Min terapeut skickade mig en länk till en video om ångest förra veckan. Jag tyckte att den var himla bra, så jag delar den med er också... 

 

 

Jag vill dock göra ett litet tillägg till det hon säger. Ångesten kommer inte gå över bara för att en utsätter sig för det som är ångestframkallande om och om igen - en förutsättning för att exponering ska fungera är att en INTE använder sig av säkerhetsbeteenden i samband med exponeringen. Jag ser många uppgivna inlägg i social fobi-grupper på Facebook om att ångesten inte går över trots att personen kämpar och utsätter sig för det som är jobbigt om och om igen...och jag är tämligen övertygad om att personen tagit till säkerhetsbeteenden i situationen, det är därför den fortsätter kännas lika svår trots upprepad exponering. 

 

JA, exponering är A och O för att komma tillrätta med ångest. MEN det krävs att en vågar släppa taget om sina ångestvidmakthållande säkerhetsbeteenden för att det ska fungera. 

 

Det här med säkerhetsbeteenden är knivigt. Vissa av mina säkerhetsbeteenden har jag full koll på och är helt medveten om när jag tar till (som att plocka med händerna, hålla på med mobilen, sänka blicken). Andra är mer subtila, eller rör sig i något slags gränsland mellan säkerhetsbeteende och ett beteende som verkligen är hjälpsamt. Ett exempel på ett beteende i gränslandet är att jag ofta söker yttre försäkran/bekräftelse för att dämpa min ångest. Ibland är det absolut rimligt att prata med en person vars ord eller beteende triggat igång ens ångest, för att reda ut eventuella missförstånd och rensa luften. Men när jag om och om igen ställer samma frågor till samma personer, för att få samma svar, som gör mig lugn för stunden men inte i längden...då börjar det nog luta åt att vara ett säkerhetsbeteende. Men det är lite lurigt...vad är ett säkerhetsbeteende och vad är ett hjälpsamt beteende? Var går gränsen? Det känns som att jag ofta balanserar på den utan att veta riktigt åt vilket håll jag lutar. För säkerhetsbeteenden KÄNNS ju hjälpsamma - i stunden. Annars skulle vi inte ta till dem. Men i längden är de inte alls hjälpsamma. 

 

Hm. Det här blev en lite längre utläggning än vad jag hade tänkt. Jag hade mest tänkt dela videon bara. Så...titta på den nu!