Var på en loppis och hittade en bilderbok baserad på en av mina absoluta favoritserier från när jag var liten. De vilda djurens flykt, någon som kommer ihåg denna pärla? Jag blev så himla lycklig när jag hittade den boken!

 

 

Tanten i kassan på en annan loppis krävde att få titta i syrrans och mina kassar (från föregående loppis) när vi kom in i lokalen. Som om hon ville kontrollera vad vi hade med oss in. Som om hon misstänkte oss för att vilja sabotera eller snatta. WTF?!? Vi borde förstås inte ha köpt någonting på den loppisen, men det gjorde vi i alla fall. Fast inte så mycket.

 

Loppisrundan avslutades med ett besök på ett café. Och självklart var det en blond söt tjej som jobbade där. Varför är det alltid det, jag blir ju asnervös och kan knappt beställa ju! :O Men på något sätt lyckades jag ändå klämma fram två-chokladbollar-med-kokos-och-ett-wienerbröd utan att svamla alltför mycket. :P

 

Efter loppisrundan tog vi en tur i centrum också. Och då hamnade vi äntligen hos frisören (tanken var väl att jag skulle klippa mig runt midsommar någon gång, men det blev liksom aldrig av - förmodligen på grund av att jag avskyr att gå och klippa mig). Eftersom jag håller på och sparar ut fick frisören bara ta lite på topparna, någon centimeter sådär. Jag fick resa mig ur frisörstolen efter bara sisådär fem-tio minuter och det syntes knappt någon skillnad på mitt hår. Men jag fick ändå betala 400 spänn för det! Hutlöst och orimligt att ta lika mycket betalt som för en avancerad 30-minutersklippning, det hade väl räckt med kanske 200 eller något? Jag blev upprörd och bestämde mig för att aldrig gå till den salongen mer, men jag sa självklart ingenting där och då utan betalade snällt och tackade för mig.

 

I en butik köpte jag bland annat en Trassel-målarbok och ett glittrigt trollspö med en fjäril på. Tjejen i kassan sa någonting om att "det här är till någon som gillar prinsessor, förstår jag" och jag bara muttrade någonting till svar. Jag kunde ju inte tala om att det var till mig själv liksom, och jag har jättesvårt för att ljuga (även om sådana här enkla grejer).

 

I två av butikerna vi var inne i spelade de Taylor-låtar. :D "Shake it off" och "Red". Som en början på den nya eran och en avslutning på den gamla (även om det knappast var butikernas syfte). Nya albumet släpps ju nu på måndag (och är såklart redan på väg till mig med posten) och markerar början på 1989-eran. Därmed är Red-eran slut, och det jag kommer minnas mest från den är förstås konserten i Los Angeles i augusti 2013. Mitt livs första (men absolut inte sista) Taylor-konsert! :D Still starstrucked...

 

 

Det är alltid roligt att umgås med syrran. Det finns ingen som förstår mig så bra och som jag kan känna mig så avslappnad tillsammans med som hon. :) Tack för en innehållsrik dag, favvosyster! <3