Hold on, never turn back...
Jag har en tendens att lyssna på en och samma låt om och om igen på min mp3. Och jag brukar för det mesta lyssna på låtar som passar till min sinnesstämning.
Idag har jag nästan bara lyssnat på "Mine".
Imorse var det dags för den fruktade utfrågningen. Chefen hade tydligen lovat att skjutsa mig dit, men det hade visst försvunnit bland all oro som fyllde mitt sinne - så jag GICK flera kilometer till kunden ifråga (chefen ringde när jag precis hade kommit fram och frågade var jag höll hus någonstans eftersom han inte kunde hitta mig på kontoret). Ångestmonstret tog över för en liten stund och sa att jag inte vågade gå in i kundens lokaler, så jag stod och velade lite utanför. Men så tog jag kommandot igen, och travade in.
Det är något visst med revisorsyrket. Alla darrar av skräck och har sådan respekt för en. Nävars...men något ditåt. Man känner att man har en viss status i alla fall. Fast idag var det inte mig kunden behövde vara rädd för, utan utfrågarna från Skatteverket (de är visst ännu läskigare än revisorer). Jag var mest där som moraliskt stöd. Jag behövde knappt säga ett ljud, bara sitta där och se myndig ut i några timmar och sedan var det bara att ringa till chefen och be honom komma och hämta mig.
Det var ju inte alls farligt.
Och väl tillbaka på kontoret fick jag ringa till supporten. Jag frågade en kollega om hon eller jag skulle göra det, och det var bara en liten del av mig som innerligt önskade att hon skulle göra det. Resten av mig ville ringa själv.
Det värsta med att ringa till supporten är att man blir placerad i kö och inte vet om man ska behöva sitta där i en minut eller tjugo minuter...så jag sitter liksom och harklar mig och känner hur hjärtat far som en studsboll mellan ryggen och bröstet och hur andningen blir ansträngd. Inte alls trevligt.
Men efter en stunds vånda fick jag prata med en sympatisk ung dam, vi pratade i säkert tjugo minuter och det kändes helt okej. Efteråt var jag jättestolt.
Och sedan var det personalmöte. Och jag tog FRIVILLIGT upp flera ämnen till diskussion. Wow.
Det har varit en "Mine"-dag, helt enkelt. :-)
Do you believe it?
We're gonna make it now
I can see it
I can see it now
We're gonna make it now
I can see it
I can see it now
Kommentarer
Lillasyster
Yay! Tycker du var väldigt duktig :)
Svar:
The Worrying Kind
Caroline
Sjukt bra jobbat! Var stolt! :)
Svar:
The Worrying Kind
Trackback