Retreat i Vadstena - dag 2
Imorse var jag trött. đŽ Jag Ă€r sannerligen inte van vid att vara vaken sĂ„ sent som jag var igĂ„r. Men det var det vĂ€rt. Det var en mycket fin dag. đ Idag har det ocksĂ„ varit en fin dag, om Ă€n nĂ„got mindre aktivitetsfylld. Jag inledde dagen med att ta en promenad bort till brevlĂ„dan och posta tvĂ„ vykort och Ă„tervĂ€nde till hotellet lagom till frukost. Det Ă€r ett vĂ€ldigt litet hotell det hĂ€r, sĂ„ vi gĂ€ster hĂ€lsade pĂ„ varandra i frukostmatsalen. Det kĂ€ndes fint och gemytligt. Jag försökte Ă€ta lĂ„ngsamt (vilket jag inte Ă€r van vid) och sedan Ă„tervĂ€nde jag till mitt rum för att vila lite.
Dagens projekt var att besöka klostermuseet, vilket jag gjorde sÄ fort det öppnade pÄ förmiddagen. Jag kom dit cirka en timme innan dagens första guidade tur, sÄ jag gick runt sjÀlv först. Jag har varit dÀr förut, för ett antal Är sedan, och kÀnde igen miljöerna ganska bra. Allting var vÀldigt fint och jag blev riktigt andaktsfull - en kÀnsla som kulminerade nÀr jag besökte rummet med Heliga Birgittas reliker.
Jag gick till museibutiken för att köpa nĂ„got Birgitta-relaterat, och nĂ€r tjejen bakom disken fick syn pĂ„ mina feministiska tygmĂ€rken pĂ„ ryggsĂ€cken blev hon alldeles till sig och började berĂ€tta för mig om inflytelserika kvinnor som prĂ€glat Vadstena genom historien. Det gjorde mig glad. âïžâ Förutom en liten Birgitta-figur köpte jag en bok om kvinnor i Birgittas fotspĂ„r.
Utanför museet. Jag tog inga bilder dĂ€r inne. Det stod att man fick göra det endast för privat bruk, men Ă€ven om min blogg Ă€r ganska liten Ă€r jag tveksam till om publicering i den klassas som privat anvĂ€ndning. đ€
Sedan började den guidade turen. Det var en intressant liten specialtur med fokus pÄ Birgitta, som började inne pÄ museet och avslutades i den intilliggande klosterkyrkan.
Heliga Birgitta.
Ateist pÄ andaktsfullt studiebesök.
Vid guidningens slut inleddes en mĂ€ssa som guiden sa att vi gĂ€rna fick delta i. Och hör och hĂ€pna men det gjorde jag faktiskt! đČ Jag satte mig pĂ„ en egen rad nĂ€stan lĂ€ngst bak och kĂ€nde mig sjukt obekvĂ€m samtidigt som det Ă€ndĂ„ var lite spĂ€nnande. Jag varken sjöng med i sĂ„ngerna eller rabblade med i bönerna, men jag lĂ€ste i programmet och höll koll pĂ„ var vi var nĂ„gonstans och jag reste mig och satte mig nĂ€r alla andra gjorde det. Vid ett tillfĂ€lle vĂ€nde sig de tvĂ„ personerna framför mig om och log mot mig och tog min hand och önskade mig "Herrens frid" eller nĂ„got sĂ„dant och jag blev fan skrĂ€ckslagen men försökte spela med sĂ„ gott jag kunde. Ănnu mer skrĂ€ckslagen blev jag nĂ€r det blev dags för nattvarden och jag trodde att jag skulle bli tvungen att delta, men upplĂ€gget var sĂ„dant att de församlade fick gĂ„ fram till prĂ€sten och ta nattvarden sĂ„ jag kunde lugnt sitta kvar pĂ„ min plats. Jag har aldrig tagit nattvarden förut och vet liksom inte riktigt hur det gĂ„r till, samtidigt som det kĂ€nns himla krystat att delta i en ritual som inte betyder nĂ„gonting för mig men som Ă€r jĂ€tteviktig för alla andra nĂ€rvarande (det var "illa nog" att jag överhuvudtaget befann mig i kyrkan under mĂ€ssan).
EfterĂ„t gick jag (sĂ„klart đ) ner till vattnet och satte mig pĂ„ en bĂ€nk. Men jag kĂ€nde mig fortfarande vĂ€ldigt trött och begav mig snart till mitt hotellrum - och Ă€gnade resten av eftermiddagen Ă„t att sova. đŽ Funderade pĂ„ att gĂ„ en kvĂ€llspromenad nu nĂ€r jag Ă€ntligen vaknat till, men tror att jag stannar i mitt rum faktiskt. Det Ă€r lugnt och behagligt hĂ€r och jag Ă€r fortfarande trött. Det blir nog en tidig kvĂ€ll ikvĂ€ll. đŽ
Kommentarer
Trackback
