Klippet nedan sprids just nu i sociala medier och skapar minst sagt upprörda debatter. Filmen gjordes som ett socialt experiment för att se hur folk reagerar när de blir vittne till partnervåld i en hiss...

 

 

Av 53 personer är det bara en enda som ingriper. Övriga låtsas antingen inte se, eller så sneglar de bara lite men säger ingenting, en uppmärksammar paret på att hon "faktiskt också är där" och ber dem vänta med sitt bråk tills hon fått kliva ur hissen...och sedan till slut är det äntligen en kvinna som ingriper och hotar med att ringa till polisen.

 

Det råder totalt Rage Mode på Facebook just nu, människor är jätteupprörda och spyr ut sin avsky över alla de 52 personer som inte ingrep.

 

Men vet ni vad? Jag skuller högst sannolikt inte heller ingripa. Reagera? Javisst! Men inte på ett önskvärt sätt. Jag skulle troligen få panik, krypa ihop i ett hörn av hissen och sedan springa gråtande därifrån - och ägna resten av dagen åt att våndas över att jag inte gjorde någonting för att hjälpa den stackars tjejen. (Typ så reagerade jag en annan gång när jag faktiskt blev vittne till en liknande situation.)

 

Nu tror jag givetvis inte att alla människorna som klev in i den där hissen har social fobi och kan ursäktas på grund av det. Och jag tycker det är fruktansvärt att nästan ingen ingrep. Men att avfärda samtliga 52 som empatistörda, egotrippade, kvinnohatande idioter tycker jag känns fel.

 

Min supercoola syster skulle troligen ha skällt ut det misshandlande aset och släpat med sig tjejen ut ur hissen och ringt polisen. Men alla har inte det civilkuraget, eller det medmänskliga intresset. Jag har det andra, men inte det första...men hur många har båda?