Har lyssnat på Broder Daniel hela morgonen och förmiddagen. Vilket brukar vara en indikation på att jag är asdeppig. Men nej, jag mår hur bra som helst. Så jag fattar inte varför jag prompt vill lyssna på den här mörka musiken. Den gick väldigt mycket på repeat när jag var yngre och livet såg dystert ut, men nuförtiden blir det som bekant mest Taylor och annan fluffig och söt musik. Broder Daniel och Weeping Willows och annat mörker står mest och samlar damm i CD-hyllan. Förutom idag, idag är det Broder Daniel som gäller. No idea why.