Vad seriöst det låter. Men det är verkligen jag och det är verkligen mitt jobb. Och nu står det att läsa på Körsbärsdalens hemsida. Coolt. :D Nackdelen är att nu förväntas jag ta en seriös, professionell och förtroendeingivande bild som de kan lägga till bredvid den här informationen. :S Blä.

 

Jag behövde inte besöka den där kunden alldeles ensam idag. Jag försökte att inte se alltför jättelättad ut när jag fick veta att en kollega skulle följa med mig. Det gick sådär. Jag såg förmodligen ut som om någon just räddat livet på mig. Och det var väl ungefär så det kändes.

 

 

En annan kund fick jag dock ta hand om själv. "Här inne sitter Malin", hörde jag en kollega säga och strax därpå kom en vilt främmande man in i mitt arbetsrum. Helt oanmäld. Bara sådär. :bigeyes: Det dröjde dock bara ett ögonblick innan jag fattade vem det var (trots att jag aldrig sett människan förut - se där vad fördomar kan vara behändiga ibland), och jag tror inte att jag gjorde bort mig alltför mycket. Jag missade dock att fråga honom en del saker som jag borde ha frågat, för jag var ju inte alls beredd på att han skulle dyka upp.

 

När vi ändå är inne på dagens kundkontakter, kan jag ju tala om att jag ringde till en kund imorse. Fattar ni?! Jag RINGDE!!! (Applåder på det, tack.) Stängd dörr, hjärtklappning, andnöd, skakande händer - och så var det upptaget. Suck. Nytt försök - den jag sökte var inte där, men han som svarade var jättetrevlig och samtalet avlöpte utan några större missöden. :thumbup:

 

Efter jobbet träffade jag Livrädd. Har nog inte träffat henne sedan i julas, så det var fan på tiden. :P Hoppas att hon inte blev alltför avskräckt av min trötta tråkighet, för jag vill träffa henne fler gånger i sommar.

 

Nu har jag säkert glömt nämna något viktigt som hänt idag eller som jag tänker på, men jag vet inte vad för jag är så himla trött så jag tänker bara gå och lägga mig nu. Inget Queer as Folk ikväll (hör och häpna), det orkar jag inte. :tired: