Jag kommer mig inte för att göra något vettigt. :( Okej, jag har tvättat och handlat och hämtat en bok på biblioteket och skrivit på romanen. Men nu sitter jag bara här och glor. Och väntar på att tiden ska gå. Och oroar mig inför måndagens intervju.

Den kommer att bli seriösare (läs: läskigare) än gårdagens intervju. Det kommer vara två(!) personer som intervjuar mig, och de kommer vara såna där HR-människor som är vana vid att möta och bedöma människor. :bigeyes:

Och det handlar inte bara om en praktikplats, utan om en tjänst som de lade ut annons om på Platsbanken igår. Vilket innebär konkurrens. Massiv konkurrens. Av kommunikativa, smarta, kvalificerade människor. Normala, icke-störda människor.

Och det gör mig så frustrerad, för jag känner verkligen att jag vill ha det här jobbet. Det verkar liksom perfekt på alla sätt. Men chanserna att jag kommer få det känns minimala. Och min rädsla gör chanserna om möjligt ännu mindre. Jag lägger krokben för mig själv. Som jag alltid gör. Och just det att jag VET OM att jag gör det - men gör det i alla fall - gör mig ÄNNU mer frustrerad.


Lite lugnande musik på det, tror jag.