Jag. Hatar. Arbetsförmedlingen.

Meningslösa Mötet var lika meningslöst som jag trodde att det skulle vara. Jag satt och lyssnade på två tjejer som rabblade information om gymnasiebetygskompletterande folkhögskoleutbildningar och arbetsmarknadsrelaterade svetsarutbildningar och jag undrade hela tiden vad fan jag gjorde där.

I slutet av mötet skulle man fylla i en lapp och lämna in. Jag gick fram till tjejen som såg snällast ut och förklarade min situation; att jag studerar, har en funktionsnedsättning, behöver hjälp med att skaffa ett arbete och så vidare. Vid ordet "studerar" högg tjejen direkt, hon förvandlades från lamm till varg på en nanosekund. Och sen möttes jag av en lång svada av typen Du-ska-inte-vara-med-i-Jobbgarantin-om-du-studerar-du-ska-inte-ens-vara-inskriven-på-Arbetsförmedlingen-för-du-har-ju-redan-en-sysselsättning.

Och min förklaring, att jag studerar för att ha en inkomst I VÄNTAN PÅ att jag ska få ett jobb men att jag på grund av min funktionsnedsättning inte klarar av att skaffa jobb på egen hand och därför behöver Arbetsförmedlingens HJÄLP med det...den möttes bara av samma Men-du-HAR-ju-redan-en-sysselsättning-ramsa.

Vargen antecknade för brinnande livet medan hon mässade sin oflexibla ramsa, och de anteckningarna skulle hon minsann lämna till min handläggare, för såhär kan det inte vara, du ska inte vara inskriven här, bla bla bla...

Inte nog med att jag inte får någon HJÄLP från Arbetsförmedlingen. Nu verkar det som om jag inte ens får vara INSKRIVEN längre! :( Vad fan ska jag göra?!? Sluta plugga och börja leva på socialbidrag (eller försörjningsstöd, som det så fint heter numera) istället? :question: Eller får jag inte göra det heller? Jag kan garantera, att om jag gick över till soc skulle Arbetsförmedlingen säga något i stil med Näää-du-ska-inte-vara-inskriven-här-du-är-ju-redan-involverad-med-socialen.