Jag vaknade vid femtiden imorse av en hemsk mardröm. Jag drömde att syrran började knarka och umgås med en person som ingen av oss tycker om. Så då kände jag mig förstås nödgad att ringa till henne och kolla upp om det var sant eller inte. Hon försäkrade mig om att det bara var en dröm.

 

Kissen och jag låg och halvslumrade en stund, men sedan kände jag att det var dags att ta tag i japanskauppgiften igen. Det tog inte alls lång tid, jag var nog klar redan bortåt halv nio.

 

Och då kände jag mig himla duktig. Så då tyckte jag att jag gjort mig förtjänt av några timmars total onyttig aktivitet (läs: X antal timmars Sims-spelande). Gick till syrran och fikade gjorde jag också. På vägen dit kom jag plötsligt att tänka på Pride-familjens bokslut, som jag lovat att granska den här veckan (det hade konkurrerats ut ur närminnet av alla japanska tecken), så när jag kom hem igen fick jag ta tag i det illa kvickt.

 

Söndagsångesten har lyst med sin frånvaro och det har varit en rätt nice dag. Och nu ska denna söndag avslutas med en puttinuttig femtiotalsfilm och sedan ska jag sooova.