande av mina studier, regelbundna bågskytteträningar och möten med F!-styrelsen och Pride-familjen...det mest fantastiska pridefirandet i Norrköping hittills...min årliga retreat i Vadstena...och, icke att förglömma, Taylors konsert i Norge i sommar! 

 

OMG, nu när jag tänker på alltihop så ser jag ju riktigt fram emot den här våren och sommaren! Och jag har välgrundade förhoppningar om att det på jobbfronten kommer bli den mest uthärdliga högsäsongen någonsin. Så jag kanske faktiskt INTE behöver bli sönderstressad och må skitdåligt i år, vilket känns otroligt skönt och befriande. 

 

År 2020...välkommen!