Jag lät Ångestmonstret styra idag. :( Jag skulle ha ringt till en annan revisionsbyrå och bett om några uppgifter jag behöver för att kunna utföra bokslutsrevisionen åt en kund. Jag borde egentligen ha gjort det redan igår. Men gjorde jag det igår? Nej. Gjorde jag det idag? Nej.

 

Jag kollade upp numret, skrev ner det mycket prydligt på en lapp, funderade på vad jag skulle säga...men jag ringde aldrig. Jag gick in på revisionsbyråns hemsida imorse och klickade fram till ett kontaktformulär, där jag förklarade mitt ärende...men hela dagen gick utan att jag fick något svar, och jag tvivlar på att jag kommer få det innan deadline nästa vecka. (Och jag hoppas faktiskt nästan att mitt meddelande försvinner i cyberspace, för detta är verkligen inte det traditionella sättet att gå tillväga för att hämta in uppgifter från en annan byrå.)

 

Några timmar innan jag gick hem idag mejlade jag till kunden och bad henne hämta in de uppgifter jag behöver. Fegt och oprofessionellt. :( Jag väntade mig nästan att hon skulle bli helt pissed off och ringa och skälla på mig eller ringa till chefen och klaga och sedan byta byrå och då skulle chefen bli förbannad och inte vilja ha mig kvar i företaget längre (japp, jag är världsmästare i katastroftänkande). Men hon svarade bara lugnt att hon ska försöka få tag i de uppgifter jag behöver (jag anade dock en viss irritation mellan raderna).

 

Detta gjorde mig förstås otroligt lättad (eftersom jag slipper ringa). Och frustrerad och besviken (eftersom jag vidmakthåller mina problem).