Och så upp igen...


Välkomna till den känslomässiga bergochdalbanan, nu mår jag bättre igen. 🎢 Personen som gjorde mig ledsen igår har idag bett om ursäkt och vi pratade ut om saken. Och det fick VÄLDIGT mycket ångest att släppa. 🙏 Det blir så tydligt hur jäkla skör jag är och hur himla stort trygghetsbehov jag har. Min terapeut brukar säga att det är fint att ha ett så rikt känsloliv som jag har, och jag håller väl egentligen med (jag skulle verkligen inte vilja vara helt avtrubbad), men ibland önskar jag att jag skulle kunna ta saker och ting liiite mindre hårt och dramatiskt. Det skulle underlätta.

Jag var verkligen ett vrak igår kväll och på riktigt rädd att jag skulle göra någonting dumt. 😢 Tur att jag hade syrran att prata med, hon lugnade ner mig och styrde mitt fokus till lite mer hjälpsamma aktiviteter. När vi slutat prata hade jag slutat gråta och börjat läsa en intressant bok.

Och idag har jag rensat ut alla mina gamla Imovane-tabletter (hela 165 stycken hade jag tydligen kvar) ur medicinskåpet och lämnat tillbaka dem till apoteket. Det är länge sedan jag slutade med sömntabletter men jag har sparat dem "utifall att", som en trygghet. Men när de börjar ingå i mina labila suicidtankar/planer...då känns de inte riktigt som en trygghet längre, snarare tvärtom. Så nu har jag eliminerat den risken.

Nu ska jag nog bara ta det lugnt och varva ner. Jag känner mig helt slut efter denna emotionella pärs.

Min favoritljusinstallation i stan. 💖💖💖

Mina senaste inköp, som jag var och hämtade ut idag. 😍 Bye bye, vuxenpoäng... 😉

Kommentarer

Tänker du skriva en kommentar?

Vad gullig du är! Jag blir jätteglad när jag får trevliga kommentarer.

Observera att alla kommentarer granskas innan publicering. Olämpliga kommentarer, såsom mobbning och spam, kommer inte att publiceras.



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback