Idag har jag INTE gråtit. Woohoo, liksom. Efter tre dagar i rad med tårfloder verkar det råda torka i tårkanalerna just nu. Men jag räknar inte med att det håller i sig - jag ska ju till psykologen igen på måndag och då lär ju allt rasa igen... Fan, vad det är JOBBIGT att gå i terapi! Allting jag kapslat in så fint bara väller fram och får mig att undra om det här besynnerliga välmåendet jag upplevt större delen av hösten bara var en illusion. 🤔

Men idag har jag som sagt inte gråtit. Och vi har plockat fram julsakerna på jobbet, något som alltid gör mig barnsligt lycklig. 🎄 Kollegorna, som samtliga har barn, ler välvilligt åt min entusiasm och ser mig nog mer eller mindre som en liten flicka i dessa sammanhang.

Och i vissa avseenden vore det fint att få vara liten och inte ha upplevt somliga saker. Idag har jag slutligen tvingats konstatera att ett utslag jag haft ett tag och som jag in i det längsta försökt bortförklara för mig själv som akne (i underlivet?!) faktiskt är ett herpesutbrott. Jag blir så ledsen varje gång jag får ett utbrott. Känner mig smutsig och äcklig och miserabel. Och förbannad. Jag borde inte ha kunnat få det i en monogam relation där båda var oskulder innan... 😡 Men men...nu är det som det är. Och syrran hittade faktiskt nyligen någon studie om att det kan vara på väg ett botemedel mot herpes. Det vore underbart! 👏

Förresten, att min blogg stängdes ner igår berodde visst på något fakturastrul mellan bloggleverantören och webbadressleverantören. Men nu är bloggen som synes igång igen och jag fick sex månaders gratis premiummedlemskap som plåster på såren. En fin gest som jag inte hade väntat mig, det kom som en trevlig överraskning. 😊