Bättre vecka 🙏
Välkomna till den emotionella bergochdalbanan, den här veckan har jag mått betydligt bättre än förra veckan. 🙏 Jag har återhämtat mig efter influensan, mensen och fullmånen är över och jag känner att jag ligger i fas med mina arbetsuppgifter. Och så är det vår i luften. 🥰🙏

I fredags stannade jag oplanerat hemma från jobbet, på grund av den extrema halkan som var då. ⛸️ Jag gick ut med soporna på morgonen, och det var knappt att jag kunde ta mig nerför trappan och över gården på ett säkert sätt. Så bara tanken på att sätta mig på en buss och åka till Linköping kändes jätteläskig. 😱 Så jag hörde av mig till min teamleader och meddelade att jag stannade hemma.
Det är inte ofta jag är hemma på en vardag om jag inte är sjuk, så det var ett väldigt lyckligt sammanträffande att min nya tandläkare hörde av sig i fredags och frågade om jag kunde komma på en återbudstid på förmiddagen. Jag har gått hos en tandläkare i Norrköping i många år nu och jag hade tänkt fortsätta gå där, precis som jag har kvar min frisör i Norrköping...men på sista tiden har jag funderat mer och mer på att faktiskt byta till en tandläkare här i Vadstena. Jag kollade rekommendationer i Vadstena-gruppen på Facebook och frågade även min praktikant vem hon går till. Och hon går till den som typ alla på Facebook rekommenderade. 😁 Så i tisdags hörde jag av mig dit och anmälde intresse för att bli listad där. Och redan i fredags hörde de alltså av sig. 👍 Jag gick hemifrån i extremt god tid (även för att vara jag 😉), för att kunna trippa fram riktigt försiktigt, men på förmiddagen visade det sig faktiskt vara betydligt mindre halt än på morgonen. 👍
Tandhygienisten jag hade tid hos var verkligen jättebra, vilket var en otrolig lättnad eftersom jag nu fattat beslutet om att byta dit. 🙏 Eftersom jag var ny patient hade jag mina listor i mobilen över allergier och mediciner framme, så att jag inte skulle missa att nämna något. 😅 När hon såg hur många mediciner jag har som ger biverkningen muntorrhet skrev hon ut ett recept på tabletter mot just detta. 👍 Och när hon konstaterat hur fina och välskötta mina tänder är (och boostat mitt Duktig Flicka-bekräftelsebehov 😉) sa hon att det räcker om vi gör undersökning vartannat år, istället för varje år som jag är van vid, och att jag bara kan komma dit och skrapa bort tandsten årligen. Det gjorde mig positivt överraskad, då det innebär en kostnadsbesparing som jag inte hade räknat med, samtidigt som det gör mig lite avigt inställd till min förra tandläkare som fortsatt göra onödiga undersökningar år efter år... 🙄 En annan trevlig överraskning var att hon tog bort tandsten manuellt istället för att använda den den otäcka ultraljudsmaskinen som sänder rysningar genom hela kroppen på mig. Hon började prata om att ta fram den, men då sa jag att jag helst vill slippa den och det var helt okej. 🙏

I helgen har jag haft min finaste älsklingssyster här hos mig. 🥰❤️ Hon kom i fredags (tidigare än beräknat, eftersom jag ju var hemma 😊👍) och åkte hem i eftermiddags. Det har varit himla mysigt att ha henne här. Jag är så glad och tacksam över att hon är min syster. 🙏🥰❤️❤️❤️
Jag har även skrivit på min kandidatuppsats i litteraturvetenskap i helgen. Eller främst idag egentligen. Det är deadline imorgon bitti inför det första individuella handledningstillfället och jag har haft nästan två veckor på mig att skriva...men jag har ju som bekant inte mått så himla bra, och när jag väl mått bra har jag haft skrivkramp. 😱 Det var först idag det lossnade ordentligt. Så idag har jag ägnat runt fyra timmar åt uppsatsen. Jag har inte skrivit så mycket som jag hade tänkt, men tillräckligt mycket för att handledningen ska kännas meningsfull. 👍
Krasch 😢
Förra veckan mådde jag väldigt dåligt fysiskt. 🤒 Den här veckan har jag istället mått väldigt dåligt psykiskt. 😢 Det är väl en olycksalig kombination av flera saker. Efter sjukdomen kände jag mig extra skör och mindre motståndskraftig. Och väldigt stressad efter att ha förlorat en hel veckas arbetstid. Lägg därtill fullmåne och PM(D)S från helvetet. Så var sammanbrottet ett faktum. Jag vet inte hur många gånger jag har brutit ihop den här veckan. 😢 Det känns som att jag inte gjort annat än gråtit. Och tänkt väldigt destruktiva tankar. 😣 Och det har liksom blivit som en nedåtgående spiral - jag har blivit ledsen, och då har jag känt mig ledsen FÖR ATT jag är ledsen, och då har jag blivit ÄNNU MER ledsen...och så vidare, och så vidare. 😵
Jag har försökt vara diskret med det på jobbet, men de har såklart märkt det. Och i torsdags pratade min teamleader med mig och uttryckte oro för mig och frågade hur hon kunde hjälpa mig och erbjöd samtal med HR och psykolog och så vidare. Och jag kände mig bara så dum som skapade sådant rabalder - men samtidigt tacksam över omtanken och att min hälsa tas på allvar. 🙏 Jag framhöll att jag lider av psykisk ohälsa generellt, men tog samtidigt upp några stressfaktorer på jobbet (som jag inte upplevt under de senaste två åren sedan jag började där) som jag skulle önska att de reduceras.

I fredags åkte jag till Norrköping för att gå till frisören, och då föreslog min finaste syster att vi skulle ses en stund. Det behövde jag. 🙏❤️

Jag fick ett nytt Hello Kitty-gosedjur av syrran. 🥰❤️🙏 Och det ska jag nu ta med mig och gå och lägga mig. Och hoppas att jag får sova gott inatt och vaknar utvilad imorgon bitti, redo att ta mig an en ny arbetsvecka...med liiite ljusare sinnesstämning än denna vecka. 🙏
"Hej mig själv om 15 år!"

När jag gick i fyran fick vi i uppgift av vår klassföreståndare att skapa ett brevpaket med innehåll som vi fick lova att inte öppna och titta på förrän 15 år senare, det vill säga år 2014. Jag har vårdat detta paket ömt i alla år, och jag såg verkligen fram emot att öppna det år 2014. Men när 2014 väl inföll kunde jag inte hitta det! 😱 Så sjukt frustrerande. Jag visste ju att jag absolut inte hade slängt det, utan att jag hade lagt det på något "bra ställe"...men VAR?! 😫 Det är helt sjukt, men det var faktiskt först IDAG som jag hittade paketet. Längst ner i en låda med doppresenter och födelsedagskort och andra minnessaker från när jag var liten. Plötsligt händer det, liksom...sisådär 11 år senare än planerat. 😅

Paketet innehöll bland annat ett brev. Som tydligen var så hemligt att det måste stoppas i ett eget kuvert inuti paketet, med strikta instruktioner för att hålla obehöriga borta. 😅 Men jag har ju en lite mer öppen inställning till mitt privatliv numera, så låt oss ta del av det hela...

990427. Hej mig själv om 15 år! Idag är det sol ute. Efter skolan ska jag räkna matte. Mamma slutar jobbet kl. 17.30 idag. Om 15 år ska jag flytta till ett hus nära där jag bor nu. Jag ska ha många katter. Jag ska bo själv med mina katter. Jag ska jobba som vikarie på dagis. Jag ska också spela flöjt. Jag tycker om att gå ut i skogen, och att cykla. Mina favoritfärger är Röd och Grön. Just nu är jag 1,50 lång och jag kommer inte ihåg vad jag väger. Jag har en katt som heter Tussan och en kanin som heter Kaninia. Mina kompisar är [fyra tjejer i klassen]. Hej då mig själv. (Malin.)
Jag minns att jag hade skrivkramp när jag skulle skriva brevet, och det är inte utan att det märks. 😅 Jag misstänker också att jag inte var helt ärlig på en viss punkt - jag hade garanterat stenkoll på hur mycket jag vägde (min ätstörningsproblematik började under det läsåret), men jag kan tänka mig att jag var rädd för att de som satt vid samma bord skulle se vad jag skrev. 🥺 Jag kan också konstatera att jag hade väldigt destruktiva kompisar och jag är innerligt tacksam över att inte ha någon av dem kvar i mitt liv längre sedan många år tillbaka. 🙏 För övrigt hade jag en underbart asexuell framtidsvision, utan att ha begrepp för det då - "Jag ska bo själv med mina katter". Love it! 😻
Paketet innehöll även en loggbok från det läsåret, men det räckte att ögna igenom ett par sidor av den för att konstatera att den boken fick åka tillbaka in i paketet igen utan närmare granskning. Jag kunde riktigt känna ångesten pyra ut från sidorna från min yngre Duktiga Flicka som satte hela mitt människovärde i mina prestationer...något jag har kämpat hårt för att komma ifrån under årens lopp och fortfarande inte helt har lyckats med (så jag behöver verkligen inte bli påmind om när det var som värst 😱).

Lilla Malin 10 år. Jag vill bara ge dig en kram. ❤️❤️❤️❤️❤️
Sömn och Sims 🤒

Jag började ju känna mig sjuk i lördags kväll, och det mynnade ut i en otäck influensa som har hållit mig i sitt grepp i nästan en vecka nu. Feber, ont i halsen, ont i huvudet, värk i kroppen, snuva, hosta... 🤒🤒🤒 Veckans aktiviteter har i princip bestått av att sova och att spela Sims. Det är först idag som jag har börjat kvickna till och faktiskt orkat GÖRA en del saker här hemma. Och det är så himla härligt att ha åtminstone LITE energi igen. 🙏
Apropå Sims så släpptes den första trailern för nästa expansionspaket igår, och det verkar ju bli helt epic - med möjlighet att dela tomter mellan bostäder och verksamheter, och nya färdigheter att lära sig. 😍😍😍 Extra kul att den nya världen som kommer med detta expansionspaket verkar vara inspirerad av Sverige (eller åtminstone Norden). Annars är det väääldigt mycket fokus på USA i detta spel (med några få undantag). Så...det här ser jag fram emot. 🥰
8 år utan dig 💔🐈

