Glassiga dilemman
Min dator har fortsatt att psyka sig, så jag har fått göra ännu en systemåterställning. :S Men nu verkar den sköta sig...
Jag var tvungen att gå en sväng på stan idag, till två olika bibliotek och så till mataffären. Jag planerade att stanna vid en glasskiosk och köpa glass på vägen till det ena biblioteket - något som jag aldrig gjort när jag varit själv förut (inte vad jag kommer ihåg i alla fall). När jag närmade mig kiosken såg det lovande ut - bara någon enstaka barnfamilj. Men så såg jag de två killarna som stod framme vid luckan. Och familjen som just klev ur bilen. Och då fegade jag ur...svängde in på tvärgatan innan kiosken och bannade mig själv för mitt misslyckande. :(
Men på tillbakavägen...då bestämde jag mig för att göra ett nytt försök. Det satt massor av folk vid borden då, och det var åtminstone tre familjer framför mig i kön. Och fler närmade sig. Men jag hade bestämt mig - jag skulle inte fega ur. Så jag stod där och svettades och upprepade Hej-en-bägare-med-blåbär-och-rabarber tusen gånger i huvudet innan det slutligen blev min tur.
Det var obehagligt. Men jag överlevde. Och jag är glad att jag försökte en andra gång (och det beror inte bara på att glassen var så god).
Jag var tvungen att gå en sväng på stan idag, till två olika bibliotek och så till mataffären. Jag planerade att stanna vid en glasskiosk och köpa glass på vägen till det ena biblioteket - något som jag aldrig gjort när jag varit själv förut (inte vad jag kommer ihåg i alla fall). När jag närmade mig kiosken såg det lovande ut - bara någon enstaka barnfamilj. Men så såg jag de två killarna som stod framme vid luckan. Och familjen som just klev ur bilen. Och då fegade jag ur...svängde in på tvärgatan innan kiosken och bannade mig själv för mitt misslyckande. :(
Men på tillbakavägen...då bestämde jag mig för att göra ett nytt försök. Det satt massor av folk vid borden då, och det var åtminstone tre familjer framför mig i kön. Och fler närmade sig. Men jag hade bestämt mig - jag skulle inte fega ur. Så jag stod där och svettades och upprepade Hej-en-bägare-med-blåbär-och-rabarber tusen gånger i huvudet innan det slutligen blev min tur.
Det var obehagligt. Men jag överlevde. Och jag är glad att jag försökte en andra gång (och det beror inte bara på att glassen var så god).
Kommentarer
Trackback