Jag tycker synd om dem som inte förstår det här
Musikalbesök nummer 7. Personalen bara: "Du var här igår också?!" Och när jag skulle gå in i salongen kom följdfrågan, varför jag går och ser den så många gånger. Jag pep fram att "den är bra". Men alltså, frågan borde egentligen vara varför inte ALLA går och ser den såhär många gånger?!
"Jag är som jag är.
Skyll mig för stolt
eller besvärlig.
Jag trummar min låt,
oljud för er,
för mig är den HÄRLIG!"
I väntan på att dörrarna till salongen ska öppnas.
Allra längst fram, mellan mitten och kanten. En av Les Cagelles log stort emot mig och tryckte min hand. Vet inte om det var igenkänning, men det kändes så.
Eftersom jag visste exakt när och var Mercedes skulle dyka upp och att det var tillåtet att fota henne och eftersom jag hade en sådan epic plats idag satt jag beredd med mobilen i högsta hugg när hon gjorde sin plötsliga entré.
Jag tog mig friheten att slå mig ner på scenkanten i väntan på andra akten. Fortfarande lite snyftig efter första akten.
Kommentarer
Trackback