Mamma och syrran och jag träffades och gick på stan idag. :) Det var massor av folk, men jag hanterade det riktigt bra. Lite obehagskänslor, men ingen panik. Värst var det nästan när vi skulle äta, och jag stod där med brickan i händerna och tittade på den fullsatta serveringen och letade efter någonstans att sitta. :bigeyes: Om jag varit ensam skulle jag inte ens kommit på tanken att äta ute en sådan här lördag - då skulle jag ha gått raka vägen hem när jag blev hungrig. Men nu var ju familjen med, så nu klev jag fram till ett par som reste sig från ett bord och frågade om de skulle gå nu (vilket var en jäkligt idiotisk fråga med tanke på att de stod upp och höll på att sätta på sig jackorna och deras tallrikar och glas var så gott som tomma).

 

Mamma uttryckte oro för mig idag. :O Hon säger att jag ser så trött ut på ögonen, att jag verkar sliten. Hon frågade om det har blivit för mycket för mig, med både studierna och arbetet. Och jag erkände villigt att det är så. För det är faktiskt himla påfrestande att jobba heltid och plugga heltid - samtidigt. :S Skönt att det bara kommer vara så till januari - sedan går jag ner till halvtidsstudier...

 

Jag gick hem från stan mycket tidigare än beräknat, medan de andra fortsatte shoppa. Jag orkade helt enkelt inte längre. Jag lade mig i sängen och läste en vetenskaplig artikel, och sedan somnade jag. :tired: Och nu ska jag sätta mig och skriva den där analysen som ska vara inlämnad senast imorgon.