Det är så himla bra att det finns ett rum alldeles intill mitt som går att låsa. :thumbup: Jag talar förstås om badrummet, dit jag ränner mest hela dagarna. Och det beror inte bara på min överaktiva blåsa (även om den ger upphov till majoriteten av besöken). Det är också himla bra för starka känsloyttringar.

När jag känner mig ängslig går jag in där och slår armarna om mig själv. Så står jag där och kramar mig själv en stund för att lugna ner mig innan jag går ut igen. Och om jag blir sådär hysteriskt femåringslycklig som jag kan bli ibland, går jag in i badrummet och ställer mig och skuttar och fånflinar framför spegeln och sträcker armarna högt upp i luften. Sedan går jag ut och fortsätter mitt mogna, behärskade vuxenuppförande.

Senast jag stod och skuttade framför spegeln var för bara en liten stund sedan. Telefonen ringde (externsamtal!) och jag svarade. Och det var en jättegullig tant och jag lyckades koncentrera mig så mycket att jag uppfattade - och efteråt även kunde komma ihåg - hennes ärende. Vi tog ett mycket hövligt avsked och jag skrev en lapp till chefen om vad samtalet hade gällt. Och sedan låste jag in mig i badrummet. ;)