Nu är den mänskliga berg- och dalbanan Malin uppe på toppen igen
Gårdagen började med att kissen tuggade i sig några viktiga papper. Och på jobbet väntade ett hatbrev från Karmanjaka. Det bådade ju gott för resten av dagen...
Men det blev faktiskt en bra dag. Mötte syrran på stan efter jobbet. Och när vi kom ut från mataffären stötte vi ihop med tjejen jag har en crush på. Och jag tänkte, enligt min vanliga världen-kretsar-kring-Malin-logik, att hon säkert läser min blogg och därför vet hur jag känner inför henne. Så jag kände mig ganska generad. Men hon var lika vänlig som vanligt. Hennes milda sätt fick faktiskt syrran att dra paralleller till Sailor Neptune. Och eftersom jag har en förkärlek för att döpa om folk här i bloggen får hon från och med nu heta Neptune (vilket ju låter mycket bättre än "tjejen jag har en crush på").
Väl hemma hos mig fortsatte Sailor Moon-temat med de sista avsnitten av tredje säsongen. Och eftersom syrran var här och eftersom jag var så satans trött och till och med kände mig riktigt lugn kunde jag somna utan Imovane ännu en natt. Och för en gångs skull bestod inte natten av mardrömmar. Det är mer regel än undantag att jag drömmer fruktansvärda mardrömmar om nätterna. Men när jag vaknade imorse kände jag mig riktigt harmonisk. Vad jag drömde? Det är min ensak.
Solen skiner, Malin är rofylld, livet känns allmänt trevligt och Karl Gerhard sjunger en av mina favorit-gladlåtar.
Snart ska syrran och jag åka iväg till Linköping för en heldag med shopping. :)
God morgon på er!
Kommentarer
Trackback
