Till slut gav jag upp försöken att plugga, stängde av mobilen och satte på en film istället. Jag trodde att jag bara tog en film "ur högen" - det var först efteråt jag insåg att mitt undermedvetna måste ha gjort ett ytterst medvetet val när jag öppnade filmskåpet.

För filmen handlar på sätt och vis om mig. Så som jag vill att det ska vara. Jag vill kunna söka ett jobb, där den som intervjuar mig ser mig som ytterst olämplig men ger mig chansen i alla fall - och sedan visar det sig att jag klarar jobbet skitbra, att jag anpassar mig, lär mig.

Men så funkar det förstås inte i verkligheten. I verkligheten måste man passa in i mallen redan från början, annars är det kört. Jag vet det...men det var skönt att få drömma om en annan verklighet för en liten stund.