Okej. Nu har jag haft ångest i nästan exakt sex timmar. :S Det är ganska jobbigt. För att inte säga skitjobbigt.

Men det har också varit en väldigt omvälvande morgon och förmiddag...

När jag kom till kontoret imorse låg en lapp från chefen på min stol. En lista över saker som blivit fel i bokslutet jag upprättade förra veckan. Och jag kände mig helt inkompetent och dum i huvudet och tänkte att nu kommer de nog inte vilja ha mig kvar som anställd längre. :(

En av sakerna som behövde ändras krävde att jag ringde till ett försäkringsbolag och bad om några uppgifter. :bigeyes: Efter typ två timmars moget övervägande (okej, ångestfyllt velande) ringde jag faktiskt. Mitt allra första jobbrelaterade samtal! :thumbup: Skitläskigt. Och jag kände mig jättedum, för en förinspelad röst informerade om att de på grund av uppdateringar i sina system endast kunde svara på allmänna frågor just nu, men jag var inte säker på om min fråga var en "allmän fråga" eller inte, så jag dröjde kvar...och fick prata med en visserligen trevlig kvinna som lite trött talade om att hon inte kunde svara på min fråga just nu eftersom de höll på och uppgraderade sina system och hade jag inte hört det förinspelade meddelandet om detta...? Så jag tackade för mig och lade på och kände mig som världens idiot. :S Men det får väl ändå ses som ganska okej, för att vara första gången. :blush:

Och sedan sa chefen att jag borde träffa kunden det handlar om. Och innan jag visste ordet av hade ett kundmöte blivit inbokat i kalendern. :O Jag ska genomföra mitt allra första kundmöte redan IMORGON FÖRMIDDAG!!! :bigeyes:

Förståeligt om Ångestmonstret går bärsärkagång? Jag tycker det. Och jag låter det hållas. Förr eller senare kommer det väl att lugna ner sig. Om inte förr så när jag tar sömntablett ikväll (för det kommer garanterat behövas).