Jag är rädd. Jag är lycklig. Jag är gråtfärdig. Jag är skräckslagen. Jag är lugn. Jag är panikslagen. Jag är överväldigad. Jag är okrossbar. Jag är hysterisk. Och jag är så förbannat stolt.

 

Jag önskar att jag kunde berätta varför, men jag får inte. Åtminstone inte än. Men oroa er inte, det är något bra. Om än läskigt. Men jag klarar det. Jag klarar det!