Idag har vi haft utbildningsdag i Körsbärsdalen. Vi fick komma med önskemål innan om vilka av de nya dataprogrammen vi ville att fokus skulle läggas på. Och jag sa flera gånger särskilt ifrån om två av programmen, som jag använt och lärt mig på egen hand under den senaste månaden och känner att jag har rätt bra koll på vid det här laget - och som kollegorna också skulle haft koll på om de bara kommit sig för att börja arbeta med programmen, för de är inte alls svåra.

 

Men vad kom utbildningen att fokusera på? Jo, just de två programmen jag sagt att den INTE borde fokusera på. :O Cirka 90 % av det som gicks igenom under förmiddagen och första halvan av eftermiddagen kunde jag redan. Jag satt som på nålar och tänkte att om jag inte snart får höra någonting jag inte redan vet eller inte utan svårighet kan ta reda på själv så får jag fan KRUPP!!! :S Det kändes som att förflyttas tillbaka till grundskolan, där man fick sitta sysslolös och vänta på att resten av klassen skulle fatta något man själv fattat för sju evigheter sedan. Jävligt irriterande.

 

 

Men men. Det är inte jag som ska betala för denna svindyra utbildningsdag och det var inte jag som bestämde vad den skulle handla om. Så jag har liksom "ryggen fri". Men ändå...det känns så himla onödigt. :S