I remember your bare paws down the hallway
I remember your little meow
Cat toys on the kitchen floor, plastic ping pong balls
I love you to the moon and back
I remember your green eyes looking into mine
Like we had our own secret club
I remember you racing before bed time
Then poking on me, waking me up
I can still feel you lick my hand, little cat
And even the moment I knew
You fought it hard like an army guy
Remember I leaned in and whispered to you
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
You were my best seven years
I remember the drive home
When the blind hope turned to crying and screaming "Why?"
Flowers pile up in the worst way, no one knows what to say
About a beautiful cat who died
And it's about to be dinner time
You could have anything you wanted if you were still here
I remember the last day when I kissed your face
And whispered in your ear
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
Out of this white walled room in this veterinary clinic, we'll just disappear
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
You were my best seven years
What if I'm sitting by your urn trying to talk to you?
What if I kept your favourite toys you won't play with again?
And what if I really thought some miracle would see us through?
What if the miracle was even getting one moment with you?
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
You were my best seven years
I remember your bare paws down the hallway
I love you to the moon and back
I remember your little meow
Cat toys on the kitchen floor, plastic ping pong balls
I love you to the moon and back
I remember your green eyes looking into mine
Like we had our own secret club
I remember you racing before bed time
Then poking on me, waking me up
I can still feel you lick my hand, little cat
And even the moment I knew
You fought it hard like an army guy
Remember I leaned in and whispered to you
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
You were my best seven years
I remember the drive home
When the blind hope turned to crying and screaming "Why?"
Flowers pile up in the worst way, no one knows what to say
About a beautiful cat who died
And it's about to be dinner time
You could have anything you wanted if you were still here
I remember the last day when I kissed your face
And whispered in your ear
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
Out of this white walled room in this veterinary clinic, we'll just disappear
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
You were my best seven years
What if I'm sitting by your urn trying to talk to you?
What if I kept your favourite toys you won't play with again?
And what if I really thought some miracle would see us through?
What if the miracle was even getting one moment with you?
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
Come on baby with me, we're gonna fly away from here
You were my best seven years
I remember your bare paws down the hallway
I love you to the moon and back
Sjuk 🤒

Jag började känna mig risig igår kväll, och idag bröt det ut ordentligt. 🤒 Jag har sovit och vilat mycket idag och inte haft ork till att göra något vettigt. Dagens stora insats var att ta mig till matbutiken. Den ligger jättenära, men det var verkligen ett stort projekt för mig att gå och handla och jag var helt slut efteråt. En del av mig är inställd på att åka och jobba imorgon, dels för att jag har mycket att göra på jobbet och dels för att jag inte vill vara hemma själv och grubbla på årsdagen...men jag inser att det nog inte är så klokt att lämna sjuksängen redan. Men vi får se hur jag känner imorgon bitti...
Labilt läge
Igår morse kände jag mig orimligt lycklig och igår kväll kände jag mig orimligt olycklig. Känslorna åker bergochdalbana just nu, och jag kan väl bara konstatera att mensen är i antågande samt att årsdagen närmar sig... 😔
Stressnivån har också gått upp och ner under veckan. Och responsen från kunderna har minst sagt varierat - från en som mer eller mindre skällde ut mig till en som höjde mig till skyarna. Den senare uppmärksammades i det interna nyhetsbrevet igår...

...men pessimistisk som jag är fokuserade jag mer på den sura citronen som bara gapade på mig. Jag vill verkligen inte ha så negativt fokus, men det blir lätt så ändå. 😫 Men de allra flesta kunder är väldigt nöjda och trevliga och tacksamma, och tur är väl det. 🙏
Imorse vaknade jag upp till nyheten om att boken Gender Queer blivit föremål för utlåningsförbud till yngre elever än högstadieelever på skolbiblioteket på en grundskola i Norrköping, efter att en förälder psykat ur. Helt jävla sjukt, det börjar likna USA det här. 😡😡😡 Censur hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle och onda krafter ska verkligen inte få begränsa bibliotekens utbud. Att det dessutom handlar om en självbiografi av en asexuell person gör att jag tar extra illa vid mig. Fina Pride-familjen skrev givetvis ett inlägg som fördömde tilltaget, och jag delade inlägget på Facebook med lite egna tillägg...

För övrigt har jag mest ägnat dagen åt att spela Sims. Tvättat två maskiner har jag gjort också. Och pluggat, betydligt mindre än vad jag tänkt dock. Jag fick ihop en halv sida text - min ambition var två sidor. Men det får väl ändå ses som okej, med tanke på att jag inte mår helt hundra just nu och mest bara vill krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet. 😖 Ikväll blir det Melodifestivalen. 🎶 Jag ska försöka uppbåda lite pepp inför det...