Telefonen ringde nyss. Och jag svarade obesvärat, i tron att det var den snälla sköterskan från psyk. Men det var det inte. Det var en tjej från ett bemanningsföretag. Vet inte riktigt vad hon ville - dels sprakade det så himla mycket och dels slutade jag andas när jag insåg att det inte var den jag trott som ringde. Hon ställde en massa frågor om min utbildning och tidigare arbeten. "Så du har inte haft något riktigt jobb sen 2007?" (Nej, jag har pluggat.) "Har du arbetat mycket i Excel, med statistik och sådär?" (Inte arbetat, men jag har läst 15 hp statistik och jag gick en Excel-kurs på gymnasiet.) "Mhm." Jag kände hur jag bara blev mindre och mindre. Och när hon tackade för sig och lade på (vad ville hon egentligen?!?) kände jag mig pytteliten och obetydlig. Jag har inte gjort något viktigt. Jag kan inte bidra med något. Jag är värdelös på arbetsmarknaden. Fan.