Jag vill, jag kan och jag vågar.

Precis hemkommen från intervjun. Som ni kanske förstår av bilden gick det över förväntan. Det gick faktiskt skitbra! :D

Jag fick träffa chefen (det var honom jag ringde och väckte imorse) och han berättade lite om verksamheten och visade mig runt. Han lovade ingenting, han sa att han skulle hålla ett möte med personalen senare i veckan och prata om mig och sedan höra av sig till mig efter det. Men han sa att de hade behov av mer folk och han frågade när jag kunde börja och berättade vilka arbetsuppgifter jag skulle få och jag fick till och med se rummet som kanske kommer bli mitt och när han presenterade mig för personalen fick han det att låta som att det redan var klappat och klart att jag skulle börja där. Så det känns verkligen hoppfullt.

Jag dansade ut genom porten och fånflinade hela vägen hem och började näsan gråta av lycka. Herregud, jag kanske ska få bli revisorsassistent trots allt! Kan knappt fatta det. Det kanske finns en plats i arbetslivet även för mig. Och jag hoppas att den finns på det här stället, för det kändes verkligen helt rätt när jag var där. Jättemysiga lokaler, jättetrevliga människor, jätteintressanta arbetsuppgifter. Åååh, jag vill börja jobba där NU!!!