Jag gick förbi mataffären på väg hem från jobbet för att köpa lussekatter (för att förhindra att jag äter upp fikabrödet jag bakat innan jag hinner bjuda gästerna på det imorgon 😉). Och jag valde att för en gångs skull använda en av snabbkassorna, vilket jag i princip aldrig gör eftersom jag tycker att det är ganska besvärligt. Men nu hade jag syrran i örat och ville gärna fortsätta prata med henne, och därför kändes snabbkassa som en bra idé idag. 📱 Och allt gick bra, om än lite fumligt på grund av ovana, tills jag skulle få kvittot. Då kom det inget kvitto! Men jag behövde ju ha kvitto för att komma ut ur butiken! 😱 Jag höll på att freaka ut, men syrran sa åt mig att hitta någon personal att förklara situationen för. Att haffa någon personal som gick runt i butiken var otänkbart (det gör jag ALDRIG när jag undrar över något, då går jag hellre därifrån med obesvarade frågor), så jag ställde mig i kassakön. Och jag var jättenervös när det blev min tur. Men det gick bra. Jag förklarade att jag handlat i snabbkassan men inte fått något kvitto, och jag vet inte om det var min stamkundsstatus eller min ärliga uppsyn eller om kassörskan bara inte brydde sig, men hon lät mig passera kassan utan att på något sätt verifiera mina uppgifter. Och jag kände mig så himla lättad. Jag skrev till syrran att allt gått bra, och hon försäkrade att sådant här händer mycket sällan - som en underförstådd uppmuntran att jag ska våga fortsätta använda snabbkassor. Men nej...jag håller mig nog till de pålitliga vanliga bemannade kassorna i fortsättningen.