Jag är trött som vanligt. Det är mitt allmäntillstånd numera.

Jag har ägnat hela kvällen åt skolarbete. Så kommer mitt liv förmodligen att se ut de kommande månaderna. Tragiskt men sant.

Och när jag väl får sova drömmer jag mardrömmar. Ångestfyllda drömmar om en viss person jag inte vill tänka på.

Jag är så trött och tyngd nuförtiden att jag knappt orkade bry mig när jag fick veta att jag måste prata inför klassen i fem minuter på torsdag. Jag orkar liksom inte hetsa upp mig.

Det enda som återstår är att lyssna på Lasse och försöka följa hans uppmaning.

Lars Winnerbäck – Håll ut