Eftersom Lady Marion dör i slutet av andra säsongen så hade jag lovat mig själv att aldrig någonsin under några som helst omständigheter se den tredje och avslutande säsongen av Robin Hood. Men nu har jag visst tagit mig igenom halva denna säsong på mindre än ett dygn...ooops. Så går det när man är mer intresserad av att inhämta inspiration till sitt romanskrivande än att ägna sig åt kandidatuppsatsskrivande. Fy fy, Malin...

 

Jag blir både upprymd och upprörd av denna säsong. Himla mysigt att det är så bögig stämning mellan sheriffen, prins John och Gisbourne...men vad fan ska Robin hålla på och kladda på Gisbournes syster och den nya tjejen i gänget för? Har han redan glömt Marion - sitt livs kärlek?! Fy fy, Robin...

 

Egentligen hade jag nog hellre velat gå på ett evenemang med Pride-familjen idag. Tror jag. Kanske. Jag är inte riktigt säker på om det var jag själv eller Ångestmonstret som sa åt mig att stanna hemma istället. Hur som helst...fy fy, Ångestmonstret!